Bakgrund: Att möta anhöriga är en del inom akutsjukvården. Det finns och kommer alltid att finnas anhöriga runt patienterna som vårdas för livshotande tillstånd. Det är därför väldigt viktigt att bemöta dem på rätt sätt. Enligt tidigare avhandling finns det fyra huvudbehov att uppfylla hos anhöriga. Syfte: Vad har anhöriga för upplevda behov vid mötet med akutsjukvården? Hur väl stämmer Burr?s fyra huvudbehov, behovet av information - att få veta, behovet av att få vara tillsammans med eller i närheten av patienten, behovet av att få hoppas och behovet av att få stöd, överens med tidigare forskning? Metod: Utfördes som litteraturstudie baserad på tolv artiklar, både kvalitativa och kvantitativa.

Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att sammanställa aktuell forskning som beskriver hur det är att leva med Multipel Skleros (MS). Metod: Vetenskapliga artiklar söktes i databaserna Cinahl och PubMed. Tolv artiklar med kvalitativ ansats valdes ut och kvalitetsgranskades enligt Högskolan Dalarnas granskningsmall för kvalitativa studier. Huvudresultat: Resultatet visade att leva med MS innebar upplevelser av att identiteten och självbilden påverkades och känslor av att inte vilja uppfattas som annorlunda. Det fanns en rädsla över förlorad självständighet och att vara beroende av andra människor.

GIS är inte längre en ny teknologi utan har funnits i snart fem decennier. Trots det har GIS inte hittat sin plats i den svenska gymnasieskolan, jämfört med t.ex. webb-design och andra datorteknikkurser som har funnits under en kortare tid. På den tekniska gymnasieutbildningen på Polhemsskolan i Gävle har GIS-utbildning bedrivits sedan 1999.De slutsatser som framkommer i rapporten är att en teknisk GIS-utbildning inte enbart är för elever på tekniska gymnasieutbildningar utan även för elever på andra gymnasieprogram eftersom de har samma förutsättningar att lära sig verktyget. Det konstateras även att det genom åren har funnits både nationella och internationella problem med att införa GIS-undervisning i gymnasieskolan.

Det finns mycket litteratur som visar hur viktigt det är att företag uppnår tillväxt, både för skapandet av nya arbeten och för landet som helhet. För att företagen skall lyckas med detta är det viktigt att de vet hur de skall gå tillväga. Det är därför väldigt angeläget att klargöra vilka faktorer, eller drivkrafter som förklarar tillväxten i företagen. Syftet med den här studien är att utveckla detta kunskapsområde ytterligare genom att utveckla och testa en modell över faktorer som kan förklara tillväxt i småföretag. Metodiken för att utveckla modellen har varit deduktiv, där tidigare forskning legat till grund för modellens uppbyggnad.

Studiens syfte är att, utifrån ett genusperspektiv, studera vad pojkar respektive flickor leker i förskolan. Förskolans läroplan betonar vikten av det jämställdhetsarbete som ständigt ska pågå i förskolan. Vidare ska barn i förskolan inte påverkas av de traditionella könsroller som råder i samhället. I litteraturgenomgången presenteras relevant litteratur gällande genus och lek i förskolan. Tidigare forskning beskrivs liksom genusteori, som är utgångspunkt för studien.

          Bakgrund:  En närstående till någon som plötsligt och oväntat dör upplever oftast ett stort lidande och hela dennes livsvärld kan raseras. Denna krissituation kan utvecklas till en psykisk ohälsa för individen men även för dess omgivning och kan medföra stora kostnader för samhället. Syfte: Litteraturstudiens syfte är att belysa vilka omvårdnadsinterventioner sjuksköterskan kan använda sig av för att underlätta och lindra för de närstående som drabbats av ett plötsligt och oväntat dödsfall. Metod: Litteraturstudie med sökning i databaserna Cinahl, PsycINFO, PubMed och Elin@Kalmar. Sammanlagt inkluderades tolv artiklar som har granskats och kvalitetsbedömts utifrån.

Syftet med vårt examensarbete är att ta reda på hur pedagoger beskriver tematiskt arbete. Vi ska även ta reda på hur de arbetar och vilka för och nackdelar som finns med detta arbetssätt. Vi inleder med att titta på vad forskningen visar om barns lärande och om det tematiska arbetssättet. Genom en historisk tillbakablick följer vi det tematiska arbetet genom läroplanerna fram till idag.Våra teoretiska utgångspunkter har vi hämtat från Ingrid Pramling-Samuelsson som är en känd forskare om barns lärande. Hon strävar efter en helhetssyn där barn lär genom ett kontinuerligt samspel med omgivningen.

I den här uppsatsen analyserar jag tilltal och artighetsstrategier i tolv läkare-patientsamtal från Sverige och Svenskfinland. Jag utgår från Brown & Levinsons politeness theory och gör en empirisk prövning av materialet utifrån begreppen solidaritets- och respektstrategier, direkt och indirekt stil. Syftet är att se vilket samband som finns mellan artighetsstrategier och tilltal, och om dessa skiljer sig mellan de olika språkvarieteterna. Det finns också en institutionell aspekt av mitt material som skiljer den från tidigare jämförande studier mellan sverigesvenska och finlandssvenska tilltal och artighetsstrategier. Materialet visar att varieteterna har en jämn fördelning av samtal som är huvudsakligen direkta eller huvudsakligen indirekta, men däremot att de finlandssvenska samtalen präglas av en högre grad av indirekthet än vad de sverigesvenska gör.

Bakgrund: Bröstcancer är en av de vanligaste cancerformerna för kvinnor i Sverige där mastektomi är en vanlig kirurgisk behandling. Mastektomi kan bidra till en förändrad kroppsuppfattning som kan leda till lidande för drabbade kvinnor. Syfte: Syftet var att beskriva bröstcancerdrabbade kvinnors kroppsuppfattning efter mastektomi. Metod: En systematisk litteraturstudie. Sökningen genomfördes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO och resulterade i tolv artiklar varav fyra var kvalitativa och åtta var kvantitativa.

Syftet i vår aktionsforskningsstudie är att skapa ett arbetssätt med förutsättningar för elever, att i ett cooperativt lärande utveckla sitt matematiska språk. Detta gjorde vi genom att skapa en problemlösningsuppgift i matematik som gav förutsättningar för att använda matematiska begrepp genom kommunikation. Aktionen genomfördes i en årskurs fyra med tolv elever indelade i tre grupper med fyra deltagare i varje. Tidigare forskning belyser språket i matematik och hur viktigt det är för läraren att använda rätt språk med rätt begrepp för att ge eleverna möjlighet att utveckla sina matematiska kunskaper. Den visar även att ett cooperativt lärande är positivt för eleverna då de lär av varandra genom kommunikation.

Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor men med rutinmässig mammografiscreening vartannat år och tidig samt effektiv behandling, har dödligheten minskats de senaste två decennierna. Orsakerna till varför vissa kvinnor får bröstcancer är inte klarlagda. Det kan bero på flera bidragande faktorer, bland annat arvsanlag. En del av den ärftliga bröstcancern beror på mutation av bröstcancergen1 (BRCA1) och bröstcancergen2 (BRCA2). Mutationsbärare tillhör en högriskgrupp och erbjuds därför årlig screening med magnetresonanstomografi (MRT), mammografi och ultraljud redan i ung ålder för att tidigt kunna upptäcka och behandla eventuell bröstcancer.

Döden angår oss alla och vår kulturella bakgrund har stor betydelse för hur vi möter den. Palliativ vård fokuserar på att ge stöd och lindring till döende patienter för att öka deras livskvalitet. Av Sveriges invånare har var sjätte utländsk bakgrund och detta ställer andra och delvis nya krav på sjukvården. Syftet med studien var att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskans palliativa omvårdnad till patienter från andra kulturer. Studien är en litteraturöversikt där tolv artiklar analyserats utifrån syftet.

Fetma och övervikt är idag ett välfärdsproblem i Sverige och antalet har ökat kraftigt den senaste tidsperioden bland barn. Det finns få studier om hur skolor arbetar mot övervikt och fetma och denna studie syftar till att undersöka hur problemet bearbetas i skolorna i förebyggande syfte och hur pedagoger undervisar om ämnet i en medelstor stad i sydvästra Sverige idag. Den kvalitativa studien är deskriptiv. Låg struktur och låg standardisering har använts under intervjuerna för att de intervjuade ska få chans att fritt uttrycka sina åsikter så utförligt som möjligt om ämnet. Sammanlagt har tolv personer intervjuats varav sex skolsköterskor och sex pedagoger som arbetar i årskurs F-5.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka rutiner olika skolor i en kommun har i samband med att upprätta åtgärdsprogram, om det finns likheter och skillnader i specialpedagogers och föräldrars upplevelse av processen, och i upplevelsen av föräldrars delaktighet omkring arbetet med åtgärdsprogram och pedagogers utbildning och kunskaper om åtgärdsprogram. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv beskrivet utifrån Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teorier Studien är gjord som en kvalitativ intervjuundersökning med kvantitativa inslag för att få en tydlig bild av vad intervjupersonerna upplever vara relevant och viktigt i fråga om åtgärdsprogram. I studien ingår sex av kommunens tolv F-9 skolor. Studien är inriktad på skolornas yngre elever, det vill säga år F-5. Urvalet av intervjupersoner gjordes utifrån vilka som skriver och har kunskap och erfarenhet om åtgärdsprogram.

I denna studie undersöks vad som händer då två högstadieelever i särskilda utbildningsbehov i matematik erbjuds intensivundervisning. Syftet är att analysera vilket lärande som skett under undervisningstiden samt om undervisningsformen påverkat elevernas ordinarie undervisning. I studien analyseras även om elevernas attityd till ämnet matematik förändrats. Studien är en kvalitativ fallstudie med en induktiv ansats. I en triangulering har deltagande observationer, intervjuer, samtal samt tester använts.