Detta är en uppsats om lärares syn på målstyrningen vid två skolor samt hur de uppfattar att eleverna uppnår de uppsatta målen. Undersökningen utfördes som en kvalitativ enkätstudie. Resultatet visar att många lärare uppfattar att målen är otydliga vilket resulterar i att de tolkas olika. Angående hur man mäter att eleverna uppnår målen blev resultatet att det finns en mängd olika metoder att tillgå som till exempel loggbok och observation. En tydlig skillnad fanns i svaren bland dem som hade lång arbetslivserfarenhet gentemot den som hade minst arbetslivserfarenhet.

Stora och växande företag får ett behov av att decentralisera, vilket leder till mer självständiga avdelningar. I Decentraliseringens kölvatten följer oftast kontroll- och samordningsproblem. Detta kan reduceras med ett internprissystem. Andra fördelar med ett internprissystem är att enheterna bättre kan kontrolleras, styras och motiveras samt att skapa ett kostnadsmedvetande hos dem. I uppsatsen har en jämförelse gjorts mellan en offentlig och en privat verksamhet angående deras internprissystem.

Företag behöver bli mer innovativa för att utvecklas och överleva. I det sammanhanget är det viktigt att tillvarata den innovativa potentialen hos de anställda. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur företag kan skapa förutsättningar för utveckling av innovativ kraft och hur ett företag på ett bra sätt tillvaratar denna kraft. Uppsatsen skrivs ur ett företagsperspektiv och vi avgränsar oss från de anställdas perspektiv. Vår ansats har liknat fallstudiens.

Intresset för nationell värdegrund är stort och detta framför allt efter det lagtillägg som instiftades i socialtjänstlagen (SoL) 5 kap. 4§ i januari 2011. Den nationella värdegrunden handlar om att omsorgen ska utföras med fokus på den äldre personens välbefinnande och möjlighet till ett värdigt liv. Ledord i NPM:s omfattande reformer är bättre effektivitet, konkurrens, samt bättre målstyrning och uppföljning. Metoder som förespråkas för att nå dessa idealtillstånd är bland annat konkurrensutsättning, privatisering, målstyrning och Decentralisering.

Denna studie undersöker de förändringar som följt av att den svenska apoteksmarknaden har omreglerats. Förändringar vi undersöker är avgränsade till området verksamhetsstyrning med inriktning på strategier, arbetsmetoder samt ledning & organisation. Vi har använt oss av New public management och teori om privatiseringar som behandlar organisatoriska förändringar som grund för undersökningen. Datainsamlingen har gjorts genom intervjuer med nio apotekschefer samt insamling av sekundärdata från årsrapporter. Resultaten visar att reformen har lett till en konkurrensutsatt marknad karaktäriserad av låga marginaler och ökat kundfokus.

Mycket har förändrats sedan den nya läroplanen infördes. Den nya läroplanen var i sin utformning målstyrd. Offentliga verksamheter har tidigare varit centralstyrda men i den nya läroplanen decentraliserade man beslut och därmed makt ner på lägre nivåer. Det är därför intressant att undersöka vilken uppfattning politiker, rektorer och lärare har i den nya målstyrda skolan. Jag har därför intervjuat politiker, rektorer och lärare utifrån fyra frågeställningar där de får redogöra för vad målstyrning innebär för dem och vad de tycker om en målstyrd skola och vilken roll de anser sig ha i en målstyrd skola och sist egna kommentarer om skolans målstyrning.

I många svenska koncerner har beslut tagits om att bilda självständiga enheter med lokal beslutsrätt. Ett internprissystem är nödvändigt när de enskilda enheterna utför internprestationer åt varandra. Beräkning och fastställande av internpriset sker med hjälp av olika metoder. De metoder som företaget har att välja mellan är främst kostnadsbaserad-, marknadsbaserad eller förhandlingsbaserad metod. Beroende på vilket syfte företaget vill uppnå med internprissystemet styr valet av metod.

Budgeten a?r ett vanligt fo?rekommande styrmedel i fo?retag idag, dock har dess roll och va?rde fa?tt skarp kritik fra?n flera ha?ll. Det finns mycket forskning kring fo?r- och nackdelar med budget och a?ven kring alternativa styrverktyg, men endast lite material kring vad budgetlo?sa fo?retag anva?nder i praktiken.  Syftet med uppsatsen har varit att beskriva och fo?rklara den budgetlo?sa styrningen, samt varfo?r fo?retag fra?nga?r den fasta a?rsbudgeten.

Studiens syfte är att ta del av gymnasielärares upplevelser och erfarenheter av den Decentraliseringsprocess som kännetecknade skolverksamheten under 1990-talet. Närmare bestämt undersöks hur läraryrket som profession kom att förändras utifrån faktorer såsom kunskapssyn, självständighet i arbetet samt möjligheten att stänga verksamheten gentemot extern kontroll. Studien är en kvalitativ intervjustudie baserad på åtta semistrukturerade intervjuer där samtliga lärare är verksamma på samma kommunala gymnasieskola. Resultatet visar att lärarna överlag anser att läraryrket som profession kom att påverkas negativt av Decentraliseringens förändringar. Exempelvis kom den förändrade kunskapssynen att ge lärarna en mer handledande roll i klassrummet istället för rollen som kunskapsförmedlare.

Det sena 1990-talets företagsskandaler i USA har föranlett lagen Sarbanes-Oxley Act of 2002, vilken tvingar berörda företag till en hårdare kontroll av all finansiell rapportering. För svenska företag verksamma på den amerikanska marknaden innebär denna lag att även de måste anpassa sina arbetsrutiner efter den. Detta förändringsarbete skall vara fullbordat och godkänt vid årsskiftet 2006/2007, för att berörda svenska företag ska tillåtas fortsätta agera på den amerikanska marknaden.En anpassning av detta slag kräver ett omfattande förändringsarbete, vilket i sin tur kräver ett gott informationsflöde, samordnat och i samförstånd. Den kräver vidare en strukturerad differentiering och Decentralisering inom företaget, samt en motiverad, engagerande och för uppgiften lämpad förändringsledare som har möjligheten att lägga ner all sin arbetstid på förändringen. Det är dessutom av yttersta vikt att redan i planeringsstadiet av förändringen ha en väl utarbetad strategi för mål, handlingsplan och agerande på individ-, arbetsgrupps-, avdelnings- och organisationsnivå..

Det är viktigt att vi förstår hur organisationer influerar motivation hos de anställda för att uppnå en effektiv organisation. De allra flesta företag har som målsättning att hitta de faktorer som gör de möjligt att motivera personalen. En viktig uppgift för organisationens styrsystem är att motivera de anställda att nå uppsatta mål. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur företagsledningen styr mot ökad motivation genom att använda sig av inre respektive yttre motivationsfaktorer utifrån Simons styrmodell. Vi utförde en kvalitativ fallstudie av tre större företag med anknytning till Luleå.

I den här uppsatsen har jag valt att göra en jämförelse mellan de två kommunerna Piteå och Skellefteå och hur de har använt sig utav implementeringen av New Public Management inom respektive kommunal organisation. Jag har även studerat mer i detalj vad New Public Management innebär. Till min hjälp hade jag fyra stycken informanter från de två kommunerna. Jag gjorde djupintervjuer med de på deras respektive kontor och varje intervju tog mellan 30 till 40 minuter. Jag använde mig utav en intervjuguide till varje intervju och den innehöll sammanlagt arton frågor.

Denna studie undersöker de förändringar som följt av att den svenska apoteksmarknaden har omreglerats. Förändringar vi undersöker är avgränsade till området verksamhetsstyrning med inriktning på strategier, arbetsmetoder samt ledning & organisation. Vi har använt oss av New public management och teori om privatiseringar som behandlar organisatoriska förändringar som grund för undersökningen. Datainsamlingen har gjorts genom intervjuer med nio apotekschefer samt insamling av sekundärdata från årsrapporter. Resultaten visar att reformen har lett till en konkurrensutsatt marknad karaktäriserad av låga marginaler och ökat kundfokus.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur det ämnesövergripande samarbetet fungerar i arbetslagen på en gymnasieskola. Vi vill även synliggöra och jämföra lärarnas och rektorns visioner inom detta område. Inledningsvis ges en litteraturöversikt angående arbetslagsarbete och ämnesövergripande samarbete. Genom en enkätundersökning av lärarna på den aktuella gymnasieskolan samt genom en intervju med skolans rektor vill vi belysa det faktiska förhållandet i frågeområdet för vårt arbete. Sammanfattningsvis pekar våra resultat på att det hos lärarna finns både ambition och kompetens att arbeta ämnesövergripande, men att det praktiska utförandet bromsas av olika omständigheter. Den faktor som främst visar sig försvåra detta samarbete är tidsbrist.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur löneförhandlingssystemet har utvecklats och om dess utformning påverkar lönebildningen. Vi studerar Sverige under framförallt senare delen av 1900-talet, med fokus på industrin. Förhandlingssystemets struktur påverkar maktbalansen mellan arbetsmarknadens parter, varför vi undersöker hur det svenska löneförhandlingssystemet har utvecklats. Vi tänker oss att maktbalansen tar sig uttryck i löneförhandlingarna, så att om exempelvis arbetsgivarna står starkast blir löneökningarna mindre än om arbetstagarna har störst inflytande.En viktig del i förhandlingssystemets struktur är graden av centralisering av förhandlingarna. Denna centraliseringsnivå går att koppla till vilken maktrelation som råder.