Detta arbete grundar sig pa? tanken om att kontrapunktsstudier i rena?ssansstil skulle kunna levandego?ras genom historiskt grundade improvisationso?vningar. Ett studium av musikhistorisk litteratur tillsammans med analyser och praktisk o?vning har resulterat i ett pedagogiskt och konstna?rligt material, som kan anva?ndas fo?r att o?versiktligt visa de historiska fo?rha?llandena kring improviserad musik, men som ocksa? kan fungera som ett verktyg fo?r instudering och konstna?rligt framfo?rande. .

MÄnga forskare pekar pÄ att demokratibistÄndet har ökat stadigt sedan början av 1990-talet. I Sverige utgörs idag en stor del av bistÄndsbudgeten av demokratibistÄnd. Större jÀmförelserav det generella bistÄndet över tid, forskning kring effekter av demokratibistÄnd och jÀmförelser mellan lÀnder över demokratibistÄndet har givit en bra bild av dessa aspekter. En beskrivning av hur demokratibistÄndet specifikt i Sverige sett ut och möjligen förÀndrats i sina mÄl, motiveringar, perspektiv, definitioner och fokus under denna tidsperiod Àr dÀremotsvÄrare att finna i referenslitteraturen. Med hjÀlp av en jÀmförande textanalys överpolicydokument frÄn 1997 och 2012 undersöker jag i denna uppsats vad som betonas pÄ de olika analyspunkterna samt vilka förÀndringar som syns.

Syftet med studien Àr att studera vilka uppfattningar lÀrare pÄ förskola, gymnasieskola och gymnasiesÀrskola har om barn och elever i behov av sÀrskilt stöd och om arbetet för att möta barn och elever utifrÄn deras olika behov och förutsÀttningar.För att genomföra studien anvÀndes ett kvalitativt perspektiv med samtalsintervjuer som metod för att fÄnga in lÀrares uppfattningar om barn och elever i behov av sÀrskilt stöd och om arbetet för att möta barns och elevers olikheter. Resultatet har analyserats utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys med utgÄngspunkt ur studiens frÄgestÀllningar.För att fÄ en djupare tolkning har resultatet analyserats ytterligare med utgÄngspunkt i studiens teoretiska referensram med Piaget, Dewey och Vygotskijs lÀrandeteorier samt det kategoriska och relationella perspektivet. I analysen framtrÀdde sex kategorier som skapar förutsÀttningar i arbetet för att möta barns och elevers olikheter. De sex kategorierna Àr Barn i behov av sÀrskilt stöd, Barn med behov av sÀrskilt stöd, Undervisningsmiljö, Relationer, Stödfunktioner samt Utbildning och kompetens.Slutsatser som kan dras Àr att lÀrarna har varierande definitioner av barn och elever i behov av sÀrskilt stöd. VÄra reflektioner av definitionen dÄ det inte finns nÄgon entydig definition Àr att det fÄr konsekvenser för hur barn och elever blir bemötta.

Bakgrund: Katastrofers frekvens och komplexitet ?kar globalt i v?rlden vilket leder till ?kade krav p? samh?llet i stort samt p? h?lso- och sjukv?rden. Intensivv?rdssjuksk?terskan har en central roll vid katastrofer f?r att uppr?tth?lla patients?kerheten, vilket belyser det ?kade behovet av intensivv?rdssjuksk?terskans kompetens samt behovet av ny kunskap kring omv?rdnad vid katastrofer, resiliens och katastrofberedskap. Syfte: Att identifiera faktorer av betydelse f?r intensivv?rdssjuksk?terskans yrkesut?vande i katastrof. Metod: Systematisk litteratur?versikt med induktiv ansats samt tematisk analys av data.

Jag ska i denna uppsats ta upp tre olika filosofers definitioner och anvÀndande av begreppet rationalitet och analysera, tolka och jÀmföra dessa. De filosofer jag har lÀst in mig pÄ skiljer sig i det att de argumenterar för olika normativa filosofier. Jag har lÀst Kant som Àr deontolog, Singer som Àr utilitarist och Regan som Àr rÀttighetsteoretiker. Jag kommer att introducera och analysera varje enskild filosofs definition och anvÀndande för att sedan jÀmföra och söka efter likheter och skillnader. Jag kommer ocksÄ att diskutera vad dessa skillnader och likheter kan bero pÄ och vad det kan ge för resultat.

Denna uppsats handlar om hur inkludering kan förstÄs och beskrivas. NÀr politiker formulerar förÀndringar i skolan tolkas detta av skolornas huvudmÀn, rektorer och pedagoger. FörÀndringen förvÀntas sedan realiseras i skolan. Uppsatsens empiri bygger pÄ tolkningar av specialpedagoger/-lÀrares meningskonstruktioner av inkludering i en mellanstor svensk kommun. Definitioner av inkludering i specialpedagogisk forskning utgÄr bl.a.

I denna uppsats undersöks vad fyra pedagoger fyller begreppet tolerans med, och hur de anser att elever och barn borde fÄ arbeta med begreppet. Genom intervjuer som kopplats till litteratur, hoppas jag pÄ att förmedla det problematiska i att definiera innebörden av ett sÄ vitt begrepp som tolerans. Idén till uppsatsen Àr kommen av att tolerans Àr en av byggstenarna i den för skolan gemensamma VÀrdegrunden. UtifrÄn denna undersökning, menar jag att tolerans i detta sammanhang ej bör tolkas som en eftergift, utan snarare som en aktiv attityd som krÀver förstÄelse. För att förmedla denna förstÄelse till elever och barn, bör pedagoger försöka enas kring gemensamma definitioner kring mÄngfasetterade begrepp som tolerans..

Specialarbete, 15 hpSV1301HT 2012Handledare: Maja Lindfors Viklund.

Syftet med denna uppsats Àr att studera hur depression diskuteras som ett socialt problem i pressen. De frÄgor som stÀlls Àr; 1) PÄ vilket/vilka sÀtt definieras depression? 2) Vilka praktiker kopplas till specifika definitioner av depression? 3) Hur ser kopplingen mellan definitioner av depression, de praktiker som Àr kopplade till dessa, och individen, ut? 4) Vilka aktörer Àr inblandade i definitionsprocessen?För att besvara dessa frÄgestÀllningar har artiklar publicerade i Dagens nyheter, Svenska dagbladet, Expressen och Aftonbladet tÀckande ett Är (2008-04-21 till 2009-04-21) samlats in och analyserats med hjÀlp av diskursanalys.I analysen identifieras fyra diskurser; en biomedicinsk-, en psykologisk-, en alternativmedicinsk- samt en strukturalistisk diskurs. Av dessa Àr den strukturalistiska diskursen minst framtrÀdande (4 av 240 artiklar). Depression definieras i materialet frÀmst som en fysisk eller psykisk sjukdom och de behandlingsformer som lyfts fram oftast Àr medicinering och KBT.

I min utbildning till sa?ngpedagog sta?lls krav pa? genrebredd vilket har va?ckt mitt intresse fo?r olika sa?ngstilar och sa?ngtekniker. Denna underso?kning fokuserar pa? de grundla?ggande faktorerna i sa?ng: sto?darbete, sta?mbandsarbete och artikulationsarbete. Likheter och skillnader underso?ks i sa?ngteknikerna i genrerna country, folkmusik och opera.

HÀlsa Àr ett begrepp som har avsaknad av en bestÀmd definition. Det finns flertalet erkÀnda definitioner sÄsom WHO:s men det finns Àven de definitioner som skapats av den enskilda individen. De flesta definitioner som finns kring och om hÀlsa har sitt ursprung i den fysiska aktivitetens vÀrld, Àn dock menar flera personer att om hÀlsa enbart skall ses som god utifrÄn den fysiska aktiviteten sÄ blir begreppet hÀlsa inte sÀrskilt innehÄllsrikt. Syftet med studien var att undersöka hur lÀrarna ser pÄ begreppet hÀlsa. Enligt bakgrund och tidigare forskning sÄ Àr hÀlsa ett personligt och svÄrdefinierat begrepp, vilket de sex lÀrare som intervjuades i denna kvalitativa studie bekrÀftade.

Syftet med följande arbete Àr att undersöka vilka variationer det kan finnas i förskolans respektive grundskolans lÀrares förhÄllningssÀtt kring barn i behov av sÀrskilt stöd, samt hur samverkansprocessen fungerar vid övergÄngen frÄn förskola till förskoleklass. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring styrdokument, barn i behov av sÀrskilt stöd, förhÄllningssÀtt och samverkan. För att fÄ svar pÄ vÄrt syfte valde vi att intervjua fem lÀrare i förskola och fem lÀrare i förskoleklass. Resultaten pekar pÄ att bÄde lÀrare i förskolan och förskoleklassen beskriver att det finns ett flertal definitioner av barn i behov av sÀrskilt stöd. LÀrare i förskoleklassen sÀger ocksÄ att barn som inte nÄr mÄlen Àr i behov av sÀrskilt stöd.

Syftet med detta arbete var att studera begreppet mobbning. Vad Àr mobbning? Hur arbetar skolorna inom PiteÄ kommun för att förebygga mobbning och hur hanterar de den mobbning som eventuellt uppstÄr? Vad har elever och personal vid dessa skolor för Äsikter om mobbning? För att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar har jag genomfört en enkÀtundersökning och fyra stycken intervjuer. Resultatet visar att bÄde elevernas och skolpersonalens definitioner överensstÀmmer med de definitioner som jag har redovisat för i teorin. BÄda skolorna har ett antimobbningsteam som jobbar aktivt med det förebyggande arbetet.

Uppsatsen redovisar resultatet av en kartlÀggning och datamodellering av definitioner för de meddelanden som sÀnds mellan olika stödjande informationssystem pÄ Kvarnsvedens pappersbruk. DÀrtill redovisas Àven en analys av systemarkitekturens pÄverkan pÄ problem vid felsökning av meddelandetrafiken mellan olika system. MÄlet var att ta fram en datamodell för en metadatabas innehÄllande definitioner för samtliga meddelanden som sÀnds mellan informationssystemen pÄ Kvarnsveden. Tanken med databasen Àr att den ska kunna kopplas till ett system för felsökning av meddelandetrafiken mellan informationssystemen. För att nÄ mÄlet samlades dokumentation om meddelanden in och en datamodellering med stöd av tredje normalformen genomfördes.

Syftet med följande arbete Àr att undersöka vilka variationer det kan finnas i förskolans respektive grundskolans lÀrares förhÄllningssÀtt kring barn i behov av sÀrskilt stöd, samt hur samverkansprocessen fungerar vid övergÄngen frÄn förskola till förskoleklass. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring styrdokument, barn i behov av sÀrskilt stöd, förhÄllningssÀtt och samverkan. För att fÄ svar pÄ vÄrt syfte valde vi att intervjua fem lÀrare i förskola och fem lÀrare i förskoleklass. Resultaten pekar pÄ att bÄde lÀrare i förskolan och förskoleklassen beskriver att det finns ett flertal definitioner av barn i behov av sÀrskilt stöd. LÀrare i förskoleklassen sÀger ocksÄ att barn som inte nÄr mÄlen Àr i behov av sÀrskilt stöd.