I takt med att samhället förändras så förändras också synen på ledarskap och dessutformning. Denna studie koncentreras på det delade ledarskapet och hur det fungerar ipraktiken. Den går alltså bortom det traditionella ledarskapet och söker sig vidare mot detmindre uppmärksammade delade ledarskapet. Det är av intresse att se hur man ser påmål, både internt och externt, för att se om man har en enad bild om hur man uppnårmåluppfyllelse.Tidsbristen är ett problem inom skolverksamheten och det har uppmärksammats inomdiverse studier tidigare, dock kvarstår problemet. Rektorerna belastas för mycket medexempelvis administrativa arbetsuppgifter och detta görs blanda annat på bekostnad avdet pedagogiska och skolans utveckling.

Kränkande behandling och mobbning är ett samhällsfenomen; där det finns människor finns det även kränkande behandling och mobbning. Vad som är kränkande behandling är upp till personen som blir utsatt att avgöra och upprepade kränkningar inom samma sociala forum benämns som mobbning. Forskning har visat att det råder en viss osäkerhet och delade meningar huruvida både kränkande behandling och mobbning kan förekomma inom förskolans verksamhet. Syftet med denna studie är att undersöka vad biträdande förskolechefer har för erfarenhet av mobbning och kränkande behandling relaterat till förskolan samt om de arbetar med att förebygga mobbning och kränkande behandling på förskolan. Ett delsyfte är att undersöka hur kränkande behandling och mobbning kan yttra sig på förskolan samt kartlägga hur den lagstadgade handlingsplanen ser ut och hur de använder sig av den i sitt förebyggande arbete mot mobbning och kränkande behandling.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lärare i gymnasieskolan kan indentifiera läs- och skrivsvårigheter hos tvåspråkiga elever. Med en kvalitativ metod intervjuades tre specialpedagoger, en speciallärare och två modersmålslärare där samtliga gav sin syn på hur arbetet och samarbetet fungerade. Resultatet visar att det är svårt att avgöra vad svårigheter hos en tvåspråkig elev beror på eftersom man inte alltid vet hur det ser ut på modersmålet. Därför har modersmålsläraren en viktig roll. Det råder delade meningar om hur samarbetet fungerar men samtliga var eniga om att en förändring måste ske..

Utifrån grundskolans nya kursplan i ämnet svenska studeras i denna uppsats skolreformen 2011. Genom att textanalytiskt jämföra kursplanen i svenska i Lgr11 med dess motsvarighet i lpo94 läggs i första hand fokus på vad som reformertas och reviderats i de två läroplanerna med syftet att undersöka om Lgr11 möter regeringens proposition (2008/09:87), vilken låg till grund för skolreformen 2011.I resultatet framgår att Lgr11 möter regeringens önskemål i propposition 2008/09:87 Tydligare mål och kunskapskrav - nya läroplaner för skolan..

Uppsatsen handlar om det arbete vi utfört åt Prevas AB i Karlstad. Uppdraget gick ut på att synkronisera tre olika systems kalenderfunktioner så att det som skrivs i en kalender syns i alla. För att klara det behövde vi först undersöka hur de tre systemen fungerade vilket delade upp arbetet i en utredningsfas och en konstruktionsfas. Utredningsfasen ledde till att vi begränsade arbetet till att endast omfatta en envägskommunikation mellan två av systemen i konstruktionsfasen. Detta arbete beskrivs i detalj i uppsatsen..

Bakgrund: Mäns våld mot kvinnor förekommer i hela världen. För att upptäcka de kvinnor som blir utsatta för våld är det viktigt att våga ställa frågan om våld till kvinnor som söker vård. Syfte Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter kring att ställa frågan om våld till kvinnor som söker vård på en akutmottagning. Metod: Denna studie hade en deskriptiv design med kvalitativ ansats. Semistrukturerade intervjuer utfördes med åtta sjuksköterskor på en akutmottagning i mellansverige.Resultat: Sjuksköterskorna på akutmottagningen kände överlag att de inte hade tillräckligt med utbildning och beredskap för känna sig trygga med att ställa frågan om våld till kvinnor som söker vård.

Bakgrund: Under de senaste årtiondena har många organisationsstudier uppmärksammat attarbetslivets villkor har förändrats. Kunskapsintensiva verksamheter innefattar ökad flexibilitetoch individualisering, vilket ger upphov till ett friare arbete med gränslösa arbetssituationer.Ett friare och mer självständigt arbete kräver också nya sätt att leda. Studier har visat att delatledarskap kan vara lösningen på många chefsproblem, men att denna ledarskapsform ävenkräver vissa förutsättningar. Det delade ledarskapet står dock i kontrast till en nästintillallmängiltig uppfattning om det enskilda ledarskapet som det mest effektiva. Det är därförtroligt att ett införande av delat ledarskap möter vissa svårigheter då det kan vara svårt attvinna acceptans inom organisationen.

Bakgrund: Postoperativt illamående och kräkningar (PONV, Post Operative Nausea and Vomiting) är ett vanligt problem efter anestesi. Även om många riktlinjer och riskbedömningsverktyg har utvecklats för PONV, så är implementeringen ofta svår. Attityder och kunskap kring ämnet har visat sig påverka implementeringen av riktlinjer.Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka anestesipersonals kunskap och attityder kring PONV och kliniska riktlinjer för att förebygga PONV.Metod: Studien är utformad som en kvantitativ, deskriptiv enkätstudie. En totalundersökning genomfördes på en anestesiklinik på ett större sjukhus i Mellansverige. Enkäten innehöll frågor angående anestesipersonals attityder och kunskaper kring riktlinjer och PONV.Resultat: Anestesipersonalens kunskap om PONV var god och stämde överens med skattningen av de egna kunskaperna.

Detta är en studie av de teoretiska riktlinjerna kring begrepsdefinitionen nyckelbiotop samt den praktiska hanteringen av nyckelbiotoper i skogregionerna Östra Götaland, Dalarna/Gävleborg och Örebro/Värmland. Syftet med studien är att undersöka orsakerna till att nyckelbiotoper avverkas idag. Fokus ligger på om det finns en skillnad mellan den teoretiska begreppsdefinitionen och den praktiska hanteringen av nyckelbiotoper. Undersökningen genomfördes genom enkätfrågor och intervjufrågor till respondenter inom skogsbolag, skogsägarföreningar, stift (skogsbruken) och Skogsvårdsstyrelsen. De övergripande frågeställningarna var om det finns avvikelser mellan beslut och handling i hanteringen av nyckelbiotoper och om definitionen av nyckelbiotoper är förankrad, relevant och fungerande hos dem som planerar och avverkar inom skogssektorn.

 Bakgrund: I dagens Europa finns aktörer med delade åsikter kring hijab och dess betydelse. Debatten handlar om att eventuellt förbjuda slöjan i det offentliga rummet, detta på grund av att den bland annat anses vara en symbol för kvinnoförtryck. Ett förbud kan eventuellt leda till att de muslimska kvinnorna isoleras från samhället och integrationen försvåras.Syfte: Syftet med denna studie är att genom kvalitativa intervjuer undersöka en grupp muslimska slöjbärande kvinnors erfarenheter kring hijab. Det är även intressant hur föreställningar och upplevelser om slöjan hänger samman med processer som rör identitet och kultur. En människas identitet och kulturella tillhörighet kan krocka med omgivningens, därför är det intressant att undersöka om dessa muslimska kvinnor upplever sig som stigmatiserade.Metod: Studien är baserad på en kvalitativ metod.

Syfte: Studien har två huvudsakliga syften. Det första är att beskriva hur proxy voting sker i Sverige och i hur pass stor omfattning proxy voting förekommer. Det andra är att analysera proxy voting utifrån den teoretiska bild som finns om bolagsstyrning och ägande.Metod: Vi intervjuade nyckelpersoner i proxy voting-processen och genomförde en enkätundersökning med företag på large cap-listan.Slutsatser: Svensk bolagsstyrning är i förändring, ägare som visar upp ett nytt beteende. Det ställs krav på bättre informationssystem hos företag för att hantera proxy voting. Delade meningar om proxy voting som metod..

Bakgrund: Mäns våld mot kvinnor förekommer i hela världen. För att upptäcka de kvinnor som blir utsatta för våld är det viktigt att våga ställa frågan om våld till kvinnor som söker vård. Syfte Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter kring att ställa frågan om våld till kvinnor som söker vård på en akutmottagning. Metod: Denna studie hade en deskriptiv design med kvalitativ ansats. Semistrukturerade intervjuer utfördes med åtta sjuksköterskor på en akutmottagning i mellansverige.Resultat: Sjuksköterskorna på akutmottagningen kände överlag att de inte hade tillräckligt med utbildning och beredskap för känna sig trygga med att ställa frågan om våld till kvinnor som söker vård.

Syftet med vårt arbete var att undersöka om vi kunde utveckla elevers tankeformer i huvudräkning genom undervisning i skriftlig huvudräkning och samtal kring elevers egna tankestrategier. Undersökningen genomfördes i en sjätteklass med 16 elever i älvsby kommun. Under matematikpassen delade vi in klassen i två grupper med åtta elever i varje grupp. Vid tio olika tillfällen arbetade vi med att samtala om olika strategier i skriftlig huvudräkning och hur de kan användas. Genom att intervjua eleverna var för sig i början och i slutet av praktiktiden har vi trots den korta perioden kunnat se att eleverna utvecklats med hjälp av skriftlig huvudräkning.

Ledarskapet ses av många människor som att vara ?ensam herre på täppan?, att styra ensam och fatta alla beslut samt hantera allt ansvar. En framgångsrik ledare hyllas ofta till ofantliga höjder så länga resultaten är goda, målen är uppnådda, personal och organisation utvecklas. Att vara ledare idag ställer höga krav på individen, ledarskapsforskningen fokuserar till stor del på vilka egenskaper en ledare bör ha och blir därmed mycket individbetonad. Dessa motsägelsefulla krav kan för ledarna leda till stress, depression och i värsta fall utbrändhet och spruckna förhållanden.

Relationen mellan konstutövarna och Malmö stad är allt annat än enkel. Det är delade uppfattningar om hur verkligheten ser ut. Det har under en tid förts diskussioner om hur man fattar beslut och rättfärdigar dem i Malmö stad, speciellt beslutet att lägga ner konstinstitutionen Rooseum. Där föddes idén om att skriva en uppsats om vad styrinstrumenten verkligen säger och se hur de arbetar efter dem i Malmös kulturpolitik. Syftet med uppsatsen är att belysa och problematisera styrningsfrågor gällande kultur som politikområde samt att försöka bringa klarhet i vad det finns för mål och bestämmelser och att föra fram problematiken som finns i förhållandet mellan Malmö stad och konstutövarna. Det här är en uppsats om politisk styrning som tittar på hur styrinstrumenten och efterlevs samt de olika parternas uppfattningar om ämnet.