Vi är två yrkesmän som har arbetat i över 20 år inom våra respektive yrkesområden, d.v.s murare och fordonsmekaniker. Det här är vårt examensarbete där vi valt att undersöka samarbetet mellan skola och yrkesliv. För att i framtiden kunna använda oss av denna studie till att kvalitetsförbättra utbildningen för eleverna.Enkäten har vi sammanställt för att vi ska få ut så mycket som möjligt av frågorna samt att den skall ligga till grund för vårt fortsatta samarbete med branschen.Enligt de svar vi fått av respondenterna kan vi se att det råder delade meningar om byggutbildningens kvalitet. Men att branschen i huvudsak är nöjd.Enkäterna delades ut till 20 byggföretag i Falkenbergs kommun som gymnasieskolan redan har ett samarbete med i någon form..

Syftet med vårt arbete var att med hjälp av föreläsningar och praktiska övningar öka ungdomars medvetenhet om sitt och andras kroppsspråk. Eftersom just kroppsspråket utgör den största delen av vårt sätt att kommunicera känner vi att detta var ett mycket intressant och viktigt ämne att ta upp. Vi hade fem lektioner där vi föreläste om kroppsspråkets olika delar. Den mätmetod vi använt oss av var en enkät som vi delade ut vid två mättillfällen, en vid början och en i slutet av arbetet. Av enkätsvaren och lektionstillfällena har vi kunnat utläsa att eleverna har börjat tänka och reflektera mer över sitt och andras kroppsspråk.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med studien har varit att undersöka relationen mellan multipla intelligenser och skolans friluftslivsundervisning. Frågeställningarna har varit:Vilka intelligenser utvecklas inom skolans friluftslivsundervisning, enligt lärare och elever?Genom vilka moment i friluftslivsundervisningen utvecklas intelligenserna?MetodDatainsamlingen har skett genom ostrukturerade, djupgående intervjuer. Två lärare och två tredjeårselever på gymnasiet har enskilt intervjuats om hur friluftsliv har bedrivits i skolundervisningen. Intervjuerna har analyserats med ett schema, byggt på Howard Gardners teori om de multipla intelligenserna men utformats att tillämpas på friluftsliv.ResultatResultaten visar att paddling stimulerar interpersonell, kroppslig, visuell-spatial och logisk-matematisk intelligens.

Med vårt examensarbete ville vi skapa ett inlärningstillfälle i matematik. Under vår slutpraktik undersökte vi två matematikgrupper i årskurs åtta. Vi delade in eleverna i slumpmässiga grupper och med hjälp av observationsschema undersökte vi hur de utvecklade sitt samarbete. Vid tre olika undersökningstillfällen fick de arbeta med olika uppgifter i grupp. Eleverna har även fått skriva utvärderinagr i grupp och enskilt i form av utvärderingsformulär och enkäter.

Innan jag skrev denna uppsats så funderade jag väldigt länge kring vad som lämpade sig bäst och en hel del idéer kom upp. En av dessa idéer handlade om att undersöka elever med svårigheter i ämnet matematik, exempelvis elever med invandrarbakgrund dvs. flerspråkiga elever.Jag delade upp mina elever i två kategorier, elever med goda språkkunskaper men mindre bra i matematik, respektive elever med goda matematiska kunskaper men däremot bristande språkkunskaper, exempelvis sådana som nyligen fullföljt undervisningen i förberedelseklassen.Jag har intervjuat pedagoger och gjort olika enkätundersökningar även använt mig av teorier och tidigare forskningar som visar att språket spelar en stor roll för elevens lärande..

Syftet med mitt examensarbete är att ta reda på vad fritidslärare anser om några olika metoder som finns för att arbeta med värdegrunden. Intervjuat sju yrkesverksamma fritidslärare som arbetar med olika metoder. Metoderna i undersökningen är SET, Olweusmetoden, Lions Quest, friends, farstametoden, charliemetoden och rePulse. Det fanns delade meningar bland fritidslärarna om man ska arbeta med metoderna eller inte. De flesta var överens att det fanns bra saker med materialen oavsett om man bara använde sig av vissa delar eller arbetade med ett material fullt ut.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om det är någon skillnad mellan möjligheter som finns att göra inom klassrummets ram för elever med läs- och skrivsvårigheter med vad som faktiskt görs ute i verksamheten för dessa elever. Genom en kvalitativ forskning i form av intervjuer undersökes hur pedagoger arbetar i klassrummet med elever med läs- och skrivsvårigheter. Uppsatsen innefattar exempel på förebyggande åtgärder samt åtgärder när svårigheterna uppstått som pedagogerna kan använda sig av. Resultatet av undersökningen visar att samtliga informanter använder sig av någon form av åtgärder i klassrummet, men åtgärderna samt användandet av dem skiljer sig dock åt. Pedagogerna har delade uppfattningar om diagnosens existens men gemensamt för alla är att de upprättar åtgärdsprogram..

SammanfattningSyftet med studien är att analysera hur elevinflytande fungerar i praktiken. Frågeställningarna är: Vilka erfarenheter har lärarna i idrott och hälsa när det gäller elevinflytande? Hur arbetar lärare i idrott och hälsa med elevinflytande? Om det finns några likheter och skillnader mellan lärarna vilka är då dessa?MetodI studien har kvalitativa intervjuer använts. De som har deltagit är tre stycken män och tre stycken kvinnor som är verksamma lärare i idrott och hälsa. Alla arbetar med elever i årskurs F-6.

Syftet med detta examensarbete var att ta reda på om elever ser något samband mellan fysisk aktivitet och inlärning. Genomförandet av denna studie bestod av enkätundersökningar kombinerat med en aktivitetsdagbok som vi delade ut till eleverna, och undersökning i tidigare forskning och litteratur utifrån från våra frågeställningar. Resultaten visar att en stor del av eleverna deltar både i aktiviteterna på skolidrotten och är fysiskt aktiva på fritiden. Vidare kunde vi se att eleverna i rätt stor utsträckning vet vilka faktorer som påverkar deras inlärning. En slutsats som vi kan dra är att många elever ser ett samband mellan fysisk aktivitet och inlärning..

I en IT-värld med växande antal standardiserade API:er såuppstår möjligheten med delade tjänster. Istället för att fleraenskilda bolag utvecklar egna liknande tjänster så kan deistället gå samman och tillsammans utveckla en gemensamdelad tjänst. En sådan tjänst skulle då kommunicera motrespektive bolags implementation av ett standardiserat API.Tanken är att flera bolag ska kunna använda sammaapplikation men bara se sin egen data.Den här studien undersöker hur en sådan applikation ska seut. Vilka funktioner är nödvändiga för att kunna hantera dedata fås av de olika API:erna. Arbetet delas in i faser därman först undersöker vilka funktioner som är nödvändiga.Sedan implementeras ett par demoapplikationer för attkontrollera att funktionerna fungerar som de ska.

Småföretagen har stor betydelse för Sveriges fortsatta utveckling och välfärd. De utgör en viktig del i näringslivets mångfald, i innovationsutvecklingen och för sysselsättningen i samhället. Småföretagare upplever dock en hel del problem och utmaningar relaterade till ledarskapet, då de både ska klara av det omfattande dagliga arbetet och företagets långsiktiga planering. Detta kan inverka negativt på den fortsatta samhällsutvecklingen. För att finna eventuella lösningar på denna problematik har författarna till denna studie valt att studera ett relativt nytt forskningsfält inom ledarskapsforskning som lyfter fram det växande antal organisationer där ledarskapet delas mellan två eller flera personer.

Den reviderade läroplanen för förskolan (Lpfö 98, 2010) uppmanar förskollärare och arbetslag att dokumentera för att utvärdera förskolans kvalitet, så kallad pedagogisk dokumentation. Mitt syfte med denna C-uppsats är att beskriva hur pedagoger uppfattar arbetet med den pedagogiska dokumentationen. Jag delade upp syftet i två frågeställningar som sökte svar på vad pedagogerna anser ska dokumenteras och för vem, samt vad pedagogerna anser att syftet med pedagogisk dokumentation är. Studien utgår från en kvalitativ forskningsansats. Jag använde mig av intervjuer som informationsinhämtande metod för att få ta del av pedagogernas erfarenheter och tankar.

Detta är en undersökning om pedagogers syn på sexåringar. I undersökningens fokus ligger sexåringarnas mognad och lek. Har mognaden och leken påverkats av att det har blivit en egen verksamhet för sexåringarna, en förskoleklass? Syftet med undersökningen är att undersöka hur pedagoger anser att sexåringarnas lek och mognad har påverkats av att flytta till skolan från förskolan. För att få en klar bild på pedagogers syn, har vi valt att intervjua förskolepedagoger och specialpedagoger, alla med erfarenhet av sexårsverksamhet.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur gymnasielärare upplever mentorskapet och huruvida mentorskapet har betydelse för elevens lärande. För att ta reda på detta utfördes en empirisk studie där vi genomförde kvalitativa intervjuer med sju gymnasielärare. Studien utfördes i en gymnasieskola i Norrbotten under hösten 2009. Resultatet visade att lärarna upplevde mentorskapet som något positivt, men påpekade brister i uppdraget. I studien framkom att lärarna delade upp mentorskapet i tre huvuddelar: omsorgsarbete, utvecklingssamtal och lärande.

SammanfattningDetta är en studie om samarbetet mellan pedagoger och föräldrar i en sydafrikansk förskola. Jag intevjuade två pedagoger och två föräldrar om föräldrars roll i förskolan och hur mycket inflytande de har i verksamheten. Resultatet visar att föräldrarna har delade meningar om deras inflytande i förskolan. Pedagogerna vill att föräldrarna intar vissa roller i förskolan som att samla in pengar till olika utflykter, men är nöjda över att de själva tillsammans med rektor bestämmer hur planering och verksamhet ser ut. Kommunikationen mellan föräldrarna och förskolans personal sker framför allt genom månatliga möten och vid den dagliga lämningen och hämtningen..