Vid Industriellt UtvecklingsCentrum i Olofström AB utförs bland annat slitageprov av verktygsstål vid plastisk formning av plåt. Parametrar som undersöks är verktygstålsmaterial, plåtkvalitéer, ytbehandlingsmetoder, smörjning och olika kombinationer av dessa faktorer. Den nuvarande testmetoden upplevs av IUC som icke tillräckligt produktionslik. Därför skulle det vara önskvärt med ett mer produktionslikt slitagetest än det nuvarande. Vårt uppdrag var förutom att utforma ett nytt slitagetest även att undersöka intressenters synpunkter på den nuvarande testmetoden och önskemål om ett framtida slitagetest.

Sena fördyrande ändringar under produktionsfasen i byggprojekt är vanligtförekommande i byggbranschen. Skanska Mora är inte ett undantag och har börjat sedessa fördyrande ändringar som ett problem som de vill undersöka. Syftet med dettaarbete har varit att Definiera och minimera fördyrande sena ändringar underproduktionsfasen. Målet har varit att ta fram en rekommendation till Skanska Mora på hurde kan förebygga kostsamma sena ändringar under produktion. Förhoppningen har varitatt detta på sikt ska leda till möjligheter till fler lyckade byggprojekt på många plan förSkanska Mora, och att skapa diskussion för att belysa grundproblematiken i området. Arbetet grundar sig främst på en litteraturstudie i områden om fördyrande senaändringar, ändringshantering i projektarbeten och andra delar i byggbranschen.

Uppsatsen bygger på en undersökning om hur tre företag arbetar med CSR. Syftet med undersökningen har varit attgranska hur de utvalda företagen väljer att kommunicera dess CSR-arbete till externa intressenter.De frågeställningar studien bygger på är:Hur väljer företag att kommunicera CSR?Kommunicerar företag inom olika branscher CSR på samma sätt?Ser företag inom olika branscher samhällsansvaret på likvärdigt sätt?Finns det någon koppling mellan företags externa kommunikation av CSR och företags medierelation?Under arbetets gång har en respondent från respektive företag intervjuats. En innehållsanalys har även genomförts av företagens hemsidor. Undersökningen har gett författaren kunskap om att de undersökta företagen anser att CSR-arbetet bör finnas utspritt inom hela verksamheten och inte enbart skötas av en person.

Kränkande behandling och mobbning är ett samhällsfenomen; där det finns människor finns det även kränkande behandling och mobbning. Vad som är kränkande behandling är upp till personen som blir utsatt att avgöra och upprepade kränkningar inom samma sociala forum benämns som mobbning. Forskning har visat att det råder en viss osäkerhet och delade meningar huruvida både kränkande behandling och mobbning kan förekomma inom förskolans verksamhet. Syftet med denna studie är att undersöka vad biträdande förskolechefer har för erfarenhet av mobbning och kränkande behandling relaterat till förskolan samt om de arbetar med att förebygga mobbning och kränkande behandling på förskolan. Ett delsyfte är att undersöka hur kränkande behandling och mobbning kan yttra sig på förskolan samt kartlägga hur den lagstadgade handlingsplanen ser ut och hur de använder sig av den i sitt förebyggande arbete mot mobbning och kränkande behandling.

Att styra och kontrollera verksamhet blir allt viktigare i den hårda internationella konkurrens som råder. Genom att mäta verksamheten får företag information, som kan omvandlas till att skapa kunskap för att förstå och förbättra verksamheten. Mätningen måste både innefatta finansiella och ickefinansiella variabler. Problemet med mätning är att den har kritiserats för att vara för historisk, dvs ser mer bakåt på vad som har hänt. Det är därför viktigt att företag utvecklar mätning till att vara mer framåtsyftande.

Detta examensarbete är utfört på avdelningen TPM-office, Volvo Personvagnar AB i Olofström. Idag producerar VCBC, Volvo Car Body Components, i Olofström med en produktionstakt på cirka 450 000 karossatser om året. Tanken är att en 30 % takthöjning skall klaras av med samma numerär av människor. Detta kommer att ställa enorma krav på utrustningarnas tillgänglighet. Det övergripande målet är att skapa förutsättningar för en effektiv reservdelsberedning och det förebyggande underhållet.

Studiens bakgrund är en förändrad samhällskontext där Svenska kyrkan har möjlighet att omDefiniera fokus för sin verksamhet. I ett sådant reflektionsarbete kan den lokala församlingens organisationsidentitet, exempelvis i termer av ?folkkyrka?, vara en drivkraft för förnyelsearbete. Bakgrunden beskriver utvecklingsprojektet ?Aktör för välfärd? samt tidigare forskning på området.

Denna uppsats avhandlar i vilken utsträckning det förekommer jämlika samtal mellan lärare och elever i klassrummet. Vi valde att använda oss av intervjuformen för att kunna besvara den frågan, samt våra fyra grundläggande forskningsfrågor som gällde de variabler som enligt tidigare forskning kan ha påverkan på samtal i klassrummet. För att Definiera vad vi menar med jämlika samtal bestämde vi oss för Jan Einarssons definition: ?samtal är ett naturligt samspel mellan någorlunda jämlika deltagare?. Urvalsgruppen som låg till grund för under-sökningen bestod av åtta informanter, fyra lärare och fyra elever, samtliga från en år 7-9-skola i ett av Örebros skolområden.

Sammanfattning Titel: Miljöredovisning i börsnoterade företag år 2000 Ämne: Magisteruppsats i företagsekonomi 10 poäng Författare: Camilla Björk och Lislott Borglin Handledare: Fredrik Ljungdahl Syfte: Vi avser att beskriva och analysera svenska börsföretags miljöredovisning i monetära termer i årsredovisningar och miljöredovisningar avseende räkenskapsåret 2000. Vi kommer också att jämföra företagens definitioner med EG-rekommendationens samt analysera förutsättningarna för EG- rekommendationen att bidra till en mer jämförbar miljöredovisningspraxis. Metod: För att på bästa sätt kunna uppnå syftet med uppsatsen har vi använt oss av en kvalitativ metodansats. Slutsatser: Av undersökningens totalt 72 företag har 62 företag miljöinformation i sina årsredovisningar och separata miljöredovisningar. Tidigare studier har visat att förekomsten av miljöinformation i företagens årsredovisningar i hög grad fokuserar på allmän miljöfakta och endast ett fåtal företag redovisar finansiella fakta.

Sammanfattning: Syftet med studien är att undersöka hur arbetsterapeuter upplever teamarbete och vad de upplever påverkar teamarbetet. Syftet är även att undersöka hur arbetsterapeuter upplever sin roll och betydelse av den i teamarbete samt hur de upplever att andra professioner i teamet uppfattar arbetsterapeutens roll. Det finns olika typer av team och det talas allt mer om det interprofessionella teamets värde och vinsterna med detta. Teamarbete är komplext och påverkas av flera olika faktorer. Tidigare forskning har visat att arbetsterapeuter har svårt att Definiera sin roll och kan bli missförstådda av andra professioner i teamet.    Metod: Studien hade en kvalitativ ansats.

Examensarbete tar avstamp i programhandlingen för fördjupningen av översiktsplanen för Eslöv - öster om järnvägen. Den har blandstaden som förebild för stadsutveckling för ett stationsnära område som idag består till merparten av industriverksamheter med en viss blandning av bostadsbebyggelse. I kontrast mot denna finns en fördjupning för östra Eslöv som pekar ut bebyggelseexploatering i stadens periferi på god åkermark. Syftet med examensarbetet är att studera, beskriva och Definiera stadsbyggnadsbegreppet blandstad samt hur den kan gestaltas i den fysiska miljön. Begreppet sätts i kontrast till funktionsseparering, zonering och stadsutglesning.

AbstraktAndreas Bergqvist och Jon ErikssonTitel: Hållbar utveckling ? En studie om pedagogers handlingssätt och elevers tankarEngelsk titel: Sustainable Development - A study of teachers 'practices and students' thoughtsHållbar utveckling (HUT) är ett komplicerat område som är svårt att Definiera eftersom det har olika betydelse för olika individer. Både politiker och akademiker har kritiserat begreppet. HUT kräver att människor tar ansvar samt visar solidaritet till kommande generationer, andra folkgrupper och nationer. Här krävs det helhetssyn på människans och samhällets behov.

Sverige var det näst sista landet i den Europeiska Unionen med att avskaffa lagstadgad revisionsplikt för mindre aktiebolag. Denna lagförändring trädde i kraft den 1 november 2010 som en reaktion på förslaget presenterat i Statens Offentliga Utredningar 2008:32. Förändringen innebar att små aktiebolag som inte överskrider mer än ett av tre gränsvärden ställs inför ett val som tidigare inte varit möjligt, vilket är om de ska anlita en revisor som granskar de årliga räkenskaperna eller ej. Syftet med denna studie är att utreda vad småföretagarna anser att en revision bidrar med för värde till ett företag. Hur resonerar småföretagare när de gör detta val samt vilka skäl har haft en avgörande roll i deras beslut? Och hur upplever de att deras val har påverkat bemötandet från omgivningen?Ett försök till att få en mer träffsäker aspekt av problemet var att endast undersöka företag som var aktiva innan lagförändringen, då de borde har mer insikt om vad revisionen tillför ett mindre företag eftersom de har en referenspunkt sedan tidigare att utgå ifrån.

Vi flyger över en stad och ser från luften en stor, rektangulär, grön plätt. Genast blir vi nyfikna på vad denna plätt kan ha för funktion och bestämmer oss för att undersöka saken närmare.Gefle IF är ett allsvenskt lag som verkar ha det svårt att synas och kan upplevas som försiktiga och tråkiga. Genom att studera Gefle IF:s lagkultur och hur tränaren Per Olssons ledarskap påverkar laget ska vi ge förslag på förändringar som kan genomföras för att göra laget mer attraktivt och intressant. Gemensamt för all organisationskultur är att den är mycket unik. Faktorer som organisationens typ och egenart, likväl omgivningen och medarbetarnas typ och egenart, spelar en viktig roll när organisationskulturen formas.

Syftet med undersökningen var att undersöka hur några socialarbetare reflekterade kring begreppet etnicitet, med fokus på begreppets innebörd och dess eventuella inverkan på människors livsvillkor. Sex kvalitativa intervjuer och en gruppintervju med sammanlagt nio socialarbetare gjordes i en utvald stadsdel i Göteborg. Resultatet visade att samtliga socialarbetare hade en ambivalens inför betydelsen av etnicitet. De hade både ett essentialistiskt och ett socialkonstruktionistiskt perspektiv på begreppets innebörd. Uppfattningarna om etnicitetens föränderlighet skiljde sig åt.