Bakgrund: För att ett företag ska kunna vara framgångsrikt måste det kunna motivera sina anställda att uppnå de uppsatta målen. En förutsättning för detta är att målkongruens mellan individernas och företagets mål skapas. Detta kan med fördel göras genom utformandet av olika belöningssystem. Vanligt är också att företag i jakten på effektivitet söker den optimala organisationsformen genom att tillämpa olika grader av Decentralisering.Syfte: Syftet med uppsatsen är att utreda hur Decentraliseringsgraden påverkar utformningen av ett belöningssystem.Genomförande: Intervjuer har genomförts med sju personer vardera i Handelsbanken respektive Telia, vars organisationer anses representera två olika grader av Decentralisering. Respondenterna har även befunnit sig på olika nivåer i respektive organisation.Resultat: Studien visar på ett antal aspekter vilka har en betydande roll i utformningen av olika belöningssystem.

Centralisering och Decentralisering syftar till samordning mellan arbetskraften hos en organisation. Diskussionen kring de två begreppen har pågått sedan forskare började skriva om organisationer.Begreppen har med tiden fåttmånga olika innebörder.Företag X är intresserad kring frågan om att ha centraliserad eller decentraliserad innesäljfunktion och logistikfunktion. Syftet med denna studie är att belysa faktorer i omgivningen som kan tala för centraliserad eller decentraliserad innesäljfunktion och logistikfunktion på företag X i Sverige. Avsikten med studien är också att redogöra för vilka konsekvenser en centralisering eller en Decentralisering kan medföra.Studien utgår från kontingensteorin som menar att det mest effektiva sättet att organisera en organisation varierar vid olika situationer. En fallstudie har utförts hos företag X, där semistrukturerade intervjuer genomförts med sju respondenter.

De 16 nationella miljömålen som antagits av Sveriges riksdag ska fungera som riktlinjer för det svenska miljöarbetet. Arbetet med miljömål har decentraliserats från nationell till lokal nivå, där det är kommunerna som förväntas delta i miljömålsarbetet genom att utforma lokala miljömål som är anpassade till den egna kommunens förutsättningar. Det finns inga riktlinjer för hur det lokala miljöarbetet ska se ut, lika lite som det finns några sanktioner för de kommuner som inte arbetar med miljömålsfrågor. Ambitionen är att i denna uppsats undersöka vilka effekter, för- och nackdelar som denna Decentralisering av miljömålsfrågor har medfört i syfte att undersöka om Decentralisering alltid leder till ett bra miljöarbete.Den teori som uppsatsen utgår från är vertikal Decentralisering, där makt och ansvar förflyttas från nationell till lokal nivå. Som empiriskt underlag används styrdokument från Norrbottens fjorton kommuner och utgångspunkten är att styrdokument för lokala miljömål är en första förutsättning för möjligheten att bedriva ett ändamålsenligt miljöarbete.

När ett företag inför Decentralisering medför det att det uppstår mer eller mindre självständiga enheter, som ofta handlar internt med varandra. Genom Decentralisering vill företagen korta ner tiden för beslutsprocesser och ge ett större ekonomiskt ansvar för varje enhet, man vill med detta nå en effektivisering inom företaget. Problem som kan uppstå vid Decentralisering är att samordning och kontroll av enheter försvåras. Dessa problem försöker företag lösa genom att införa ett internprissystem. Internprissystemet byggs på företagets specifika situation och dess syfte med internprissättningen.

När ett företag inför Decentralisering medför det att det uppstår mer eller mindre självständiga enheter, som ofta handlar internt med varandra. Genom Decentralisering vill företagen korta ner tiden för beslutsprocesser och ge ett större ekonomiskt ansvar för varje enhet, man vill med detta nå en effektivisering inom företaget. Problem som kan uppstå vid Decentralisering är att samordning och kontroll av enheter försvåras. Dessa problem försöker företag lösa genom att införa ett internprissystem. Internprissystemet byggs på företagets specifika situation och dess syfte med internprissättningen. Internprissättning är ett komplicerat område, men det handlar om att kunna styra, kontrollera och motivera de självständiga enheterna.

Hur företag hanterar och överför kunskap inom organisationer hävdar flertalet forskare är en av de mest vitala aspekterna för företags konkurrenskraft. Något forskningen kring kunskapsöverföring i en stor utsträckning förbiser är hur denna överföring påverkas av organisationsstrukturen. I den här uppsatsen granskas, genom en fallstudie, hur kunskapsöverföring inom organisationer påverkas av en decentraliserad organisationsstruktur. I följande studie har det genomförts intervjuer med ansvariga för kunskapsöverföring på fallföretaget och ur dessa har det framkommit att överföringen upplevs som bristfällig. Det framkommer av studien en situation där Decentralisering fungerar som en barriär för kunskapsöverföring genom ett ökat resultatansvar och autonomi för lägre enheter.

This essay will explain the effects of decentralisation, and what impact it has on the efficiency to create a better integration for immigrants on the Swedish labour market. Examples of literature that has been examined are Marcus Gossas and Jon Pierre. From these authors, I have been trying to explain the relationship between decentralisation, cooperation and efficiency.Since the end of the Second World War until the middle of 1980, Sweden mostly received labour immigrant. Since then, the immigrant pattern has changed to consist of mostly refugees. Changed immigration patterns together with increasing debts for the Swedish government has lead to decentralisation and cooperation between public authorities has therefore become a target to reach better efficiency.

På uppdrag av vikarieförmedlingen på Barn- och utbildnings förvaltningen i Luleå kommun utfördes denna studie. De gav författarna ett uppdrag att se över deras organisation, som har en del brister och ge förslag på lösning. Vidare gav de författarna uppdraget att se över en eventuell Decentralisering av vikarieförmedling. Författarna jämförde Skellefteås vikarieförmedling, en kontrollförmedling, eftersom de har en decentraliserad verksamhet. Uppsatsen svarar på två frågor: 1)Vilka är problemen på vikarieförmedlingen på Barn- och utbildningsförvaltningen?? 2)Är Decentralisering lösning på problemet? Metoden är kvalitativ och utgörs av intervjuer för att på ett tillfredställande sätt belysa de inblandades syn på organisationen.

Datum: 2010-06-03Nivå: Magisteruppsats i företagsekonomi, 15 hpFörfattare: Sanne Jotorp, Emelie Strandh och Katrin WilhelmssonHandledare: Esbjörn SegelodTitel: Budgetlös styrning - Har Wallanders budgetlösa styrning stått sig oförändrad inärmare 40 år och har den varit ett vinnande koncept till framgång?Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida Handelsbankens budgetlösa styrning utvecklats sedan införandet för nästan 40 år sedan samt att studera om bankens framgång grundar sig på den budgetlösa styrningen.Metod: Undersökningen har formen av en fallstudie med en kvalitativ undersökningsmetodik har använts. Den teoretiska referensramen bygger på en litteraturstudie och empirin grundar sig på semistrukturerade intervjuer med två utvalda respondenter.Slutsats: Handelsbanken har sedan Wallanders tid varit den mest lönsamma banken i Sverige och varje år haft en högre räntabilitet än genomsnittet för konkurrenterna. Denna framgång har sin grund i en kombination av en decentraliserad organisationsstruktur och den flexibilitet, frihet och anpassningsförmåga som den budgetlösa styrningen innebär. Decentraliseringen har inneburit att beslutsfattandet flyttats nedåt iorganisationen, vilket medför snabbare beslut och bättre kundkännedom.

Denna uppsats syftar till att, ur ett lärandeperspektiv, analysera NPM-litteraturens syn på lärande och organisation. Uppsatsen är en kvalitativ litteraturstudie som ställer lärandeperspektivet i relation till NPM-diskursen. Vi kom fram till att NPM-litteraturens centrala områden, i termer av Decentralisering och mål- och resultatstyrning, innehåller goda förutsättningar för lärande. Dessa förutsättningar framställs implicit och behandlas inte uttryckligen. Komplexiteten i NPM-reformerna har inneburit svårigheter att implementera de nya idéerna i organisationerna.

Under de sista 40 åren har den offentliga sektorn genomgått stora förändringar. Kommunallagen ändrades så att kommuner ska koncentrera sig på god ekonomisk hushållning och fokusera på långsiktighet i den ekonomiska och verksamhetsmässiga planeringen. Budget och ekonomistyrning har ersatts av målstyrning som leder till betydande effektiviseringar. Under 1990- talet kommer balanserade styrkort som kan komplettera de finansiella värdena med icke finansiella. Styrkortet ska fungera som en metod för organisationen och implementera nya mätetal rörande vision och strategi.

Uppsatsen ?Maktrelation stat och kommun: debatten om den kommunala självstyrelsen 2004-2010? är en beskrivande idéanalys som utifrån tidningars debatt- och ledarartiklar undersöker synen på förhållandet mellan stat och kommun i Sverige. År 2004 startades en grundlagsutredning i vilken frågan om den kommunala självstyrelsen ingick. Utredningen resulterade i en reformerad grundlag som antogs år 2011. Denna uppsats analyserar de argument för och emot kommuners ökade självstyre som fördes fram i debatten under denna tid.

I framtiden är det medborgarna och inte de politiska församlingarna och deras förvaltningsorgan, som ska ha det största inflytandet. Vid en övergång från central styrning till ett ökat inflytande för medborgarna krävs ett upprätthållande av balans i styrningen, vilket är något som är centralt i den här studien. (Muhlenbock, 1999) Det finns i kommunerna ett stort behov av att få utvecklas efter egna lokala förutsättningar. Samtidigt som detta förnyelsearbete kräver tydlighet och stark ledning innebär det även en Decentralisering av ansvar till den enskilda medborgaren. Undersökningen av en kultur- och fritidspeng skulle innebära en Decentralisering av ansvaret till den enskilda familjen.

Den kommunala förvaltningen har sedan 80-talet undergått flera stora förändringar, flera för att anpassa den kommunala verksamheten till konkurrenskraftiga enheter som arbetar efter samma premisser som den privata sektorn. Ekonomismen eller new public management har slagit igenom i de flesta förvaltningsgrenar, det är bara en fråga om grad. Implementeringen visar sig oftast genom omvandlingen till resultatenheter med arbetsdelsfinansiering. Moroten för en god finansiering blir att locka nya brukare som för med sig sin arbetsdelsfinansiering, exempelvis skolpengen. Detta bidrar till att förvaltningar prioriterar fördelningen av resurser inom sitt verksamhetsområde så att de inom systemet för finansiering får bäst verkan.

Offentliga verksamheter genomgår ständigt olika typer av omorganisationer. Sedan 1950-talet har Sveriges förvaltning präglats av omväxlande mer centraliserad styrelseform eller mer decentraliserad styrelseform. Uppsatsen syftar till att undersöka hur regeringar, genom tiderna, argumenterat för omorganisationer av offentliga verksamheter. Förvaltningen är av en särskild karaktär och skall ta hänsyn till både demokrati- och ekonomivärden. Uppsatsen belyser de värden som i olika tider har prioriterats i argumentationen.Utifrån teorier om organisationsförändringar och Sveriges olikartade ekonomiska förutsättningar har vi gjort en argumentationsanalys där vi utgått från budgetpropositioner samt Statens offentliga utredningar.