Genom kvalitativa intervjuer med barn i förskoleklass och genom enkätundersökningar hos pedagoger har jag fått svar på mina frågeställningar som handlar om pojkar, flickor och deras leksaksval då det gäller teknikbaserade leksaker. Syftet var att försöka se om det fanns skillnader i valet och användandet av dessa leksaker och i så fall försöka tydliggöra dem, och dessutom ta reda på varför barnen är olika i sina leksakspreferenser.Resultatet påvisar att för barnen i denna förskoleklass är konstruktionsleksaker ett frekvent val i verksamheten. Alla barn leker med dessa leksaker, dock skiljer sig preferenserna åt beroende på om man är flicka eller pojke, både i hemmet och i förskoleklassen. Hur barnens preferenser uppkommer finns det delade meningar om, dock är huvudteorin enligt de forskarna/författare jag tagit del av, socialt betingat.Pedagogiska slutsatser är att som pedagog måste man arbeta på ett målmedvetet sätt då det gäller leksaker och genus, man skall alltid ha med sig att leken har stor betydelse i barnens utveckling.Nyckelord: genus, leksaker, preferenser, teknik.

En organisations värderingar beskriver för medlemmarna hur organisationen önskar att vara eller bli, vägleder medlemmarna om vilka beteenden som är önskvärda och om hur organisationens mål ska nås. En stark och enad organisationskultur där alla strävar mot organisationens mål kan endast uppnås genom att medlemmarna delar organisationens värderingar. I detta examensarbete har anställdas attityder till sin organisations värderingar undersökts. Mer specifikt, om de anställda upplever att det är viktigt att dela organisationens värderingar för att klara av sina uppgifter, om de delar organisationens värderingar och hur värderingarna kommer till uttryck i deras dagliga arbete. Tio intervjuer har genomförts med en yrkesgrupp i organisationen Samhall.

Syftet var att undersöka förskollärares tolkning av begreppet mobbning samt undersöka hur de arbetar för att förebygga mobbning bland barnen i förskolan och i förskoleklassen.                                                                                     I läroplanerna, Lpo94 och Lpfö98, nämns vikten av att arbeta för att barnen och eleverna ska känna trygghet i skolan. Detta är ett viktigt ämne som är ständigt aktuellt.                                                                                                          Valde att undersöka förskollärarnas uppfattningar genom en enkätstudie. Delade ut 50 enkäter till förskollärare fördelade på 11 förskolor och 5 förskoleklasser. Bortfallet blev 18 stycken.                                                                   Resultatet visar att de arbetar kring frågor som rör mobbning bland barnen på varierande sätt. Endast ett fåtal nämnde likabehandlingsplanen som ett redskap i detta arbete.                                                                                           Nästan hälften av de förskollärare som svarade på enkäten upplever att de inte har den kunskap/utbildning som behövs för att de ska kunna arbeta med att förebygga mobbning på ett för dem tillfredsställande sätt.Resultatet av denna studie visar även att de åtta program som presenteras i boken ?På tal om mobbning ? och det som görs? som gavs ut av Skolverket under 2009 är okända för förskollärarna i stor utsträckning.    .

Uppsatsen; Inskolningens pedagogiska innehåll av Borg, Liza & Dahlgren, Therese handlar om det pedagogiska innehållet i sexårsverksamhetens inskolning. Vårt syfte är att undersöka vilka inskolningsprocesser som används i sexårsverksamhet samt att undersöka pedagogernas uppfattningar om det pedagogiska innehållet i inskolning. Vår undersökning baseras på intervjuer av pedagoger samt tidigare forskning och litteratur. Som grund för uppsatsen har vi valt att sätta fokus på individanpassad inskolning. Vi har utgått från frågeställningarna: Vilka uppfattningar har pedagogerna i sexårsverksamheten om det pedagogiska innehållet i inskolningen och anser de att inskolningen är individanpassad? Kan pedagogernas egen uppfattning kring det pedagogiska innehållet i inskolningen variera från pedagog till pedagog? Har pedagogerna funderingar på en alternativ inskolningsprocess? I undersökningen intervjuades två förskollärare, två barnskötare och en lärare.

I vårt arbete belyser vi hur två kommunala skolor i Perugia, Italien, tar tillvara på leken som ett redskap/metod inom undervisning. Vi har tagit del av vad som står i den italienska läroplanen om lek och hur de lärarstuderande upplever att lärarutbildningen i Perugia ställer sig till lek som en del av barns lärande. I teoribakgrunden definierar vi begreppet lek samt presenterar tre teoretiska inriktningar kring lek. Vår huvudfråga lyder; Vilken syn har några aktörer inom det italienska skolväsendet ifråga om leken som pedagogiskt redskap/metod? Vi valde att använda oss av enkäter, intervjuer, observationer och teckningar för att samla in vårt empiriska material.

Det huvudsakliga syftet med studien var att belysa hur en period av intensiv lästräning påverkar elevers läsning i årskurs 2. Träningen sker i form av parläsning av ordlistor och skönlitteratur kopplat till sång på stavelser, arbete med att komma på ord som börjar med vissa stavelser samt att läraren undervisar i lässtrategier. Två grupper arbetar med träningen, där en av grupperna, kallad gröna gruppen, arbetar med samtliga delar och den andra gruppen, kallad gula gruppen, arbetar med sång på stavelser och lässtrategier. Jag ville även ta del av elevernas upplevelser av lästräningen. Tidigare interventionsforskning visar att det gynnar resultatet om det är bredd på interventionen, om flera förmågor övas samtidigt. De båda grupperna som deltog i projektet som varade i tre veckor ökade sin avkodningsförmåga ungefär lika mycket.

Syftet med denna studie är att undersöka hur grundskolelärare definierar koncentrationssvårigheter och hur de ser på elever i koncentrationssvårigheter. Vi vill även undersöka hur lärare arbetar med denna elevgrupp ute på skolorna utifrån de hinder och möjligheter som finns. De frågeställningar vi utgår ifrån är följande, ur ett lärarperspektiv: Hur uppfattas koncentrationssvårigheter? Hur arbetar lärare med dessa elever i skolverksamheten? Vilka faktorer påverkar lärarnas arbetssätt? Hur påverkar elever i koncentrationssvårigheter sina klasskamraters inlärning? Hur skapar man bra förutsättningar för inlärning hos dessa elever? Vi har valt att använda oss av en kvantitativ metod, närmare bestämt en enkätundersökning, för att få ett stort undersökningsunderlag. Enkäten bestod av såväl öppna som fasta svarsalternativ.

Denna studies syfte är att beskriva och förstå könsmönster i förskolebarns samtal omkring lek. Tidigare forskning har visat att den rådande normen i förskolan är den heterosexuella normen. Studier har visat att man inte vet hur många förskolor som arbetar med jämställdhet för att det inte finns någon skyldighet att rapportera det. Barn anpassar sig till pedagogers och vuxenvärldens normer på hur de förväntas vara.Utifrån empirin, som består av två gruppintervjuer med barn i 4-5årsåldern, så visar det att barnen applicerar de rådande könsstereotypa föreställningarna på leksaker och föremål i sin närmiljö. Enligt min studie så var barnen medvetna om könsmönster och delade upp lekformationer och leksaker i manligt och kvinnligt kodade positioner.

Miljöledningssystem används av företag och organisationer världen över. Syftet med den här studien är att undersöka hur företag som är certifierade enligt ISO 14001 arbetar att uppfylla standardens krav på ständig förbättring. De övergripande frågeställningarna handlar bland annat om hur företagen arbetar med och mäter ständig förbättring av miljöprestanda. Hur företagen ser på utvecklingsbehovet av metodik för uppföljning av miljöprestanda. Samt vad det blev för skillnader för dem att vara certifierade enligt den nya ISO-standarden (ISO 14001:2004) jämfört med den gamla (ISO 14001:1996).

Den här studien genomfördes för att undersöka det demokratiska uppdragets innebörd för lärare och rektorer inom fritidshemmets verksamhet. Undersökningens frågeställning var även att ta reda på hur ledarskapet ser ut i det demokratiska uppdraget. Undersökningen genomfördes genom att vi delade ut enkätfrågor till tre fritidspedagoger, tre förskollärare samt fyra rektorer, varav två biträdande rektorer. Informanterna arbetar på två skolor i två skilda kommuner i södra Sverige. Studien visar att det demokratiska uppdraget handlar om respekt, allas lika värde trots olikheter samt att lära sig regler och samspela med andra.

Varje organisation är ett resultat av de individer som ingår i den, och därför är det självklart att organisationen och dess mål påverkas av den rådande motivationsnivån. Syftet med uppsatsen är att undersöka vad som motiverar medarbetarna i en organisation, och hur den motivationen yttrar sig i den dagliga verksamheten. Särskilt har vi intresserat oss för hur stor påverkan kommunikation mellan olika organisationsnivåer har på motivationen samt vilken effekt ansvarsfördelningen har på arbetstillfredsställelsen. För att uppnå det här har vi valt ut ett fallföretag, ISS Landscaping i Linköping, och genomfört en kvalitativ fallstudie genom observationer och intervjuer. Baserat på insamlad information och teori på området har vi kunnat dra en rad slutsatser om vilka faktorer som påverkar motivationen.

Vi har utifrån intervjuer undersökt hur pedagoger pratar om planering och utformning av inomhusmiljön. I denna undersökning redovisas olika faktorer som ligger till grund för pedagogers utformning och planering av inomhusmiljön. Vi valde att undersöka förskolor med både åldersindelade och åldersblandade barngrupper. Valet av studie beror på våra tidigare erfarenheter där vi upplevt stora skillnader i pedagogernas utformning av inomhusmiljön. Det vi ville synliggöra var vad dessa skillnader kan bero på.

Syfte: Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva vilka faktorer som kan påverka patientens delaktighet i sin omvårdnad ur ett patientperspektiv. Syftet var även att beskriva de valda artiklarnas urvalsmetod. Metod: Litteraturstudien har en deskriptiv design. Elva artiklar användes varav nio artiklar med kvalitativ ansats, en artikel med kvantitativ ansats och en artikel med både kvalitativ och kvantitativ ansats.Resultat: Resultatet visade att det finns flera faktorer som påverkar patientens möjlighet till delaktighet i sin omvårdnad. Faktorer så som information, patientens delaktighet vid beslutsfattande samt bemötande påverkar patientens möjlighet till delaktighet i omvårdnaden.  Slutsats: Information var viktig för patientdelaktighet i sin omvårdnad.

Den här studien handlar om barnen förskoleklassens matematiska utveckling och strategier de använder sig av när de räknar. Den utforskar även hur barn samarbetar när de jobbar i grupp med matematiska problem. Två undersökningar genomfördes med filmkamera, den första under­sök­ningen delades upp i två delar. I den första delen intervjuades några barn ett och ett för att fastställa var barnen i klassen befinner sig utvecklings­mässigt, i den andra delen fick barnen i stora grupper om fyra till sex barn lösa matematiska problem tillsammans. Denna undersökning ledde vidare till undersökning nummer två som skedde vid ett annat tillfälle.

Mitt syfte med undersökningen är att undersöka hur lärare förhåller sig till demokratibegreppet och hur de beskriver och konstruerar demokrati i skolan samt hur lärare ser på eleven som "medborgare" i skolan. I min studie har jag valt en kvalitativ undersökningsmetod. För att kunna undersöka lärares förhållningssätt och hur de beskriver och konstruerar en situation använde jag mig av halvstrukturerade intervjuer med intervjuguide. Under bearbetningen och analysen av empirin har jag använt mig av ett hermeneutiskt tillvägagångssätt och tagit hjälp av meningskoncentrering. De intervjuades svar delade jag in i kategorier utifrån teman och återkommande mönster som uppstod under samtalen.Lärarna beskriver "demokrati" som en formell beslutsprocess som kombineras med samtal, men utan att koppla det till demokratiprocessen.