Syftet med denna studie är att med longitidunella data, där man följer samma individer över tid, från 2000-talet ta reda på om det finns en trend i psykisk ohälsa hos högstadieelever. De rapporter som finns baseras på longitudinella data som inhämtats före 2000-talet och därför avser denna studie att delge fältet ny och aktuell kunskap då denna studie baseras på longitudinella data från 2004 och framåt. Vidare ämnar studien undersöka huruvida tonåringarnas familjesituation och nationellt ursprung påverkar en eventuell trend i den psykiska ohälsan samt om det föreligger någon skillnad mellan pojkar och flickor. Resultatet visar att det finns en signifikant skillnad i psykisk ohälsa över tid och att flickor i större utsträckning än pojkar upplever psykisk ohälsa. Ingen av de övriga variablerna visade på någon signifikant skillnad, varken nationellt ursprung (p =.631), familjekonstellation (p =.300) eller pilotskola (p =.138).

Syftet med uppsatsen är att jämföra, undersöka, identifiera och urskilja de eventuella korrelationsmönster som uppkommer när brand value för ett antal globala företag står som beroende variabel i förhållande till en uppsättning utvalda nyckeltal. Arbetet kommer att utgå från en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. Genom multipla och enkla linjära regressionsanalyser kommer korrelationen för de undersökta företagens X-variabler EBIDTA, EBIT, marknadsföringskostnad, nettoresultat, aktievärde och EPS att mätas gentemot den valda Y-variabeln brand value.Resultatet visar på att de variabler som överlag haft högst korrelation gentemot brand value är de som på olika sätt visar på företagens intjäningskapacitet. Verksamheter inom data- och internetbranschen har haft högst korrelationsvärden i studien. Främst visade dock regressionsanalyserna skillnader på individuell nivå.

Det utbildas människor som aldrig förr i Sverige. Studenter investerar både tid och pengar på sin utbildning, många i tron att det ska ge en högre lön i framtiden. Uppsatsen behandlar vilken skillnad det är i lön för dem som tar en akademisk examen efter fyra år jämfört med dem som tar den efter tre år. Undersökningen kommer även att omfatta till vilken grad kön, ålder, bostads- och examensort påverkar den kommande inkomstnivån. Fem utbildningsgrupper kommer att undersökas i fem skilda undersökningsmoment.

Syftet med Sveriges utbildningssystem är att göra det möjligt för alla, oavsett ekonomiskförutsättning, att tillgodogöra sig en högskoleexamen. Trots det är det långt ifrån alla somväljer att utnyttja den rättigheten. Den här studien använder regressionsanalys av olikatidsserier för att förklara vilka faktorer som påverkar antalet inskrivna studenter ihögskolan. Syftet med studien är att med hjälp av olika samhällsekonomiska och politiskavariabler göra uppskattningar av hur många studenter som i framtiden kommer att söka sigtill högskolan. De förklarande variablerna som används i regressionerna är arbetslöshet,antalet 19-åringar i befolkningen, maximalt studiebidrag, maximalt studielån samt endummy-variabel från 2011 då det infördes en kostnad för utländska studenter att studera iSverige.

Uppsatsen har undersökt de gotiska verbalprefixen med utgångspunkt i att de ingår i ett system, i vilket prefixen hör hemma på olika positioner före verbets stam. Syftet har varit att fastställa, om någon av dessa positioner har varit avsedd för prefix bärande särdraget State or Change of State, som inom det teoretiska ramverket Lexical Template Morphology antas bära tre variabler. Materialet har bestått av belagda kombinationer av preverbala element, samtliga påträffade förekomster av verb på miþ- och dis-, samt stickprov av verb på ana- och us-. Genom en i huvudsak morfologisk analys har fem preverbala positioner i en ordbildningsmall föreslagits, här från det yttersta till det innersta kallade P5?P1.

Syftet i studien var att undersöka sambandet mellan psykosocial arbetsmiljö (krav, kontroll, stöd) och arbetstillfredsställelse. Till detta undersöktes även förekomsten av skillnader av arbetstillfredsställelse inom privat respektive offentlig sektor. Studien bygger på en enkätundersökning (n=128) där ett bekvämlighetsurval gjordes via det sociala nätverket Facebook. Instrumentet som användes i undersökningen konstruerades ut efter de fem variablerna kvantitativ belastning (Beehr, Walsh & Taber, 1976) (?=.69), kvalitativ belastning (Sverke, Hellgren & Öhrming, 1997) (?=.76), autonomi (Sverke & Sjöberg, 1994) (?=.85), socialt stöd (Kinsten, Magnusson Hansson, Hyde, Oxenstierna et al., 2007) (?=.82) och arbetstillfredsställelse (Hellgren, Sjöberg & Sverke, 1997) (?=.91).

 Denna studie har syftat till att mäta följsamhet till terapimetoden Interpersonell psykoterapi, undersöka sambanden mellan självrapporterad och observatörsskattad följsamhet samt utforska om terapeutens följsamhet påverkar behandlingsresultatet. Inga signifikanta samband mellan den självrapporterade och observatörsskattade följsamheten hos terapeuterna kunde konstateras. På de observatörsskattade variablerna fanns det en signifikant skillnad mellan terapeuterna, där en terapeut var mer följsam än de övriga två. Detta visade sig dock inte ha någon signifikant betydelse för behandlingsresultatet. Patienterna uppnådde en betydande symtomreduktion efter behandlingen utifrån deras självskattningar på MADRS-S och PHQ-9, men några samband med terapeuternas nivå av följsamhet kunde inte statistiskt beläggas.

Syftet med denna uppsats är att utreda vilka faktorer som påverkar de svenska småhuspriserna, och i så fall hur och i vilken utsträckning. Med stöd av tidigare studier som enhetlig pekar ut bolåneräntan och disponibel inkomst som de faktorer vilka har tydligast inverkan på fastighetspriserna i Sverige, utökas de förklarande variablerna i denna studie med hjälp av en stock-flow modell. Tidsseriedata från 1993-2013 behandlas för enhetsrötter och kointegration för att skattas i en regressionsanalys i form en "Error Correction Model", med avsikten att utreda både ett kort- och långsiktigt samband. Resultatet bekräftar reporäntan och disponibel inkomst som två viktiga faktorer för att förklara det långsiktiga sambandet med priserna på småhus i Sverige, tillsammans med ytterligare faktorer såsom BNP, hushållens skuldsättning och arbetslösheten. På kort sikt är dels den historiska utvecklingen av huspriserna en nyckelfaktor, men faktorer som disponibel inkomst, ränta, BNP och hushållens skuldsättning är också viktiga krafter för att förklara småhuspriserna.

I uppsatsen undersöktes om en viss kvantitativ testmetod kan beskriva svenska bensinmarknadsstrukturen 1995-1999 i enlighet med Konkurrensverkets nyligen utfärdade stämningsansökan mot de största bensinbolagen för prissamarbete, där Statoil och OK-Q8 utpekades som prisledare. Vidare testades metodens känslighet för variabelvärdesförändringar. Testmetoden är härledd från Stackelberg kvantitetsledarskap och denna oligopolteoris conjectural variation, men kan även indikera andra marknadsstrukturer. Utifrån variablerna efterfrågeelasticitet, marknadsandel, pris och marginalkostnad framgår hur ett bensinbolag förväntar sig att övriga bensinbolag reagerar när företaget ändrar optimalt kvantitetsbeslut. Resultat utifrån valda variabelutgångsvärden angav OK-Q8 som statistiskt säkerställd prisledare.

SammanfattningOfta rapporterar medier om underliga samband som upptäckts i olika studier ochundersökningar. Man hänvisar då till statistiska metoder och säger att ett signifikantsamband påvisats. Dessvärre är dessa samband inte alltid att lita på även om studienär genomförd med goda statistiska metoder, speciellt om det finns osäkerhet i data.Mätfel påverkar resultaten av de metoder som används, vilket kan leda till att ett signifikantsamband mellan en utfallsvariabel och en icke-orsakande variabel påvisas, trotsatt hänsyn tagits till de sanna orsakande faktorerna. I rapporten studeras detta fenomendjupare inom regressionsanalys med hjälp av simuleringar. I regressionsmodellerbeskrivs en utfallsvariabel som en funktion av ett antal förklarande variabler.

Syfte: Vi ämnar beskriva och analysera svensk kommunal miljöredovisningspraxis samt identifiera målgrupper och förklaringar till varför svenska kommuner väljer att publicera en offentlig miljöredovisning. Metod: Vårt syfte besvaras dels genom en surveystudie och dels genom en dokumentstudie. Surveystudien bestod av en enkät som ställdes till samtliga Sveriges kommuner och denna erhöll 156 svar. Enkäten utformades utifrån teorier och tänkbara förklaringar till fenomenet kommunal miljöredovisning som beskrivs i uppsatsen. Dokumentstudien bestod av att undersöka 91 kommunala miljöredovisningar och deras innehåll på en övergripande nivå.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka sambandet mellan befolkningsrelaterade variabler och ekonomins utveckling i Sverige mellan år 1850 och år 2000. Påverkas den ekonomiska tillväxten av en ändring i befolkningens storlek och har den aggregerade ekono-min i sin tur inverkan på nativiteten? Med bakgrund av tre väl accepterade ekonomiska teorier kommer fyra egna modeller att ställas upp och skattas för att ekonometriskt fastställa hur signifikanta de inkluderade variablerna är. De tre eko-nomiska teorierna har tillämpats på svensk data för att ge ytterligare bakgrund och tyngd åt de eget uppställda modellerna. Stor vikt har lagts vid att korrigera de tidsserier som används för autokorrelation och ickestationäritet.

Klimatförändringen är en aktuell fråga och ett förändrat klimat kommer att inverka på  utbredningen av vektor-burna sjukdomar såsom malaria. Malaria är en sjukdom som är extremt klimatkänslig och det dör miljontals människor i sjukdomen varje år. Syftet med studien är att se vilka samband som finns mellan malaria och klimatförändringen i Sverige. Finns någon risk för malariaspridning i Sverige år 2100 på grund av den pågående klimatförändringen. Studien baseras på fem intervjuer med forskare som är insatta i malaria och klimatförändringen.

?Ineffektiv, toppstyrd och dyr? omtalades Riksrevisionen i DN vilket väckte författarnas intresse vad gäller Riksrevisionens revisionsarbete samt om detta skiljer sig nämnvärt åt från en privat revisionsbyrå. Författarna har haft för avsikt att undersöka om det förekommer eventuella skillnader och likheter mellan Riksrevisionens och Deloittes granskningsarbete vad gäller de materiella anläggningstillgångarna maskiner och inventarier samt personalkostnader såsom löner, arvoden och förmåner. Undersökningen har genomförts med hjälp av intervjuer för att få en djupare förståelse i området. Författarna har tagit fram en egen modell som utgår ifrån variablerna tid, resurser, internpraxis och lagar vilka skulle kunna leda till att revisionsarbetet utförs olika inom Deloitte och Riksrevisionen.

Syftet med studien a?r att underso?ka psykosocial oha?lsa med utmattning i fokus utifra?n arbetsrelaterade faktorer, konflikt mellan arbete och familj och ko?n hos la?kare pa? ett universitetssjukhus i Sverige. Studien grundar sig pa? tva?rsnittsdata fra?n projektet Health and Organisation among University hospital Physicians in Europe (HOUPE), da?r arbetsrelaterad oha?lsa bland la?kare pa? ett universitetssjukhus studerats. Underso?kningen genomfo?rdes genom enka?t da?r 2589 la?kare deltog.