Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av vilken betydelse genus har i skapandet av en yrkesidentitet. Ett så kallat snöbollsurval användes för att hitta lämpliga informanter. Intervjuer genomfördes på fyra manliga och fyra kvinnliga sjuksköterskor. Vid analysen framkom sex kategorier, Yrkesvalet, Avsaknad av manliga förebilder, Yrkestitel, Heteronormativa ideal, Synen på manliga sjuksköterskors inträde i yrket samt Innebörden av omvårdnad. Resultatet visade att idealbilden av en sjuksköterska fortfarande ses som en vårdande, moderlig och omhändertagande kvinna, vilket sågs som den gemensamma förklaringen till varför fler kvinnor än män väljer att utbilda sig till sjuksköterskor.

Vi har utrett vad det finns för särskilda föreställningar om kön samt om de två könen har olika förutsättningar att nå en chefsposition. Är kön ett kriterium? Vi genomförde en gruppintervju och fem enskilda intervjuer för att se om empiri och teori stämmer överens. Vi tyckte dessutom att frågan, om kön är ett kriterium, var bristfälligt besvarad och ville se om vi kunde finna ytterligare synvinklar på frågan. För att analysera empirin delade vi upp intervjuerna efter fyra frågeställningar, Varför är det mest män som är chefer? Varför ska man sträva efter numerär jämställdhet? Är och skall kön vara ett kriterium? Vad ser man för skillnader mellan manligt och kvinnligt ledarskap? Våra studier visar på att könet har betydelse vid rekrytering av personer till chefspositioner.

Syftet med vår undersökning var att beskriva gymnasieelevers uppfattning av hur könsroller har påverkat dem under deras skolgång samt om det var möjligt att öka deras medvetenhet i ämnet. Vi gjorde en undersökning i en klass som gick andra året på hotell och restaurangprogrammet. Vi delade ut två enkäter till eleverna, en i början och en i slutet av vår praktik, detta för att vi skulle kunna utläsa om det skett en ökad medvetenhet hos eleverna kring könsroller. Under fem veckor arbetade vi aktivt med elever i form av diskussioner kring artiklar som rörde ämnet samt en skrivuppgift där eleverna fick reflektera över sina egna erfarenheter av könsroller i skolan. Vi fick en bra bild över hur eleverna ansåg att könsroller hade påverkat dem under deras skolgång.

Utgångspunkten för uppsatsen har varit att undersöka skriftliga utvärderingar som instrument för elevinflytande. Empiriskt grundar sig uppsatsen på elevenkäter och kvalitativa intervjuer med lärare. Vår undersökning visar att huvudargumentet för att bruka skriftlig utvärdering är att varje enskild elev ges möjlighet att uttrycka sina åsikter. Resultatet visar även på att det är viktigt att eleverna ges tid att utvärdera och att de tydligt ser resultatet med utvärderingen. Tydliggörandet är något lärarna upplever som svårt.

Syfte: Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva vilka faktorer som kan påverka patientens delaktighet i sin omvårdnad ur ett patientperspektiv. Syftet var även att beskriva de valda artiklarnas urvalsmetod. Metod: Litteraturstudien har en deskriptiv design. Elva artiklar användes varav nio artiklar med kvalitativ ansats, en artikel med kvantitativ ansats och en artikel med både kvalitativ och kvantitativ ansats.Resultat: Resultatet visade att det finns flera faktorer som påverkar patientens möjlighet till delaktighet i sin omvårdnad. Faktorer så som information, patientens delaktighet vid beslutsfattande samt bemötande påverkar patientens möjlighet till delaktighet i omvårdnaden.  Slutsats: Information var viktig för patientdelaktighet i sin omvårdnad.

Under verksamhetsförlagda utbildningar har det framkommit att tematiskt arbete inte är ett entydigt begrepp. Lärare ute på fältet har haft delade meningar om arbetssättets innehåll och genomförande. Tematiskt arbete har dessutom ofta blivit bortprioriterat till förmån för den traditionella undervisningen. Syftet med undersökningen är att ur ett lärarperspektiv synliggöra hur verksamma lärare arbetar med tematiskt arbete. Undersökningens forskningsfrågor är vilken syn på lärande har de lärare som arbetar tematiskt, hur arbetar lärarna tematiskt och på vilket sätt gynnar tematiskt arbete elevers utveckling och lärande? För att besvara forskningsfrågorna användes en kvalitativ metod där fyra intervjuer genomfördes med lärare som arbetar tematiskt i årskurs F-3.

Den här artikeln undersöker hur individer inom den svenska funktionshinderrörelsen resonerar kring de inom cripteori viktiga teman normalitet, identitet och motståndsstrategier. Aktiva inom funktionshinderförbunden Delaktighet Handlingskraft Rörelsefrihet (DHR), Unga Rörelsehindrade samt aktivister utanför förbunden intervjuas. Resultaten påvisar en brist på normkritik inom DHR och Unga Rörelsehindrade. Det framkommer också att cripteorins begrepp ?att komma ut? skulle kunna vara användbar för denna grupps frigörelse.

Trots att tv:n idag är en naturlig del av våra liv råder det skilda meningar om hur bra eller dåligt det är för barn att titta på den. Syftet med arbetet är att med hjälp av videoobservationer undersöka om förskolebarn kan bli inspirerade och lära sig något av utbildningsprogram på tv. Jag delade upp sju barn i 4-5-årsåldern i två grupper och lät dem titta på utbildningsprogrammet Grej och Mojäng. Vid det första tillfället fick grupp 1 se ett avsnitt av programmet som handlade om att flyta. Efter filmen fick de utföra ett lekexperiment. Grupp 2 deltog i samma lekexperiment, men utan att se programmet innan.

I mitt examensarbete har jag valt att undersöka de tankar som finns kring vem som spelar vilket instrument. Vilka ord, som har med utseende respektive personlighet att göra, förknippar studerande vid en svensk musikhögskola samt en svensk folkhögskola med de utvalda instrumentalisterna; -klassisk tubaist, fiolspelande folkmusiker, klassisk tvärflöjtist, afrosångaren, afrotrummisen, klassisk pianist? Vilket kön, vilket utseende och vilken personlighet tänker de sig att respektive instrumentalist har? Genom en enkätundersökning har jag försökt ta reda på detta. Jag delade ut enkäter till studerande vid en svensk musikhögskola samt till musikstuderande vid en svensk folkhögskola. Av 201 utdelade enkäter fick jag in 49 svar.

Studiens syfte var att undersöka och sätta ord på medarbetarnas upplevelse och uppfattning av delat ledarskap utifrån två teman: verksamhetsaspekter och personalaspekter. De teorier som det relateras till i uppsatsen är Döös med fleras teori om delat ledarskap, Engquists kommunikationsteori, Hällstens & Tengblads medarbetarskapsteorier samt Thylefors ledarskapsteorier inom Human service organisationer. För att genomföra undersökningen användes en abduktiv, kvalitativ metod med tre strukturerade fokusgruppsintervjuer med medarbetarna samt två individuella intervjuer med två delande chefer på tre verksamheter inom Human service organisationer, där konceptet med delat ledarskap tillämpas eller har tillämpats.Medarbetarnas upplevelser av delat ledarskap har skiftat från nöjd till missnöjd. Resultatet visar att delat ledarskap ger flera fördelar och få nackdelar om rätt förutsättningar finns. Slutsatsen är att delat ledarskap är något alla tjänar på ?om uppdelningen av det delade ledarskapet är väl genomtäkt och personerna som delar ledarskapet passar in i rollerna?.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur adoptivföräldrar som adopterat barn internationellt, upplevde sin delaktighet och utsatthet i sin medgivarutredning. Utöver detta undersöktes hur familjerättssekreterare upplever att de kan bemöta adoptivföräldrar utifrån ett professionellt förhållningssätt. För att besvara studiens syfte användes en kvalitativ ansats där sex personer intervjuades, fyra stycken adoptivföräldrar respektive två familjerättssekreterare. Det empiriska materialet tolkades utifrån teorier som omfattade makt och roller inom det professionella arbetet med människor. Resultatet visade att det fanns delade uppfattningar bland samtliga respondenter angående tankarna om delaktighet, utsatthet, bemötande och professionellt förhållningssätt.

I förskolans läroplan (Skolverket, 2010) beskrivs att föräldrar ska ha ett nära samarbete med förskolan, bland annat ska föräldrar vara delaktiga i och ha inflytande över verksamheten. Förskolan ska ge föräldrarna goda förutsättningar för det. Det leder fram till syftet med studien om vad föräldrar har för uppfattningar om förskolans verksamhet. I fem kvalitativa intervjuer, med föräldrar ställs följande forskningsfrågor:* Vilken kännedom har föräldrarna om förskolans pedagogiska uppdrag? * Vilka förväntningar har föräldrarna på förskolan?I studien framkommer det att respondenterna har övergripande mycket kännedom om förskolan, vilket också överrensstämmer med deras förväntningar på förskolan.  Den förälder som har fått ta del av hur läroplanen konkretiseras i verksamheten, har också en vidare insikt i arbetet på förskolan, vilket kan ge ett djupare samarbete.

Detta är en kvalitativ studie som  kartlägger synen på personlighet inom sex olika företag inom rekryteringsbranschen. Studien beskriver hur och i vilket syfte personlighetstester används samt vilken betydelse de har i rekryteringsprocessen för chefsrekryteringar.Utifrån denns studie kan vi kunde vi att personlighetstester används för att kartlägga personligheten i syfte att göra en matchning med kravprofilen för att se om personen har de kvaliteter som önskas i ett rekryteringssammanhang. Vi fann dock en tveksamhet inför att vilja uttrycka personlighetstesters tyngd i urvalet. Vi kom också fram till att informanterna hade delade meningar om huruvida det är den objektiva eller den subjektiva bilden av personen som är av värde för att prognostisera framtida beteenden. Utifrån denna diskurs ställer vi oss undrande till om det är kandidatens självuppskattade bild eller omgivningens uppfattning som borde vara mest relevant för en lyckad rekrytering.

Syftet med denna uppsats är att studera vilka högtider som uppmärksammas i förskolemiljöer, varför just dessa lyfts fram samt att diskutera detta i förhållande till förskolans läroplan och Konventionen om barnets rättigheter. Uppsatsens empiri består av tjugo intervjuer med pedagoger verksamma i Stockholm med omnejd, vilka förmedlar att det är de så kallade ?svenska högtiderna? som uppmärksammas och även firas. Andra religioners och kulturers högtider kommuniceras mest enskilt, med de barn som tillhör dessa. Den läroplan som förskolan sedan 1998 lyder under, talar om att överföra ett kulturarv till barnen.

Det har sedan länge diskuterats hur internationell reklam ska vara komponerad vad gäller dess strategier och utformning. Meningarna kring detta har varit delade och det har visat sig finnas både för- och nackdelar med att anpassa strategin såväl som att standardisera strategin. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vad det är som påverkar företag vad gäller valet att anpassa sig för kulturella skillnader eller att standardisera vid internationell reklam. Vi har valt att undersöka två stycken forskningsfrågor där en av dem ämnar till att svara på vilka faktorer styr företagens val att standardisera eller anpassa sin internationella reklam samt frågan hur kan anpassningen av den internationella reklamens utformning beskrivas. Studien genomfördes genom att samla in svar via intervjuer med reklambyråer i Sverige som arbetar internationellt.