Syftet med undersökningen är att undersöka barns och pedagogers uppfattningar om skolbarnsfysiska aktivitet och vad skolor gör för att tillgodose deras rörelsebehov. Vi har använt oss aven kvalitativ metod i form av frågeformulär med öppna frågor till pedagoger, samt kvantitativmetod i form av en enkätundersökning med barnen. Totalt sex pedagoger från fyra skolor harsvarat på frågeformuläret, och 218 barn i åldrarna åtta till tio år från samma skolor besvaradeenkäten. Genom undersökningen har vi fått kännedom om hur de tillfrågade barnen uppfattarsin fysiska aktivitet både i skolan och på fritiden, resultatet visade att 83 % av barnen att detyckte motion är viktigt och 73 % att de rörde på sig tillräckligt mycket. Pedagogernas svarvisar att barnen har idrottslektioner mellan 50 till 90 minuter varje vecka och en tredjedel avklasserna har organiserad rastverksamhet som ofta innehåll fysisk aktivitet varje dag.

Studien har syftat till att få en förståelse för familjehemsföräldrars perspektiv på anknytning och vad de menar att det finns för svårigheter och möjligheter gällande anknytning för barn som placeras i familjehem. Studien berör även hur relationen mellan barn och familjehemsförälder förändras över tid och hur samspel mellan barn och familjehemsföräldrar, barn och de biologiska föräldrarna och barnets tidigare erfarenheter kan påverka anknytningen. Studien är kvalitativ och bygger på intervjuer med sex familjehemsföräldrar. Bowlbys anknytningsteori har använts för att analysera det empiriska materialet och studien har en hermeneutiskt ansats.Familjehemsföräldrarnas upplevelser tolkas som att barn kan skapa en trygg anknytning till dem och att de kan utgöra en trygg bas för placerade barn. Familjehemsföräldrarna menar att en trygg anknytning rör både yngre och äldre barn.

En av förskolans viktigaste uppgifter är att hjälpa de barn som har problem i sin interaktion med övriga barn. Syftet med denna studie är att ta reda på hur pedagoger bemöter de barn som har svårt att socialisera och integrera i leken, hur viktig den sociala leken är samt hur miljön på förskolan påverkar barnens förutsättningar för samlek. Resultatet visar att leken spelar en central del i den dagliga verksamheten på förskolan. I leken lär barnen, har startar det livslånga lärandet. I leken tränar barnen upp sin sociala kompetens och de får på olika sätt bearbeta det som de upplever i sin vardag.

Både internationellt och nationellt sett har elevers kunskaper i naturvetenskap försämrats enligt PISA-undersökningarna. Vi har även ute i verksamheten uppmärksammat en brist på kemiundervisning i de lägre åldrarna. Syftet med studien är att bidra med kunskap om ett vardagsnära och experimentellt arbetssätt och synlig- göra det naturvetenskapliga språkets betydelse för yngre elevers kunskapsutveckling i kemi. Studien utfördes som en aktionsforskning vilket innebär att en kunskapsbas skapas om sin egen praktik för att sedan genomföra en forskning som leder till en förändring. Aktionerna vi utförde bestod av två experiment med tillhörande för- och efterarbete.

Bakgrund: Smärta förekommer i alla åldrar och är ett folkhälsoproblem världen över. Smärtskattning av barn yngre än fem år utgör en stor prövning för sjuksköterskor. Det kan därför medföra en ökad risk för underbehandlade smärttillstånd och en försämrad livskvalitet. Syfte: Var att belysa sjuksköterskors erfarenheter vid bedömning av fysisk smärta hos barn yngre än fem år. Metod: En litteraturöversikt genomfördes och litteratursökningen gjordes i databaserna PubMed och Cinahl.

Palmgren, Veronica (2010). Barns inflytande. Malmö, Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med studien är att undersöka hur sex pedagoger resonerar kring barns inflytande i verksamheten, på två förskoleavdelningar. Den ena avdelningen driver en Reggio Emilia inspirerad verksamhet och den andra avdelningen arbetar inte efter någon uttalad pedagogik eller filosofi.

Syftet med studien var att undersöka vad pedagoger i förskolan uppfattar att de gör för bedömningar och hur de använder dessa för att utveckla verksamheten. Som metod använde jag mig av kvalitativa intervjuer med fem pedagoger i förskolan. Två förskollärare, en som har arbetat länge i verksamheten och en yngre med utbildning förankrad i läroplanen för förskolan, Lpfö 98. En barnskötare med lång erfarenhet av arbete med barn i behov av särskilt stöd och två barnskötare som vidareutbildar sig till förskollärare. Resultatet visar att pedagogerna upplever bedömning i förskolan som nödvändigt och användbart för verksamheten och barnens bästa men det visar också att det finns vissa dilemman med hur man ska gå tillväga och på vilka grunder pedagogerna bygger sina bedömningar.

Syftet med studien a?r att fa? en fo?rsta?else fo?r hur pedagoger arbetar med ho?rselskadade barns spra?kutveckling och att synliggo?ra pedagogernas tankar kring a?mnet. En intressant aspekt a?r att se hur de arbetar och fo?rha?ller sig fo?r att alla barn ska utvecklas i spra?ket, ba?de enskilt och i grupp. En annan betydande fra?ga a?r hur de go?r och fo?rha?ller sig fo?r att barnen ska bli trygga i det svenska spra?ket na?r ma?nga av barnen har olika ho?rselskador pa? sina o?ron, samt olika modersma?l.

Jag har i denna studie valt att titta på hur textilslöjdslärare beskriver sitt arbete med materiallära. Syftet har varit att skapa kunskap om textilslöjdslärares undervisning i materiallära och vilka läromedel de använder sig av. Undersökningen utfördes genom litteraturstudier som knyter an till ämnet och fem kvalitativa intervjuer med utbildade textilslöjdslärare. Det som framkom var att materialläran läggs in i samband med det eleverna slöjdar med. Det framkom även att, om man gör undervisningen mer praktisk, så blir eleverna mer intresserade.

Finns det böcker bara för flickor och bara för pojkar? Den frågan har ställts till en barngrupp för att deras åsikter ska synliggöras i en debatt om könsroller som bara förs av vuxna. Genom samtal har barnen fått berätta sina tankar om skönlitteratur relaterat till pojkar och flickor. Gruppen har varit enig i sin åsikt om att det inte finns pojk- respektive flickböcker. De menar att var och en själv bestämmer vad den vill läsa om.

Vårt syfte med studien var att undersöka barnens och deras föräldrars attityder till utomhuspedagogik och se hur mycket barnen vistas utomhus i skolan och på fritiden. Vi ville ta reda på om det finns skillnader och likheter mellan barnens och föräldrarnas attityder till lärande utomhus och inställning till att vistas utomhus. Vi valde att göra en kvalitativ intervju med barnen och en kvantitativ enkätundersökning med deras förälder.Resultatet visade att en majoritet av barnen och deras förälder i undersökningen var mycket positiva till utomhusförlagda lektioner och att vistas utomhus. Vi blev positivt överraskade av den positiva inställningen som de flesta föräldrar och barn hade till barnens utomhuspedagogik. En majoritet av barnen och föräldrarna tyckte om att vistas utomhus, även om några av dem svarade att de inte brukar vistas i naturen..

Denna uppsats syfte var att undersöka lärares attityder till IT och datorer i undervisningen och huruvida dessa är kopplade till lärarens ålder eller kön. För att uppnå syftet ställdes två frågeställningar upp. Den första frågeställningen behandlade en eventuell skillnad i datorattityder mellan manliga och kvinnliga lärare och den andra handlade om äldre och yngre lärares attityder till IT och datorer i undervisningen. För att besvara dessa frågeställningar användes både enkäter och intervjuer. Tjugofyra enkäter distribuerades och fem intervjuer genomfördes på två högstadieskolor i norra norrbotten.

Syftet med vår studie är att titta närmare på hur pedagogerna i förskolan arbetar för att främja barnens läs- och skrivutveckling. Genom att vända oss till förskollärare och lärare mot yngre år fick vi ta del av deras skrivna berättelser. I berättelserna beskriver de hur de arbetar med läs- och skrivaktiviteter, vad som uppmuntrar till aktiviteterna samt vad som kan upplevas som hinder. Pedagogernas berättelser visar att högläsning och rim är vanligt i arbetet. Fokus i berättelserna ligger på att läs- och skrivaktiviteterna ska ske på ett lustfyllt sätt. Pedagogerna beskriver även att de genom att synliggöra barnens namn stimulerar till den kommande läsningen och skrivningen.

Miljöproblem kan ses som ett växande problem. Studien visar hur stor kunskapen är hos gemene man angående särskilda miljöproblem och dess risker. I denna studie tas problemet upp angående miljö- och hälsofarliga metaller som ansamlas i slammet hos svenska reningsverk. Metallerna kan ge allvarliga hälsoeffekter på människan och förekommer i en rad kända vardagliga produkter. Studien grundar sig i en enkätstudie med 200 deltagande respondenter och syftet är att mäta deras kunskapsläge.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hästoffer i den fornnordiska religionen. Jag kommer att koncentrera innehållet i undersökningen kring tiden för yngre järnålder: folkvandringstid (år 400 ? 550), vendeltid (år 550 ? 800) och vikingatid (år 800 ? 1060). I vissa fall kan exemplen vara från både tidigare och senare tid än den avsedda. Detta material kan ändå vara relevant att ha med i sammanhanget för att få en bred inblick i offrandet av hästar i nordisk, förkristen sed.