Studiens syfte har varit att beskriva och analysera hur arbetsfältet, yrkes- området och ämnet social omsorg speglats i den svenska yrkestidskriften Social Omsorg under 1990-talet. Tidskriften har analyserats dels, via en kvantifiering av tidskriftens genre, innehållsfokus och produktion. Dels via en mer kvalitativt inriktad del, grundad på en analys av ett strategiskt urval av tidskriftens enheter. De genre som dominerat tidskriften frekvensiellt har varit notiser, referat, debattartiklar och annonser som tillsammans motsvarat 85% av de analyserade enheterna. Tidskriftens innehållsfokus har dominerats av äldre och äldreomsorg, allmän socialpolitik samt utbildning/forskning som tillsammans motsvarat 73% av de studerade enheterna.

Feministisk genusforskning och genusforskning inom socialt arbete visar att både människor i stort och klienter konstrueras olika beroende på kön, sexualitet, klass och etnicitet. Den myndighetsutövande maktdimensionen gör målgruppen socialsekreterare särskilt intressanta att studera.Syftet med uppsatsen var att undersöka konstruktion av klienter med hemlöshets- och/eller missbruksproblematik. Frågeställningarna var: hur konstrueras klienterna i relation till kön, sexualitet, klass och etnicitet? Vilka diskurser kan urskiljas rörande konstruktion av denna grupp klienter? Vilka implikationer/konsekvenser har detta för maktaspekten i arbetet/mötet mellan klient och socialsekreterare?Studien baserades på tre fokusgruppintervjuer med socialsekreterare från två olika stadsdelar och 20 sociala utredningar. Använda begrepp från feministisk teoribildning hämtades från genusteori, queerteori, klassteori och postkolonial teori.

Detta examensarbete handlar om hur vi som arbetar i skolan kan möta de elever som har läs- och skrivsvårigheter respektive dyslexi. Jag ställer frågan vad dyslexi egentligen är och visar på olika möjligheter att Definiera ordet. Jag jämför de två begreppen dyslexi och läs- och skrivsvårigheter med varandra. Många ger nämligen dessa ord olika innebörd. Andra frågor jag försöker besvara är hur dyslexi yttrar sig, och hur man kan upptäcka om en elev har dyslexi.

Syfte och frågeställningarUndersökningens syfte är att nå en fördjupning i manlig kultur inom fotbollslag. Utifrån intervjuer med fotbollsspelare kommer jag att försöka Definiera och konkretisera manliga normer hos fotbollsspelande män sett utifrån hegemonisk maskulinitet.Frågeställningar:Vad är utmärkande för den kultur som råder i manliga fotbollslag?Hur ser fotbollens maskulina hegemoni ut?MetodKvalitativa intervjuer genomfördes med fyra seniorfotbollsspelare i olika åldrar. Intervjuerna tog ca 30 minuter vardera att genomföra. Svaren redovisades utifrån två huvudkategorier,fotbollens manliga kultur och maskulin hegemoni inom fotboll med tillhörande tre respektive två underkategorier.ResultatFotboll är överlag maskulint präglat, en typisk fotbollsspelare är tuff och cool.

Markanvändningen påverkar förutsättningarna för en ytas energibalans och därmed lokalklimatet. Med kunskap om olika ytors klimatpåverkan kan åtgärder vidtas redan i stadsplaneringen, dock saknas tillgängliga verktyg anpassade till stadsplanerare. Den här studien syftar till: (1) att genom en lämplig fallstudie, skapa en grund för ett verktyg som uppskattar klimatpåverkan vid transformering av naturmark till urban mark, (2) att undersöka klimatpåverkan för den planerade markanvändningsförändringen i fallstudien och (3) att undersöka takvegetationens effekt på den planerade markanvändnings-förändringen i fallstudien.Första steget i metoden var att Definiera systemgränserna och avgränsa omfattningen av rapporten. Årstafältet (Stockholm) valdes som fallstudieområde där det planeras en markanvändningsförändring från naturmark till urban mark. Rapportens innehåll avgränsas till: (1) den klimatpåverkan som har direkt koppling till ytans förändrade egenskaper p.g.a.

Syftet med uppsatsen är se om positiv etnisk särbehandling kan införas och vilka för- och nackdelar det kan innebära. För att kunna se möjliga för- och nackdelar görs en redogörelse av hur rätten ser ut vad gäller positiv särbehandling i dagsläget. En del av analysen är skriven med analysinstrumentet intersektionalitet. Med hjälp av intersektionalitet belyses skärningspunkterna och sambanden mellan olika kategorier i form av kön, klass, sexualitet mm. Uppsatsen är skriven med juridisk metod och ett samhällsvetenskapligt perspektiv.Rätten för positiv särbehandling är snäv och utgår från EU-regleringar.

Titel: QR-koden ? ett nytt marknadsföringsverktyg med potential Författare: Eric Karlsson och Oskar Kristiansson Handledare: Klaus Solberg Søilen Nivå: Kandidatuppsats, Marknadsföring (15 hp), VT 2012 Nyckelord: QR-koder, marknadsföringsverktyg, interaktion, incitament, strategi, Quick Response Codes, marknadsföring, print media, smartphones, annonsering, ROIProblemformulering: Hur bör företag använda sig av QR-koder i sina marknadsföringsaktiviteter?Syfte: Syftet med denna uppsats är att, med utgångspunkt i den teoretiska referensramen och en kvalitativ studie av fem svenska företag, kartlägga hur QR-koder bör användas i marknadsföringsaktiviteter. Vidare vill vi identifiera fördelar och nackdelar med QR-koder för att se vilka implikationer ett lyckat respektive misslyckat användande har för företagen.Teoretisk referensram: Här presenterar vi olika teorier för att förstå begreppen som ligger bakom samt hjälper till att Definiera fenomenet QR-koder och användningen av dem i marknadsföring. Teorierna är även behjälpliga vid vår analys av den empiriska datan.Metodik: Vi har valt en deduktiv ansats till vår uppsats som innebär att vi tittat på tidigare nedskrivna teorier och information för att kunna ta ställning till hur vi ska ställa frågorna till de företag som vi vill intervjua i vår kvalitativa undersökning.Empirisk studie: I empirin presenteras svaren på de djupintervjuer som utförts med våra fem fallföretag.Slutsats: Vår slutsats är att QR-koder bör användas på tydligt, informativt och lockande sätt utefter en tydlig strategi, och att de gå kan gynna ett företag ur ett marknadsföringssyfte genom att de vid ett kvalitativt användande kan nå och engagera fler konsumenter och därigenom öka sin omsättning och varumärkeskännedom. Används QR-koder däremot på fel sätt kan varumärket ta skada istället för att gynnas..

I vad som beskrivs som en globaliserad värld har konkurrens om resurser förflyttats till en kommunal nivå. Platsmarknadsföring och kultur och kreativitet framhålls ofta som viktiga aspekter för mål om hur den egna kommunen görs attraktiv, något som upplevs ställa krav på en förändring och förnyelse av den byggda miljön. Inte sällan handlar det om ikonbyggnader som arenor och tät hög stadsmässig bebyggelse, något som främst varit förknippat med storstäder där urbana dimensioner ses som naturligt. I denna studie undersöks hur storstilade flaggskeppsbyggnader motiveras och legitimeras i mindre kommuner och vad detta innebär för planeringen och planerarens roll. Denna utveckling diskuteras i huvudsak utifrån hur stadspolitiken kan sägas karaktäriseras av mål och aktörer, samt utifrån hur språket genom diskurser söker Definiera ett handlingsutrymme. Detta görs utifrån ett diskursivt fält bestående av forskning, planeringsprofession och en lokal stadspolitisk praktik där Östhammar, Höganäs och Ystad kommun utgör studieobjekt. Analysen belyser den innebörd som flaggskeppsbyggnader ges för ekonomisk utveckling och hur det präglar stadspolitiken, något som inte är oproblematisk bland annat sett till en offentlig-privat samverkan.

Vid Industriellt UtvecklingsCentrum i Olofström AB utförs bland annat slitageprov av verktygsstål vid plastisk formning av plåt. Parametrar som undersöks är verktygstålsmaterial, plåtkvalitéer, ytbehandlingsmetoder, smörjning och olika kombinationer av dessa faktorer. Den nuvarande testmetoden upplevs av IUC som icke tillräckligt produktionslik. Därför skulle det vara önskvärt med ett mer produktionslikt slitagetest än det nuvarande. Vårt uppdrag var förutom att utforma ett nytt slitagetest även att undersöka intressenters synpunkter på den nuvarande testmetoden och önskemål om ett framtida slitagetest. Inledningsvis inventerades befintliga slitagetestmetoder för att försäkra sig om att särskilja det nya testet från befintliga testmetoder och kartlägga vilka egenskaper som undersöks. Eftersom önskemål om ett mer produktionslikt slitagetestmetod fanns behovet av att göra en studie för att Definiera begreppet mer produktionslik.

Studiens bakgrund är en förändrad samhällskontext där Svenska kyrkan har möjlighet att omDefiniera fokus för sin verksamhet. I ett sådant reflektionsarbete kan den lokala församlingens organisationsidentitet, exempelvis i termer av ?folkkyrka?, vara en drivkraft för förnyelsearbete. Bakgrunden beskriver utvecklingsprojektet ?Aktör för välfärd? samt tidigare forskning på området.

Bakgrund: Controller är ett yrke som kom till Sverige på 1970-talet och det har sedan dess varit svårt att hitta en generell definition på vad en controllers huvudsakliga arbetsuppgifter är. Undersökningar med controllers har visat att yrket är i ständig utveckling. Litteratur inom området hävdar att en controller bör vara utbildad inom ekonomi och generellt sett arbeta med ekonomistyrning. Arbetsuppgifterna som controllers har varierar dock stort och problemet är att företag idag använder titeln controller som en fin titel och för att kunna forma rollen själva då den är så pass svårDefinierad.Syfte: Uppsatsens syfte är att Definiera den typiska controllerns bakgrund samt dennes främsta arbetsuppgifter. Uppsatsen syftar även till att skapa förståelse för hur utvecklingen har sett ut inom yrket hittills samt skapa en bild av vilka arbetsområden controllers tror kommer kräva mer av deras tid i framtiden.Metod: För att uppfylla uppsatsens syfte har en kvantitativ studie gjorts där insamling av data har gjorts via en enkät.

Utifrån ett genusvetenskapligt perspektiv undersöktes i uppsatsen vilka möjligheter och hinder som finns för jämställdhetsarbete på ett IT-företag. En enkätundersökning utifrån en bearbetning av ett enkätförslag från JämO kompletterades med kvalitativa intervjuer och relaterades till koncernens jämställdhetsplan och personalpolicy. Att organisationen bestod av tjänstemän och hade en platt organisationsstruktur var två faktorer som antogs prägla dess genuskontrakt, ett begrepp som hämtades från Hirdmans teoribildning. För att undersöka skillnaden mellan det samhälleliga jämställdhetsidealet och jämställdhet som praktik användes två teman, arbetsmiljö relaterat till genus och attityder till jämställdhet. Resultaten visade en organisation där jämställdhet var ett outtalat ideal, medan praktiskt jämställdhetsarbete saknades.

Denna studie grundar sig på tre ostrukturerade fokusgruppsintervjuer som genomfördes med ungdomar på en gymnasieskola i Stockholmsområdet. Urvalet bestod av gymnasielever som gick på skolan och var 18-22 år. Avsikten var att studera hur ungdomarna gör skillnad på narkotikaklassade och icke narkotikaklassade preparat som används i berusningssyfte. De frågeställningar vi arbetat efter var följande:Hur konstrueras alkohol diskursivt i samtalet om andra berusningspreparat?Konstrueras bruket som individens eget ansvar eller som ett gemensamt samhällsansvar?Ungdomarna har under fokusgruppsintervjuerna fått argumentera, Definiera och motivera hur dessa gränser görs.

Uppsatsen gör en första ansats att utifrån befintliga organisationsteorier Definiera de faktorer vilka påverkar Försvarsmakten och R3-organisationen. Oganisations-teorierna pekar på yttre krafter så som politik, ekonomi och teknologi samt inre logik-faktorer, vilka består av sociala processer som utvecklas och påverkar det klimat som präglar en organisation.Förutom yttre krafter och inre logik, påverkar även organisationsformen en organisation. Inom Försvarsmakten och dess underorganisationer, däribland R3, är organisationsformen till övervägande del hierarkisk. Ett välanpassat och dubbelriktat informationsutbyte mellan de olika nivåerna inom hierarkin gör den välfungerande och effektiv. Inom R3-organisationen finns detta informationsutbyte bland annat mellan funktionsutvecklaren och utbildningsförbanden.

The purpose of this paper is to examine the constructions of sexuality, which are produced when judgments concerning asylum are made, based on an asylum seeker?s sexual orientation. The question formulations are the following: Which constructions of sexuality are produced when necessary condition, fear of persecution due to sexual orientation, is applied in judgments regarding refugee status? Furthermore, how constructions of sexuality differ in the judgments where the asylum seeker has been consented and rejected is investigated. The empirical material consists of 13 judgments, which were announced between the years 2009-2013 by the Migration court.