Syftet med föreliggande studie är att undersöka och diskutera kring vad en lesson study erbjuder för möjligheter vad gäller lärares kunskapssyn och kompetensutveckling. Under min tid som student har jag vid flertalet tillfällen besökt olika skolor för att genomföra min praktik både inom idrott och geografi. Något som jag har märkt under praktikperioderna är att det förefaller finnas ett behov och en efterfrågan från lärare att utveckla sig själva och sitt sätt att genomföra sin undervisning. Mitt val av metod grundar sig på studiens frågeställningar. Genom att genomföra alla de åtta stegen som en lesson study innefattar enligt Martons mall (2003) gör att jag får svar på det jag vill ha svar på.

Begreppet etisk stress syftar till att beskrivakonflikten som uppstår när en person på grund av organisatoriska hinderupplever sig oförmögen att handla utifrån sin moral. I denna studieundersöks hur tolv primärvårdspsykologer beskriver sina upplevelser avetisk stress, i vilka situationer den uppkommer och hur de hanterar dessa. Urde semi-strukturerade intervjuerna framkom att de tillfrågade upplevde etiskstress i relation till ett flertal olika situationer varav många härrörde frånresursbrist och oklara riktlinjer. En utökad patientgrupp, brist påvidareutbildning, standardiserade interventioner och begränsadebehandlingstider var exempel på orsaker till dess uppkomst. Psykologernahanterade detta genom att bland annat gå emot riktlinjer, föra fram sin åsiktsamt att inta ett öppet förhållningssätt gentemot patienten kring de rådandebegränsningarna..

Syftet med denna studie var att undersöka vilka rutiner och kunskaper sjuksköterskor hade i samband med skötseln av perifera venkatetrar. Dessutom avsåg studien att undersöka om deras rutin och kunskap påverkades av erfarenhet. En kvalitativ intervjumetod användes och tolv sjuksköterskor på tre olika avdelningar intervjuades. Tre huvudkategorier framkom efter analys av materialet. Dessa var, rutin, kunskap och sjuksköterskans reflektioner. I vissa avseenden påverkade sjuksköterskans erfarenhet, skötseln och kunskapen, i samband med perifera venkatetrar. Trots kunskap om gällande riktlinjer för skötseln av perifera venkatetrar visade resultatet att sjuksköterskornas rutiner i samband med skötsel av perifera venkatetrar ofta var samma som de rutiner på avdelningarna där de arbetade..

Retinitis Pigmentosa (RP) är en ögonsjukdom som leder till blindhet, sjukdomsförloppet varierar från individ till individ och det finns för närvarande ingen botande behandling. Att utveckla en synskada successivt och bli tvungen att anpassa sig efter en ny vardag skapar osäkerhet och ett stort lidande. Hjälpmedel som underlättar vardagen mottages motvilligt och den synskadade förnekar vanligtvis sin situation. Som sjuksköterska är det viktigt att ha förståelse för den synskadades situation och lidande för att kunna skapa en god vårdrelation. Problemet är att det finns lite forskning inom området, vilket leder till upprepade missförstånd och ett vårdlidande för patienten.

Detta examensarbete genomfördes på Volvo CE i Eskilstuna under våren 2013. Kursen, KPP230, på Mälardalens högskola har omfattningen 15 högskolepoäng. Programmet författarna läser heter innovation, produktion och logistik med inriktningen entreprenörskap och företagande.Uppgiften var att utmana några projektdeltagares arbetssätt på Volvo CE med fokus på de första stegen i projektmodellen vad gäller maskininvesteringar för att undersöka om det gick att få deltagarna mer innovativa, entreprenöriella samt mer engagerade, motiverade och inspirerade.Fyra kreativa övningar har genomförts, först i en pilotgrupp och sedan i en projektgrupp på Volvo. För att kunna koppla detta till verkligheten fanns möjligheten att vara delaktiga i ett projekt där målet var att fyra monteringsavdelningar skulle bli en eller två. Intervjuer av de anställda har genomförts för att få reda på hur de arbetar och vad de tycker om arbetsklimatetDet visade sig att projektgruppen blev mer kreativ, innovativ och tillät sig själva att tänka på andra sätt än tidigare när de kreativa övningarna genomfördes.

Bakgrund: Varje år drabbas unga vuxna av cancer och behöver professionell omvårdnad. De upplever sig inte få den vård de är i behov av. Alla människor har, enligt motivationsteorin, behov som är ordnade hierarkiskt, och som behöver uppfyllas för att människan ska kunna uppnå självförverkligande.Syfte: Syftet med denna studie var att identifiera och beskriva upplevda behov hos unga vuxna med cancer.Metod: Studien använde en kvalitativ nätnografisk design med induktiv ansats. Studien analyserade åtta bloggar skrivna av unga vuxna med cancer.Resultat: Resultatet visade åtta behov som grupperades i fyra teman. Temana grundades på upplevelser som beskrevs i bloggarna, och var: Information, Meningsfullhet, Känslohantering och Bemötande.Slutsats: Denna studie identifierade åtta behov som fanns på de fyra nedersta stegen i motivationsteorin.

Detta examensarbete handlar om hur man utformar installationer som återger platsens historia i en besöksträdgård. Dåtid möter nutid genom gestaltning av historien i tillfälliga trädgårdsinstallationer.Arbetet beskriver en gestaltningsprocess som börjar med studier av platsen. Fakta och inspirationsmaterial har samlats in, bearbetats och resulterat i tolv olika installationsförslag. Stor hänsyn är tagen till beställarens tankar och önskemål. Platsen som jag utgått från under arbetet är en Hälsingegård med anor från 1700-talet.Avgörande i arbetsprocessen har varit att det funnits mycket historia och fakta att tillgå.

Bakgrund: Akutmottagning är en enhet på sjukhus som har en hög omsättning av patienter. För patienter kan akutmottagningen upplevas kaotisk. Akutmottagningen är avsedd för människor med skador och/eller akuta sjukdomar. Patienttillfredsställelse är en indikator på kvalitén av vården som akutmottagning ger. Ett besök på akutmottagning ger ibland det första och enda intrycket patienter får av sjukhuset.

Mobbning är vanligt förekommande fenomen i svenska skolor. Det finns dock ett tunt utbud med forskning om mobbning som sker på lågstadiet. Studien bygger på kvalitativ forskning där 33 elever medverkat. Eleverna har intervjuats med syftet att ta reda på varför relationell, fysisk och verbal mobbning uppstår. Resultaten från studien har diskuterats och analyserats utifrån tidigare forskning.

Mobbning är vanligt förekommande fenomen i svenska skolor. Det finns dock ett tunt utbud med forskning om mobbning som sker på lågstadiet. Studien bygger på kvalitativ forskning där 33 elever medverkat. Eleverna har intervjuats med syftet att ta reda på varför relationell, fysisk och verbal mobbning uppstår. Resultaten från studien har diskuterats och analyserats utifrån tidigare forskning.

Personer som saknar förmåga att uppleva emotioner tar sämre livsbeslut trots en hög IQ. Somatiska markörer är förändringar i kroppens inre tillstånd som uppträder då vi ställs inför ett emotionellt laddat stimuli och deras funktion är att stödja beslutsfattandet. Genom erfarenhet lär vi oss tolka de emotioner som ett visst stimuli genererar som någonting positivt eller negativt för oss. Syftet med studien är att undersöka hur medvetna positiva och negativa somatiska markörer upplevs vid stora livsbeslut. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med tolv personer.

Syftet med denna studie ?r att genom kvalitativa intervjuer unders?ka tolv l?rares vetskap om vad barn och ungdomar m?ter f?r sexuellt inneh?ll p? internet och sociala medier samt l?rarnas undervisning och utbildning kopplat till kunskapsomr?det Sexualitet, samtycke och relationer. I denna studie ing?r nio grundskoll?rare i samh?llskunskap f?r ?rskurs 4-6 och tre ?vriga grundskoll?rare f?r ?rskurs 4-6. Dessa l?rare har mellan ?tta m?nader och 40 ?rs arbetslivserfarenhet inom l?raryrket.

I takt med att industrisamhällets fabriker tystnar övergår vi till ett informationssamhälle där råvarorna är idéer som förädlas till upplevelser. Samtida diskursiva skeenden som ett förpackande av och en estetisering kring äldre miljöer kan förklara den förvirring som råder kring vad som egentligen är autentiskt. Begreppet autenticitet är i sig dock lika förvirrande. Genom att vända bort blicken från människors användning av begreppet per se och istället undersöka de kvaliteter som relaterar till begreppet, möjliggörs ett perspektiv för att förstå kreativa processer, utveckling av idéer, värderingar, trosföreställningar och målsättningar. Upplevelseindustrin kan då förknippas med andra former av utbyten än ekonomiska transaktioner, däribland kreativ utveckling och existentiella känslor av att vara med i ett större sammanhang.

Uppsatsen är en kritisk granskning av de svenska miljökvalitetsmålen, med utgångspunkt i brukstextanalys och diskursanalys. Syftet är att undersöka och resonera kring diskursordningen i målen och därigenom granska meningsskapande samt vem som är den tänkta läsaren. Materialet består av miljökvalitetsmålen så som de är formulerade i propositionerna 1997/98:145 Svenska miljömål. Miljöpolitik för ett hållbart Sverige (mål nummer ett till sex, åtta till elva samt fjorton och femton), 2004/05:150 Svenska miljömål ? ett gemensamt uppdrag (mål nummer sexton) samt 2009/10:155 Svenska miljömål ? för ett effektivare miljöarbete (mål nummer sju, tolv och tretton).

Detta examensarbete genomfördes på Volvo CE i Eskilstuna under våren 2013. Kursen, KPP230, på Mälardalens högskola har omfattningen 15 högskolepoäng. Programmet författarna läser heter innovation, produktion och logistik med inriktningen entreprenörskap och företagande.Uppgiften var att utmana några projektdeltagares arbetssätt på Volvo CE med fokus på de första stegen i projektmodellen vad gäller maskininvesteringar för att undersöka om det gick att få deltagarna mer innovativa, entreprenöriella samt mer engagerade, motiverade och inspirerade.Fyra kreativa övningar har genomförts, först i en pilotgrupp och sedan i en projektgrupp på Volvo. För att kunna koppla detta till verkligheten fanns möjligheten att vara delaktiga i ett projekt där målet var att fyra monteringsavdelningar skulle bli en eller två. Intervjuer av de anställda har genomförts för att få reda på hur de arbetar och vad de tycker om arbetsklimatetDet visade sig att projektgruppen blev mer kreativ, innovativ och tillät sig själva att tänka på andra sätt än tidigare när de kreativa övningarna genomfördes.