Crowdfunding har de senaste åren haft en kraftig popularitetsökning och med detta har en samhällsdebatt väckts, därmed även det vetenskapliga intresset för crowdfunding, dess strukturer samt underliggande dynamik. Mollick utförde 2013 en av de större studierna i området med syfte att studera vilka kvantitativa faktorer som var avgörande för ett projekts utfall. Studien landade i slutsatsen att dessa framgångsfaktorer kunde kategoriseras enligt Kvalitet, Nätverk samt Geografi. Med utgångspunkt i Mollicks resultat ämnar följande studie att studera kategorierna Kvalitet och Nätverk samt utvidga Mollicks modell genom att samla data från 200 projekt, studera dessa med hjälp av 13 variabler, skapa sex modeller och vidare pröva modellerna med hjälp av linjär regressionsanalys. Studien landade i slutsatsen att en utvidgning av Mollicks modell var möjlig med hjälp av variablerna Uppdateringar samt Belöningssteg..

Extern validitet hos personlighetstest kan studeras genom att testet ställs motvariabler som mäter arbetsprestation. Syftet med studien var att undersökavaliditeten hos det arbetslivspsykologiska personlighetstestet UPP (Sjöberg,2008). Ett hundra anställda inom polisen, varav 50 kvinnor, tog testet via enInternetplatform. Som externa kriterier användes i studie 1 (N = 100)polisens lönekriterier och i studie 2 (N = 46) ett objektivt kriterium i form avantal förhör för utredare. Resultaten indikerar att vissa variabler i UPPtestetvisade tillfredsställande validitet mot de externa kriterierna.Emotionell stabilitet uppvisade tillfredsställande validitet mot kriterierna ienlighet med tidigare forskning.

Bakgrund: Bolagsstyrelser har blivit allt mer uppmärksammade och intressanta i dagens mediebevakning efter flertalet bonus- och svindlerihärvor. Flera gånger har röster påpekat att dessa styrelser varit för homogena och saknat mångfald som av den anledningen agerat för sitt och inte företagets bästa.Syfte: Syftet med studien är att se hur mångfalden i svenska bolagsstyrelser ser ut, med avseende på kön, nationalitet och ålder samt hur dessa variabler samvarierar med företagsspecifika egenskaper som branschtillhörighet, storlek och ålder.Metod: En kvantitativ studie genomfördes som sedan statistiskt testades mot nio hypoteser grundade i tidigare forskning. Dessa hypoteser prövades sedan i statistikverktyget SPSS för att försöka finna samband mellan de olika variablerna.Slutsats: Undersökningen fann viss positiv samvarians mellan börsvärde och andel utländska medborgare samt börsvärde och kvinnoandel i styrelsen. Det går även att dra tydliga kopplingar till att de äldre företagen i undersökningen uppvisade en högre kvinnlig representation i sina styrelser än yngre företag..

Syftet med denna studie är att undersöka hur självskattad arbetstillfredsställelse kan prediceras av egenkontroll, arbetsledningsklimat, arbetsgemenskap, stimulans från arbetet samt arbetsbelastning. Syftet är även att se om resultatet påverkas av ålder, kön och anställningstid. Studien är genomförd på ett privat assistansbolag. Bakgrunden till valet av undersökningsområde har sin utgångspunkt i tidigare forskning som beskriver att de ovan nämnda variablerna har stor påverkan på den totala arbetstillfredsställelsen. Populationen i denna studie är personliga assistenter och urvalet består av 53 assistenter.

Tidigare studier inom läromedelsforskning både i Sverige och internationellt, har vi-sat att en ökad grad av de språkliga variablerna röst och kausalitet har en positiv inver-kan på elevers läsförståelse (se t ex Beck, McKeown & Worthy, 1995; Reichenberg, 2000). Röst innebär de språkliga drag som närmar texten till läsaren och kausalitet be-tecknar orsakssamband i texten.I föreliggande studie har samtliga grundläroböcker i fysik för skolår 4-6 som nu finns tillgängliga på de svenska läromedelsförlagen, analyserats med fokus på röst och kausa-litet. Även textbindningen har studerats samt texternas läsbarhetsindex (LIX). Resultaten visar att läroböckerna har en varierande grad av röst och kausalitet, men att alla visar exempel på röst genom direkt tilltal till läsaren. Däremot skiljer sig graden av kausalitet och textbindning åt, vilket påverkar läsarens förmåga att förstå orsakssamband i texten.I diskussionskapitlet diskuteras vilka konsekvenser de analyserade läroböckernas språk kan få för eleverna och för läraren.

Syftet med studien var att få reda på om upplevd första respektive andra ordningens förändring, i livet eller arbetet, får olika konsekvenser för upplevd psykisk hälsa. Om upplevd andra ordningens förändring relaterar till mer upplevda psykiska besvär än en förändring av första ordningen. Den oberoende variabeln är förändring och innefattas av en förändring av första ordningen, förändring av andra ordningen och ingen förändring alls. De beroende variablerna är psykisk ohälsa i form av besvär som stress, oro, ångest, sömnstörning, trötthet och nedstämdhet. Undersökningen genomfördes av en enkätstudie av anställda inom offentlig kommunal förvaltning.

Frågan som ställdes i denna studie var hur det kommunikativa ledarskapet påverkar utvecklingsprocesser på X-organisationen . Tidigare forskning inom ämnet fokuserar på beteendet hos ledaren, som till exempel egenskaper som ansvarskänsla och självtillit. Denna studie mer är inriktad på de organisatoriska förutsättningarna, som kommunikationsstrukturer, socialtsamspel och förståelse av den roll individen har i den organisatoriska helheten.   Studien har utförts genom semistrukturerade intervjuer med fem chefer i organisationen och fokuserar på organisationens strukturer, processer, sociala interaktion samt omvärldsrelationer. För att svara på frågan har en modifiering av Hamrefors verksamhetsmodell använts som dessutom utökats med variablerna transparens, samordnande logik, kunskapsöverföring samt möjliggörande av arbetssätt. Undersökningen visar att det finns brister i den samordnande logiken främst i strukturer och processer, detta främst på grund av att organisationen är relativt nybildad samt att den är decentraliserad.

Ökande organisationsförändringar, då anställdas förväntningar inte uppfylls och orättvisa upplevs, är en av faktorerna bakom den ökande ohälsan i arbetslivet. Syftet med föreliggande studie var att undersöka sambandet mellan psykologiska kontrakt, upplevd organisationsrättvisa och hälsa hos anställda efter en omfattande organisationsförändring. Vidare undersöktes om det fanns något ytterligare samband med kön, ålder eller anställningstid samt om hälsa kunde prediceras med de uppmätta variablerna. Enkäter skickades ut till 236 anställda som arbetade kvar på en svensk myndighet efter en omorganisation och nedskärning. Pearsons korrelationsberäkningar visade signifikanta samband mellan hälsa och olika dimensioner av upplevd organisationsrättvisa.

Följande studie undersöker i vilken utsträckning parterna i trepartsförhållandet Upsala Nya Tidning, annonsör och läsare har överensstämmande åsikter om vad som är viktigt i relationen, samt hur väl de känner till varandras uppfattningar. Vi väljer att studera förhållandet ur ett trepartsperspektiv då de mer traditionella tvåpartsförhållandena inte är tillräckliga för att beskriva den komplexa verkligheten. Studien utgår från UNT:s printupplaga, men skildrar även skillnader mellan den och webbupplagan. Ett representativt urval av varje part tillfrågades via en enkätundersökning vad de själva tycker är viktigt och vad de uppfattar är viktigt för övriga parter. Resultatet visar på att parterna inte har överensstämmande åsikter om vad som är betydelsefullt i relationen.

Arbetstillfredsställelse är ett viktigt begrepp då människor tillbringar stor del av sitt liv på arbetsplatsen. Det är ett svårdefinierat och komplext begrepp, men kan ses som en individs syn på och värdering av sitt arbete och sin arbetsplats. Locke (1976) ser det som tillstånd och upplevelser och Kaufmann och Kaufmann (2005) som ett samspel mellan bland annat den anställdes tankar, förväntningar och själva arbetet. Det finns aspekter som kan kopplas till hur tillfreds en medarbetare är med sitt arbete och sin arbetsplats. I följande studie belyses förhållandet mellan Work Locus of Control och arbetstillfredsställelse samt anställningslängd och arbetstillfredsställelse.

För att revisorn på ett självständigt och opartiskt sätt ska kunna utföra en trovärdig granskning krävs att han är oberoende i förhållande till revisionsklienten och att han har den kompetens som krävs. Revisorn kan utöver granskningen även ge fristående rådgivning till revisionsklienten. Detta har på senare år diskuterats intensivt, då många anser att det inte går att kombinera rollerna som granskare och rådgivare utan att oberoendet riskeras. Vi testade olika faktorer som vi tror påverkar revisorn i hans/hennes rådgivning och utgick från en modell när vi testade faktorerna. Vi skapade hypoteser som vi testade med hjälp av en enkätundersökning som vände sig till kvalificerade revisorer.

Studien avser att studera effekterna av arbetsplatsförlagd fysisk träning 2 x 60 minuter/vecka i 7 veckor hos personer med stillasittande arbete påVO2max, rörlighet, uthållighetsstyrka och kroppssammansättning. Vi använder oss av en kvantitativ metod som består av datainsamling genom tester före och efter träningsperioden för både interventionsgruppen (n=25) och kontrollgruppen (n=11). Resultaten visar på signifikanta skillnader hos interventionsgruppen på variablerna VO2max (p=0), visceralt fett (p=0,001), fettmassa (p=0,001), vikt (p=0.006), Body Mass Index, BMI (p=0,005), uthållighetsstyrka enligt Sörensens isometriska uthållighetstest (SIU) (p=0) och Trunk Curl Static Endurance test (TCST) (p=0,045), rörlighet i halsrygg (p=0,010) och rörlighet i hamstringsmuskulatur via Sit and reach test (p=0).  Inga skillnader ses i blodtryck och, skelettmuskelmassa i armar, bål och ben. Inga signifikanta skillnader ses hos kontrollgruppen oavsett variabel. Slutsatser av studien är att man kan se effekter genom denna typ av intervention på flera olika variabler och förslag till framtida forskning är att försöka utesluta samverkan av andra faktorer för att ge en mer exakt bild av den fysiska träningens effekter på arbetsplatsförlagd träning..

Tidigare forskning visar att resultatmanipulering i form av big bath fo?rekommer vid omstruktureringar av fo?retagens ledning. Det inneba?r att ledningen pa?verkar resultatet negativt genom att realisera stora enga?ngskostnader. I och med info?randet av redovisningsstandarderna IFRS 3 och IAS 36 ga?llande nedskrivningspro?vning av goodwill kan va?rderingens flexibilitet anva?ndas i egenintresse som ett verktyg fo?r big bath.

Syftet med denna uppsats är att undersöka den långsiktiga relationen mellan CO2-utsläpp per capita och förändringar i BNP per capita enligt teorin om miljö Kuznets kurvan (EKC) i Sverige. I uppsatsen används tidsserier över CO2-utsläpp per capita samt BNP per capita som omfattar åren 1839-2011. Relationen mellan de två tidsserievariablerna har undersökts med ekonometri, för att se om det finns ett samband som ger stöd åt teorin om EKC. Resultaten från de ekonometriska testen indikerar på att det finns en relation som stämmer med teorin. Detta innebär att Sveriges BNP per capita har ökat under hela den undersöka perioden, medan utsläppen av CO2 per capita har nått en vändpunkt från vilken de har minskat.

Denna studie tillämpar en paneldataanalys för att undersöka huruvida det finns ettsamband mellan utvecklingen av inkomstojämlikhet och ett landsfackförbundsanslutning, arbetslöshet, storlek på offentlig sektor och socialautbetalningar. Studien omfattar 16 europeiska länder och data har använts för åren2000 ? 2010.Studiens syfte är att försöka ge en djupare insikt hur variabler som har anknytning tillarbetsmarknad och finanspolitik påverkar inkomstojämlikhetens utveckling.De resultat som denna studie presenterar överensstämmer delvis med tidigareforskning inom arbetsmarknadens och finanspolitikens påverkan påinkomstojämlikhet.Resultatet visar att inkomstfördelningen bland studiens 16 länder påverkas främst avandelen fackförbundsanslutna och andel anställda i offentlig sektor och till viss del avarbetslöshet och sociala utbetalningar. Studien kan inte bevisa, med denunderliggande data som använts i denna studie, att variablerna arbetslöshet samtsociala utbetalningar har en signifikant påverkan på inkomstojämlikhet..