Syfte: Syftet med studien Àr att belysa hur förskollÀrare pÄ förÀldrakooperativ förskola uppfattar barn i behov av stöd och samarbete med specialpedagog. Teori: Studiens teoretiska utgÄngspunkt Àr ett sociokulturellt perspektiv kombinerat med fenomenografi. Metod: Undersökningsmetoden Àr fenomenografi. I studien har halvstrukturerade intervjuer med sju förskollÀrare genomförts. Förskolorna ligger i en stadsdel dÀr det finns mÄnga förÀldrakooperativ.

From an environmental and climate perspective we are becoming more and more aware of what we eat. Consumers want to know how their food is produced and where it is coming from. A term commonly used in this discussion is local produce. At this time, there is no clear definition of the term and a wide range of definitions can be found. However, despite this lack of definition, the term is often being used by producers, traders and consumers..

Insikten om vikten av att anvÀnda vetenskapligt beprövade bedömningsinstrument inom arbetsterapi ökar. MÄnga instrument för bedömning av arbetsförmÄga uppvisar en brist pÄ vetenskapliga kvaliteter sÄsom validitet och reliabilitet. Detta medför ett behov av att vetenskapligt testa de instrument som idag anvÀnds samt vid utvecklingen av nya instrument anvÀnda sig av systematisk vetenskaplig metodik. Syftet med denna studie var att utföra en initial prövning av innehÄllsvaliditet och anvÀndbarhet för bedömningsinstrumentet Assessment of Work Characteristics (AWC-1). Stipulativa definitioner av innehÄllsvaliditet och anvÀndbarhet anvÀndes för att avgrÀnsa studien.

Artikeln bygger pÄ resultatet av narrativa intervjuer med livsberÀttelser frÄn tre unga mÀn med erfarenhet av att komma som ensamkommande barn till Sverige. Studien har en postkolonial ansats och ett socialkonstruktivistiskt perspektiv, vilket i denna studie inneburit ett ifrÄgasÀttande av den dominerande familjedefinitionen. Fokus för intervjuerna har varit att se hur definitionen av familj och upplevelsen av vilka som tillhör denna formas utifrÄn livsberÀttelserna samt hur erfarenheter kring familjeÄterförening kan se ut. Resultatet visar pÄ mÄngfalden av innebörder av familj samt att denna inte alltid Äterspeglas i svensk lag. Analysen belyser berÀttelserna i förhÄllande till sociologiska definitioner av familjebegreppet.

Syftet med uppsatsen var att undersöka begreppet vÀrdegrund samt ta reda pÄ hur en skola arbetar med vÀrdegrunden. För att besvara mina frÄgestÀllningar anvÀndes intervjuer och observationer. Jag intervjuade Ätta personer som samtliga arbetade pÄ samma skola. För att undersöka elevernas beteenden, observerade jag eleverna under deras raster, i matsalen och under deras lektioner. Det visade sig att begreppet vÀrdegrund bestod av en del definitioner.

Denna uppsats behandlar flygförbudszoner inom ramen för internationella fredsinsatser och för att förklara konceptet presenteras relaterade definitioner. FramgÄngsfaktorer, risker samt flygförbudszonens mÄl och syften lÀggs fram och anvÀnds dÀrefter för att bedöma den svenska förmÄgan att delta i upprÀttandet och upprÀtthÄllandet av en flygförbudszon. DÄ luftöverlÀgsenhet Àr av stor vikt för operationer involverande upprÀttandet av en flygförbudszon presenteras John A. Wardens syn pÄ luftöverlÀgsenhet för att bedöma om hans teorier Àr tillÀmpningsbara i detta sammanhang.Analysen av den svenska förmÄgan berör svensk doktrin, kravspecifikationerna för ett exempelförband, erfarenhetsrapporterna frÄn deltagandet i insatsen över Libyen 2011 och den sÀkerhetspolitiska debatten kring beslutet att delta. Slutsatsen Àr att den svenska doktrinen Äterger en bred variation av uppdragstyper som kan komma till nytta i samband med en flygförbudszon, men flygförbudszonen som koncept omnÀmns inte.

Detta examensarbete a?r en kvalitativ studie om ka?nslor, tankar och minnen av musikundervisningen i den svenska folkskolan mellan cirka 1925 och 1950, med sa?rskilt fokus pa? de personer som ka?nde sig utesta?ngda fra?n musikundervisningen, samt deras fo?rha?llande till musik senare i livet. Studien a?r baserad pa? intervjuer med 13 personer fo?dda mellan 1914 och 1942.Pa? den ha?r tiden sa?g samha?llet och skolan helt annorlunda ut a?n de go?r idag och det speglas naturligtvis i synen pa? musikalitet, sa?ngfo?rma?ga och bega?vning, och a?ven pedagogik.Resultaten pekar pa? att undervisningen i musik vid den ha?r tiden skilde sig fra?n dagens undervisning ganska mycket i na?gra avseenden. Idag stra?var la?rare mot att alla elever ska na? ma?len i kursplanen och det a?r en ota?nkbarhet att utesluta na?gon fra?n undervisningen, men mellan 1925 och 1950 kunde detta fo?rekomma i skolorna.

Bakgrund: Ett urakut kejsarsnitt utf?rs om det f?religger en omedelbar fara f?r kvinnans eller barnets liv och ska ske skyndsamt inom 15 minuter. Anestesisjuksk?terskans ansvarsomr?de ?r att f?rbereda och utf?ra generell anestesi vid det urakuta kejsarsnittet, men ?ven tillgodose god omv?rdnad och trygghet till kvinnan innan anestesin p?b?rjas. Gravida kvinnor har en ?kad risk f?r komplikationer i samband med s?vning och generell anestesi, vilket g?r att anestesisjuksk?terskan m?ste vara extra uppm?rksam vid induktionen.

Studiens syfte Àr att undersöka hur elever och lÀrare ser pÄ kreativitet, hur den vÀrderas och vilka effekter dessa uppfattningar och vÀrderingar kan fÄ i gymnasieskolans bildundervisning. FrÄgestÀllningarna Àr som följer: Hur ser eleverna pÄ kreativitet och hur definierar de begreppet? Hur ser lÀraren pÄ kreativitet och hur definierar hon begreppet? Hur pÄverkas elevernas identitetsskapande av hur de upplever att samhÀllet och den övriga skolan ser pÄ kreativitet? Hur pÄverkar den upplevda samhÀllssynen samt elevernas och lÀrarens syn pÄ kreativitet bildundervisningen? Forskningsöversikten och teorikavsnittet visar att det finns mÄnga olika teorier om vad kreativitet Àr idag. MÄnga av dessa tidigare populÀra uppfattningar har motbevisats Àven om de fortfarande finns ute i samhÀllet. De forskare som tas upp i översikten visar genom sina studier att alla dessa teorier Àr för förenklade för att kunna förklara ett sÄ komplext fenomen som kreativitet.

Studien avsÄg att undersöka ungdomars definitioner och förestÀllningar kringvÄldtÀkt. Huvudsyftet var att se hur ungdomarna talade om det manligavÄldtÀktsoffret och den kvinnliga förövaren.VÄldtÀkt beskrivs som varande ett vÄldsbrott och refereras ofta till i medierna,frÀmst med den manliga förövaren och det kvinnliga offret som utgÄngspunkt.DÄ ungdomars förestÀllningar kring begreppet vÄldtÀkt tidigare undersökts, dÀrmed en heteronormativ utgÄngspunkt, Àr det av intresse att införliva ocksÄandra aspekter kring Àmnet.Metod för insamlandet av empiri var fokusgrupper, dÀr analysen, utförd medGrounded Theory och sedan Diskursanalys, sedermera pÄvisar att de ungainformanterna Àr medvetna om det manliga vÄldtÀktsoffret och den kvinnligavÄldtÀktsförövaren. I inledningsskedet av varje intervjusession förklaras allaindivider som varande möjliga offer eller förövare. Uppfattningarna förÀndrasdock nÀr diskussionen kommer att behandla vem som Àr vem, avseende offeroch förövare i vÄldtÀktssituationen.Det manliga vÄldtÀktsoffret definieras som ?svagt?, dÄ han ?förvÀntas? fysisktkunna försvara sig sjÀlv.

Vid sjukdom pÄverkas livskvaliteten hos den sjuka mÀnniskan och kÀnslor som osÀkerhet och lidande Àr vanligt. KÀnslan av hopp Àr nÀra knutet till mÀnniskans upplevelse av hÀlsa. Det finns mÄnga olika definitioner och teorier om vad hopp Àr och hur det beskrivs. En enhetlig definition saknas dock. För patienter som Àr i behov av palliativ vÄrd Àr det viktigt att öka livskvaliteten.

Syftet med denna studie var att underso?ka hur la?rare i gymnasieskolans matematik bedriver sin undervisning med utga?ngspunkt i undervisningsmodellen det inverterade klassrummet. Videolektioner anva?nds fo?r att frigo?ra tid fo?r en aktiv inla?rning under lektionstid. En fra?gesta?llning ga?ller hur la?rarna arbetar fo?r att fo?rdjupa eleverna kunskaper fra?n videolektionernas inneha?ll.

Bakgrund: AnvÀndningen av teknikkonsulter inom svensk industri har ökat kraftigt under 2000-talet. Trots detta finns det en brist i forskningen gÀllande vilka anledningar som ligger bakom och vilka konsekvenser som kan följa av anvÀndningen av teknikkonsulter. Vidare finns det teoretiska indikationer pÄ att teknikkonsulter inte Àr tillrÀckligt integrerade för att skapa den helhetsförstÄelse och vilja att kommunicera över avdelningsgrÀnser som krÀvs i produktutvecklingen inom stora svenska industriföretag. Denna problematik har legat till grund för studiens syfte.Syfte: Studiens syfte Àr att utreda vilka motiv och behov som ligger bakom ett svenskt industriföretags nyttjande av extern kunskap i form av teknikkonsulter samt vilka konsekvenser som anvÀndningen av teknikkonsulter kan medföra för företagets tvÀrfunktionella arbete.Definitioner: Teknikkonsulter Àr olika typer av ingenjörer som hyrs ut företag för att arbeta tillsammans med de fastanstÀllda inom framförallt produktutveckling.Genomförande: En fallstudie har utförts pÄ tvÄ sektioner inom Scania R&D. TvÄ representanter pÄ chefsnivÄ inom varje sektion har intervjuats.Resultat: Studien har identifierat tvÄ motiv och fyra behov som Àr betydelsefulla för inhyrningen av teknikkonsulter i svenska industriföretag.

Det finns flertalet definitioner av organiserad brottslighet och detta leder till en begreppsförvirring. DÀrmed kommer i denna uppsats begreppet organiserad brottslighet problematiseras. Syftet med uppsatsen Àr att, genom att applicera EU:s definition av organiserad brottslighet pÄ fiktiva fallexempel i tre filmer, undersöka om definitionen ger tydliga riktlinjer för identifikation av kriminella organisationer eller om den bidrar till den rÄdande begreppsförvirringen. Detta gör vi med följande frÄgestÀllning: Vilka (typer av)organisationer kan definieras som organiserad brottslighet enligt EU:s definition? Eftersombegreppet organiserad brottslighet antyder organisering valde vi att fördjupa oss i Göran Ahrnes organisationssociologiska synsÀtt.

Det senmoderna samhÀllets komplexitet och höggradiga differentiering har gjort risker alltmer svÄranalyserade, vilket har lett till att sociala system mÄste ha en förÀndringsförmÄga för att överleva. Det normala riskanalysarbetet i sociala system (exempelvis företag och organisationer) görs pÄ den nivÄ eller i de interna sektorer dÀr riskerna slÄr igenom. Uppsatsen ger exempel pÄ befintliga riskhanteringsmodeller för detta och presenterar författarens egen, mer övergripande modell, konstruerad utifrÄn de tre systemteoretiska begreppen AGIL, autopoiesis och feedback loops. Modellen illustrerar en dialog mellan systemets definitioner, behov och omvÀrld samt andra system. Uppsatssyftet Àr att belysa sociala systems förÀndringsförmÄga och beredskap för riskhantering samt hur de genom att anvÀnda modellen kan förbÀttra dessa.