??Denna studie unders?ker hur s?ngl?rare p? gymnasiet arbetar f?r att fr?mja elevers motivation till sj?lvst?ndigt ?vande inom s?ngundervisning med utg?ngspunkt i Self-Determination Theory (SDT). Studien inleds med en diskussion om motivationens betydelse f?r elevers utveckling och skillnaden mellan inre och yttre motivation. Bakgrunden belyser tidigare forskning kring motivation inom undervisning, vikten av ?vning och l?rarens roll i att st?dja elevens sj?lvst?ndighet.

Syftet med denna studie ?r att unders?ka och f?rst? hur makt uttrycks och ut?vas i bed?mningar om behov av psykiatrisk tv?ngsv?rd. Fr?gest?llningar i studien ber?r hur sociala kategoriseringar kommer till uttryck, hur f?rest?llningar om normalitet och avvikelse uttrycks och hur uttryck f?r makt syns i spr?kliga formuleringar. Materialet utg?rs av 109 domar om psykiatrisk tv?ngsv?rd fr?n f?rvaltningsr?tten.

Bakgrund och problembeskrivning: V?rdering baserad p? subjektiva bed?mningar och sv?righeten att fastst?lla ett exakt v?rde leder till os?kerhet i redovisningen. Utformningen av IAS 36 g?r att f?retag kan g?ra olika bed?mningar i liknande situationer, vilket skapar variation i redovisningen. Att s?kerst?lla en tillf?rlitlig post ?r sv?rt och v?cker fr?gor om hur det hanteras praktiskt.

Projektet har inneburit att o?va klassisk tonbildning och att interpretera fyra sa?nger fra?n den klassiska genren. Fo?r att la?ra ka?nna dessa sa?nger har jag la?st om komposito?rerna samt o?versatt sa?ngtexterna. Fo?rutom obligatorisk litteratur kompletterades projektet med sja?lvbiografin Ro?sten skriven av operasa?ngare Thomas Quasthoff.

Hur personer tÀnker, tolkar och förstÄr situationer pÄverkar hur lyckliga de Àr. Syftet med uppsatsen Àr att utifrÄn ett socialkonstruktivistiskt perspektiv undersöka hur individer konstruerar lycka. Detta har gjorts genom att undersöka hur individer konstruerar  positiva definitioner av situationer och hur negativa definitioner kan göras om till mer positiva. Uppsatsens empiri utgörs av filmen Love actually, som det har utförts en kvalitativ analys av. Social interaktion visade sig genomgÄende vara centralt för hur individer konstruerade sina definitioner av situationer ? positiva sÄ vÀl som negativa.

Bakgrund Arbetsrelaterad stress ?r ett v?xande problem inom slutenv?rden d?r sjuksk?terskor dagligen m?ter h?ga krav, etiska dilemman och resursbrist. L?ngvarig stress p?verkar b?de sjuksk?terskans h?lsa, yrkesut?vning och v?rdkvalitet negativt. Syfte Syftet var att beskriva sjuksk?terskors upplevelse av arbetsrelaterad stress i slutenv?rden.

Denna studie har haft syftet att underso?ka vilka fo?resta?llningar nyexaminerade la?rare har vad ga?ller sanktioner i klassrummet och vad som pa?verkar dem i uto?vandet av sanktioner. Fra?gesta?llningarna ringar in vilka beteenden som anses oacceptabla, vilka sanktioner som la?rarna anva?nder sig av samt vad som pa?verkar la?rarna i sanktionsuto?vningen.Studien har sta?tt pa? en behavioristisk grund. Fra?mst ga?llde detta centrala begrepp, vilka var viktiga fo?r att analysera resultaten.

Bullying can have serious consequences on everyone involved. Consequently it is important that school counselors are able to intervene. Thereby they need an unambiguous definition and knowledge about bullying that has been produced from research so they do not make mistakes that could lead to further damaging of the students. Thus the aim of this study was to examine how school counselors define bullying compared to the views held by scientists and students in secondary school. Through a review of previously done research the definitions of scientists and schoolchildren was summarized.

Den hÀr studien syftar till att bidra med kunskaper om pedagogers definitioner ochförstÄelse av konflikt och konflikthantering i förskolan. Studien Àr kvalitativ ochsemistrukturerade intervjuer utfördes med Ätta kvinnliga pedagoger som arbetar ifyra olika förskolor. Resultatet visade att det Àr otydligt om pedagogernakontinuerligt samtalar kring konflikter och konflikthantering i arbetslagen.Pedagogerna beskriver hur de arbetar ute i förskoleverksamheten med konflikter ochkonflikthantering, ett arbetssÀtt Àr att de gÄr ned till barnens nivÄ och samtalartillsammans med alla som Àr inblandade i konflikten. Resultatslutsatser var attpedagogerna anser att det Àr svÄrt att veta nÀr de ska ingripa och medla, vem ellervilka av barnen det Àr som talar sanning och/eller om det Àr nÄgot av barnen som farmed osanning. Pedagogernas definitioner om barns konflikter Àr att en stor del avkonflikterna handlar om barns kÀnslor samt vilken utvecklingsfas barnet befinner sigi just nu bÄde sprÄkligt och ÄldersmÀssigt..

I studien undersökte vi hur ett antal förskollÀrare verksamma inom förskolan ser pÄ begreppet barn i behov av sÀrskilt stöd samt hur arbetet avseende dessa barn bedrivs inom förskolan. I studien anvÀnde vi oss av kvalitativ ansats i form av intervjuer. I resultatet har det framkommit att förskollÀrarnas definitioner av begreppet ?barn i behov av sÀrskilt stöd? inte behöver vara nÄgon diagnos. I arbetet med dessa barn framkom det att tiden inte Àr tillrÀcklig.

Den hÀr uppsatsens frÀmsta syfte Àr att undersöka hur en grupp anvÀndare av Scanias termdatabas Scania Lexicon ser pÄ alternativt utformade terminologiska definitioner. Som en del i undersökningen berÀttar anvÀnd­arna hur de anvÀnder Scania Lexicon, om de har anvÀndning för definitionerna och om de tycker att definitioner­na Àr begripliga, lÀttlÀsta och anvÀndbara. De alternativa definitionerna bestÄr av en version skriven enligt klarsprÄksprinciper vad gÀller meningsbyggnad och ordval, och en skriven enligt ett relativt nytt ordboksformat kallat cobuild. AnvÀndarna har fÄtt lÀsa fem originaldefinitioner samt de tvÄ omskrivna versionerna.Resultatet visar att reaktionerna pÄ cobuildformatet Àr negativa i nÀstan samtliga fall medan reaktionerna pÄ klarsprÄksversionerna Àr blandade. TvÄ anvÀndare tycker att klarsprÄksdefinitionerna Àr bÀttre i majoriteten av fallen medan de övriga fem oftast tycker bÀst om originalet.

Denna studie handlar om mÄngfald i arbetslivet. Syftet med studien Àr att identifiera olikadefinitioner och förhÄllningssÀtt till fenomenet mÄngfald pÄ arbetsplatsen. Kvalitativ textanalys medhermeneutisk ansats anvÀnds för att analysera 15 empiriska texter och dokument: 6mÄngfaldsplaner frÄn olika privata och offentliga arbetsplatser, 8 artiklar frÄn DN och talarforumsamt en handbok om mÄngfaldsarbete i organisationer. Det empiriska materialet analyseras medhjÀlp av olika svenska och amerikanska forskare som har studerat mÄngfald bÄde pÄ arbetsplatsenoch generellt i samhÀllet. Studieresultat visar att det finns tvÄ skilda sÀtt att definiera mÄngfald pÄ:1) i termer av mÀnniskors bakgrund och grupptillhörighet och 2) i termer av mÀnniskorsindividuella egenskaper och kompetenser.

In today?s Europe, migration has become a security issue rather than a humanitarian issue. Previous research highlights how migrants have become prisoners of bureaucracy in Europe by their mobility being hindered. The present study critically analyses the migration governance in Europe by highlighting labour market integration in Sweden. The study highlights migrants with a specific focus on foreign-born women. The research questions chosen to examine this phenomenon is: How does migration governance in Europe affect member states' policies for labour market integration, with a particular focus on Sweden? How do foreign-born women in Sweden experience labour market integration processes within the framework of the governance mechanisms that exist in Europe? Foucault?s theory of power and the theoretical concept of choking composes a theoretical framework which is used to analyse focus group data and text analysis data.

Tidigare forskning som studerat om politiska beslut ?verensst?mmer med medborgares vilja har p?visat att politiken b?ttre ?terspeglar h?ginkomsttagares ?sikter ?n medel- och l?ginkomsttagares. N?gra studier har teoretiserat att denna form av oj?mlik politisk representation kan katalyseras av ekonomisk oj?mlikhet. Studierna har d?rf?r testat om ?kad inkomstoj?mlikhet f?rstorar gapet i representation mellan h?g- och l?ginkomsttagare, men har inte producerat n?gra signifikanta resultat.

Syftet med denna studie Àr att belysa de (sÀr-)begÄvade elevernas upplevelser av sin begÄvning, hur de ser pÄ sin begÄvning samt synliggöra vilka behov de sjÀlva upplever att de har i skolan, detta studerat ur ett barnperspektiv. Inledningsvis redogörs för aktuell forskning som Àr kopplat till begÄvningsbegreppet, dels problematik kring begÄvningbegreppet, normalitet, intelligens och krativitet, vilka som Àr i behov av stöd, vidare beskrivs sÀrbegÄvningens kÀnnetecken, understimulans och underprestation, hur de sÀrbegÄvade ser pÄ sig sjÀlva och vilka undervisningsmetoder som kan tillÀmpas pÄ de sÀrbegÄvade eleverna.Undersökningen genomfördes med kvalitativa intervjuer av fyra begÄvningar i Äldrarna 10-25 Är.Resultatet visar att de (sÀr-)begÄvade barnens sjÀlvbild leder till att de ibland ser sig som avvikande och att de pÄverkas av sitt kognitiva mod. Vidare definierar sÀrbegÄvningarna sig som medvetna om samt vÀrderande av sin begÄvning, de lÀr sig ofta lÀsa tidigt samt passar i skolans vÀrld. Dessa barn uttrycker att de har specifika behov. Dessa behov Àr utmaningar, mindre behov av repetition och lÀxlÀsning, lÀrare som kan se och identifiera olikheter samt att dessa elever inte blir till hjÀlplÀrare..