Sök:

Sökresultat:

190 Uppsatser om Decentralisering gränser - Sida 5 av 13

Man fÄr vad man betalar för, eller?

Intresset för nationell vÀrdegrund Àr stort och detta framför allt efter det lagtillÀgg som instiftades i socialtjÀnstlagen (SoL) 5 kap. 4§ i januari 2011. Den nationella vÀrdegrunden handlar om att omsorgen ska utföras med fokus pÄ den Àldre personens vÀlbefinnande och möjlighet till ett vÀrdigt liv. Ledord i NPM:s omfattande reformer Àr bÀttre effektivitet, konkurrens, samt bÀttre mÄlstyrning och uppföljning. Metoder som föresprÄkas för att nÄ dessa idealtillstÄnd Àr bland annat konkurrensutsÀttning, privatisering, mÄlstyrning och decentralisering.

Textanalys av lÀroböcker i idrott och hÀlsa-lÀroböcker ur ett genusperspektiv

Denna studie undersöker de förÀndringar som följt av att den svenska apoteksmarknaden har omreglerats. FörÀndringar vi undersöker Àr avgrÀnsade till omrÄdet verksamhetsstyrning med inriktning pÄ strategier, arbetsmetoder samt ledning & organisation. Vi har anvÀnt oss av New public management och teori om privatiseringar som behandlar organisatoriska förÀndringar som grund för undersökningen. Datainsamlingen har gjorts genom intervjuer med nio apotekschefer samt insamling av sekundÀrdata frÄn Ärsrapporter. Resultaten visar att reformen har lett till en konkurrensutsatt marknad karaktÀriserad av lÄga marginaler och ökat kundfokus.

MÄlstyrning i teori och praktik. Politiker, rektorer och lÀrares syn pÄ mÄlstyrning

Mycket har förÀndrats sedan den nya lÀroplanen infördes. Den nya lÀroplanen var i sin utformning mÄlstyrd. Offentliga verksamheter har tidigare varit centralstyrda men i den nya lÀroplanen decentraliserade man beslut och dÀrmed makt ner pÄ lÀgre nivÄer. Det Àr dÀrför intressant att undersöka vilken uppfattning politiker, rektorer och lÀrare har i den nya mÄlstyrda skolan. Jag har dÀrför intervjuat politiker, rektorer och lÀrare utifrÄn fyra frÄgestÀllningar dÀr de fÄr redogöra för vad mÄlstyrning innebÀr för dem och vad de tycker om en mÄlstyrd skola och vilken roll de anser sig ha i en mÄlstyrd skola och sist egna kommentarer om skolans mÄlstyrning.

InternprissÀttning i ett tillverkande företag

I mÄnga svenska koncerner har beslut tagits om att bilda sjÀlvstÀndiga enheter med lokal beslutsrÀtt. Ett internprissystem Àr nödvÀndigt nÀr de enskilda enheterna utför internprestationer Ät varandra. BerÀkning och faststÀllande av internpriset sker med hjÀlp av olika metoder. De metoder som företaget har att vÀlja mellan Àr frÀmst kostnadsbaserad-, marknadsbaserad eller förhandlingsbaserad metod. Beroende pÄ vilket syfte företaget vill uppnÄ med internprissystemet styr valet av metod.

Budgetlös styrning : en fallstudie av Handelsbanken

Budgeten a?r ett vanligt fo?rekommande styrmedel i fo?retag idag, dock har dess roll och va?rde fa?tt skarp kritik fra?n flera ha?ll. Det finns mycket forskning kring fo?r- och nackdelar med budget och a?ven kring alternativa styrverktyg, men endast lite material kring vad budgetlo?sa fo?retag anva?nder i praktiken.  Syftet med uppsatsen har varit att beskriva och fo?rklara den budgetlo?sa styrningen, samt varfo?r fo?retag fra?nga?r den fasta a?rsbudgeten.

MedelmÄttornas gymnasieskola: decentraliseringens inverkan pÄ lÀraryrkets profession

Studiens syfte Àr att ta del av gymnasielÀrares upplevelser och erfarenheter av den decentraliseringsprocess som kÀnnetecknade skolverksamheten under 1990-talet. NÀrmare bestÀmt undersöks hur lÀraryrket som profession kom att förÀndras utifrÄn faktorer sÄsom kunskapssyn, sjÀlvstÀndighet i arbetet samt möjligheten att stÀnga verksamheten gentemot extern kontroll. Studien Àr en kvalitativ intervjustudie baserad pÄ Ätta semistrukturerade intervjuer dÀr samtliga lÀrare Àr verksamma pÄ samma kommunala gymnasieskola. Resultatet visar att lÀrarna överlag anser att lÀraryrket som profession kom att pÄverkas negativt av decentraliseringens förÀndringar. Exempelvis kom den förÀndrade kunskapssynen att ge lÀrarna en mer handledande roll i klassrummet istÀllet för rollen som kunskapsförmedlare.

Rum för barn

Arkitektur a?r en scen fo?r liv. Den skapar mo?jligheter, formar fo?rutsa?ttningar. Denna byggnad a?r ritad utifra?n barn, fo?r att underso?ka vad det kan ge arkitektur att utga? fra?n ett specifikt subjekt, samt hur arkitekturen kan agera fo?r det subjektet och understo?dja dess behov.Utformningen har a?ven, pa? en sto?rre skala, utga?tt fra?n en fra?gesta?llning om hur en byggnad kan agera i stadsrummet, hur intentioner kan o?versa?ttas, hur tydlighet kan vara genero?s.Projektet tar sta?llningen att generella rum som ska vara ?bra fo?r allt? a?ven blir lika da?ligt fo?r allt.

PÄtvingad förÀndring som tillstÄnd

Det sena 1990-talets företagsskandaler i USA har föranlett lagen Sarbanes-Oxley Act of 2002, vilken tvingar berörda företag till en hÄrdare kontroll av all finansiell rapportering. För svenska företag verksamma pÄ den amerikanska marknaden innebÀr denna lag att Àven de mÄste anpassa sina arbetsrutiner efter den. Detta förÀndringsarbete skall vara fullbordat och godkÀnt vid Ärsskiftet 2006/2007, för att berörda svenska företag ska tillÄtas fortsÀtta agera pÄ den amerikanska marknaden.En anpassning av detta slag krÀver ett omfattande förÀndringsarbete, vilket i sin tur krÀver ett gott informationsflöde, samordnat och i samförstÄnd. Den krÀver vidare en strukturerad differentiering och decentralisering inom företaget, samt en motiverad, engagerande och för uppgiften lÀmpad förÀndringsledare som har möjligheten att lÀgga ner all sin arbetstid pÄ förÀndringen. Det Àr dessutom av yttersta vikt att redan i planeringsstadiet av förÀndringen ha en vÀl utarbetad strategi för mÄl, handlingsplan och agerande pÄ individ-, arbetsgrupps-, avdelnings- och organisationsnivÄ..

Hur företagsledningen styr medarbetarna mot ökad motivation

Det Àr viktigt att vi förstÄr hur organisationer influerar motivation hos de anstÀllda för att uppnÄ en effektiv organisation. De allra flesta företag har som mÄlsÀttning att hitta de faktorer som gör de möjligt att motivera personalen. En viktig uppgift för organisationens styrsystem Àr att motivera de anstÀllda att nÄ uppsatta mÄl. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur företagsledningen styr mot ökad motivation genom att anvÀnda sig av inre respektive yttre motivationsfaktorer utifrÄn Simons styrmodell. Vi utförde en kvalitativ fallstudie av tre större företag med anknytning till LuleÄ.

NPM som reform: en jÀmförande analys av PiteÄ och SkellefteÄ kommun

I den hÀr uppsatsen har jag valt att göra en jÀmförelse mellan de tvÄ kommunerna PiteÄ och SkellefteÄ och hur de har anvÀnt sig utav implementeringen av New Public Management inom respektive kommunal organisation. Jag har Àven studerat mer i detalj vad New Public Management innebÀr. Till min hjÀlp hade jag fyra stycken informanter frÄn de tvÄ kommunerna. Jag gjorde djupintervjuer med de pÄ deras respektive kontor och varje intervju tog mellan 30 till 40 minuter. Jag anvÀnde mig utav en intervjuguide till varje intervju och den innehöll sammanlagt arton frÄgor.

Den nya apoteksmarknaden : En studie om förÀndringar inom verksamhetsstyrningen pÄ svenska apotek efter omregleringen

Denna studie undersöker de förÀndringar som följt av att den svenska apoteksmarknaden har omreglerats. FörÀndringar vi undersöker Àr avgrÀnsade till omrÄdet verksamhetsstyrning med inriktning pÄ strategier, arbetsmetoder samt ledning & organisation. Vi har anvÀnt oss av New public management och teori om privatiseringar som behandlar organisatoriska förÀndringar som grund för undersökningen. Datainsamlingen har gjorts genom intervjuer med nio apotekschefer samt insamling av sekundÀrdata frÄn Ärsrapporter. Resultaten visar att reformen har lett till en konkurrensutsatt marknad karaktÀriserad av lÄga marginaler och ökat kundfokus.

Arbetslaget och det Àmnesövergripande samarbetet - en studie av en gymnasieskola

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur det Àmnesövergripande samarbetet fungerar i arbetslagen pÄ en gymnasieskola. Vi vill Àven synliggöra och jÀmföra lÀrarnas och rektorns visioner inom detta omrÄde. Inledningsvis ges en litteraturöversikt angÄende arbetslagsarbete och Àmnesövergripande samarbete. Genom en enkÀtundersökning av lÀrarna pÄ den aktuella gymnasieskolan samt genom en intervju med skolans rektor vill vi belysa det faktiska förhÄllandet i frÄgeomrÄdet för vÄrt arbete. Sammanfattningsvis pekar vÄra resultat pÄ att det hos lÀrarna finns bÄde ambition och kompetens att arbeta Àmnesövergripande, men att det praktiska utförandet bromsas av olika omstÀndigheter. Den faktor som frÀmst visar sig försvÄra detta samarbete Àr tidsbrist.

Maktabalans : Förhandlingssystem och lönebildning

Denna uppsats syftar till att undersöka hur löneförhandlingssystemet har utvecklats och om dess utformning pÄverkar lönebildningen. Vi studerar Sverige under framförallt senare delen av 1900-talet, med fokus pÄ industrin. Förhandlingssystemets struktur pÄverkar maktbalansen mellan arbetsmarknadens parter, varför vi undersöker hur det svenska löneförhandlingssystemet har utvecklats. Vi tÀnker oss att maktbalansen tar sig uttryck i löneförhandlingarna, sÄ att om exempelvis arbetsgivarna stÄr starkast blir löneökningarna mindre Àn om arbetstagarna har störst inflytande.En viktig del i förhandlingssystemets struktur Àr graden av centralisering av förhandlingarna. Denna centraliseringsnivÄ gÄr att koppla till vilken maktrelation som rÄder.

Ekonomistyrning mot inre effektivitet: en studie av Handelsbanken Norrbotten

Inom banksektorn kan det vara svÄrt att mÀta effektivitet dÄ det Àr svÄrt att mÀta input och output. Wallander har löst detta problem pÄ Handelsbanken genom att anvÀnda sig av alternativa sÀtt att styra verksamheten. Syftet med denna uppsats var att beskriva vilka styrformer som anvÀnds inom olika arbetsuppgifter och skapa förstÄelse för varför olika arbetsgrupper inom en bank har olika syn pÄ hur verksamheten styrs. Vi ville Àven beskriva vilka olika styrverktyg som anvÀnds. Undersökningen genomfördes genom telefonintervjuer och enkÀter som skickades ut till olika Handelsbanks kontor i Norrbotten.

Internpriser inom offentlig verksamhet- en studie av Helsingborgs skolverksamhet

Det har stormat lite kring Helsingborgs stads sÀtt att tillÀmpa marknadshyror pÄ den kommunalaverksamheten. Ett omrÄde som berör mÄnga och vÀcker starka kÀnslor. VarpÄ vi valda att studera Helsingborgs sÀtt att hantera marknadshyror. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod för att samla in fakta om Helsingborg och deras sÀtt att hantera internhyror. UtifrÄn teorierna kring organisationsstruktur, interpriser och transaktionskostnader har det empiriska materialet sedan undersökts för att kunna ge rÄd och rekommendationer till en kommun om hur internprissÀttning av hyror kan hanteras pÄ skolor.

<- FöregÄende sida 5 NÀsta sida ->