Skatteverket fattar varje år ett grundläggande beslut om årlig taxering, enligt 4 kap. 1§ TL. Skattebetalare är skyldiga att medverka genom att lämna riktiga uppgifter till underlag för taxeringen. Enligt 15 kap. 1§ 1 st.

Bakgrund: Redovisning syftar till att ge en historisk bild av en organisation ? ett företag eller en koncern. Skillnaden mellan den bild som baserar sig på redovisningsprinciper (och regler) och en bild, vilken som helst, är jämförbarheten. Goodwillned-skrivningar skapar problem med just jämförbarheten. Det skäl som anges baserar sig på regler stipulerade i IFRS.

Denna uppsats behandlar tillämpningen av lagen (1989:479) om ersättning förkostnader i ärenden och mål om skatt, mm. Uppsatsens syfte är mot bakgrund avregelverket i ersättningslagen, förarbetsuttalandena samt tillämpningen analyseravilka kostnader som ersatts i ärenden och mål om skatt. Vi har huvudsakligenkoncentrerat oss på frågeställningen: Vilka kostnader ersätts i ärenden och mål omskatt? Av ålder gäller regeln i svensk rätt att en enskild själv svarar för sina kostnaderi förvaltningsärenden. Denna regel gäller alltjämt i ordinära skattetvister infördomstol.

Skatteverket fattar varje år ett grundläggande beslut om årlig taxering, enligt 4 kap. 1§ TL. Skattebetalare är skyldiga att medverka genom att lämna riktiga uppgifter till underlag för taxeringen. Enligt 15 kap. 1§ 1 st.

Svensk Raps driver sedan 2006 ett forskningsprojekt för att öka oljeväxtproduktionen med20% och minska kostnaderna i odlingen med 20%. I projektet ingår ett antal delprojekt ochdetta examensarbete är skrivit som en del av ett av dessa: Fältförsök med etableringsmetoderoch luckringsbehov för höstraps.Arbetet har till största delen skett genom fältstudier i försöksserien R2-4141, Markstruktur föroptimal oljeväxtodling. Försöksplanen innehåller åtta led med olika etableringsmetoder ochförsöken var belägna på åtta olika platser i södra Sverige. Syftet med arbetet var att jämföraoch utvärdera hur olika bearbetningssystem påverkade höstrapsens tillväxt från etablering tillinvintring och under hösten 2008 gjordes fältstudier av bl.a. såbäddsegenskaper,uppkomsthastighet, halmmängd i ytan, plantegenskaper och mätning av marktemperaturer.Plantuppkomsten var vid invintringen överlag bättre i de led som såtts med Rapid än i tvåbredspridda led.

De första reglerna om ränteavdragsbegränsningar trädde i kraft den 1 januari 2009, men trots de regler som då infördes fanns det möjlighet att undgå bolagsbeskattning i Sverige med hjälp av s.k. räntesnurror. Denna möjlighet utnyttjades av bolag i intressegemenskap varför en skärpning av reglerna infördes den 1 januari 2013.Den nya huvudregeln innebär att alla lån i en intressegemenskap omfattas av reglerna. Huvudregeln får anses vara tämligen lättillämpad och har inte heller diskuterats något avsevärt i praxis. Dock har en av kompletteringsreglerna, den s.k.

Ett antal bolagsskandaler i början av 2000-talet i exempelvis Enron och Parmalat försämrade allmänhetens förtroende för styrelser och bolagsledningar. I och med oegentligheterna i bland annat Skandia påverkades även de svenska börsbolagen negativt. I ett försök att stärka bolagens förtroende tillsatte regeringen en förtroendekommission med uppgift att se över vilka åtgärder som kunde vara lämpliga. Som ett resultat av detta togs Svensk kod för bolagsstyrning (Koden) fram.Koden utgör självreglering inom det svenska näringslivet och bygger på principen följ eller förklara. Det innebär att man kan anses följa Koden som helhet trots att man avviker från enstaka regler i den, förutsatt att man förklarar varför man avviker från regeln.

År 2010 avskaffades revisionsplikten för små aktiebolag i Sverige. Bakgrunden till avskaffandet var påtryckningar från det Europeiska rådet, för att minska de administrativa kostnaderna för små och mellanstora europeiska företag. Ett antagande, av Justitiedepartementet, som fanns innan avskaffandet var att många företag skulle välja att anlita en revisor ändå, för att det är en kvalitetsstämpel att ha en granskad redovisning. Utfallet blev inte som de antog eftersom att tre av fyra nystartade små aktiebolag idag väljer att inte anlita någon revisor.Då få studier har hunnits genomförts på avskaffandet av revisionsplikten har vi valt att undersöka vilka viktiga skäl det finns till att små aktiebolag väljer att inte anlita en revisor.För att genomföra studien har vi genomfört intervjuer med sex företag som omfattas av regeln att små aktiebolag inte behöver anlita en revisor och som har gjort valet att inte anlita en revisor.Resultatet av studien tyder på att respondenterna sparar pengar på att inte anlita en revisor, som syftet var med avskaffandet. Vi har dock kommit fram till att kostnaden för att anlita en revisor inte är det enda skälet till att de har valt att inte anlita en revisor.

1 augusti 2011 upphävdes Arbetsmiljöverkets dispens för uttag av extra mertid och extra övertid. Istället är det nu upp till arbetsgivaren att bedöma ifall det finns särskilda skäl för uttag av extra övertid och extra mertid samt att bedöma att situationen inte går att lösa på annat rimligt sätt. Skyddsombuden får nu som ett led i regleringen möjlighet att göra framställningar till arbetsgivaren om det behövs för att säkerställa att arbetstidslagen följs.Syftet med uppsatsen har varit att ta reda på vilka omständigheter och situationer, som krävs för att en arbetsgivare ska kunna ta ut extra övertid och extra mertid. Uppsatsen beskriver den gällande rätten för uttag av extra övertid och extra mertid. Syftet har också varit att redogöra för hur skyddsombudens befogenheter har påverkats av de nya reglerna kring uttag av extra övertid och extra mertid.Uppsatsen har baserats på en rättsdogmatisk metod, vilket innebär att den har haft sin utgångspunkt utifrån olika befintliga rättskällor.

Strandskyddet i Sverige är en del av allemansrätten som innebär att var och en har rätt att under ansvar färdas fritt i den svenska naturen, den rätten skyddas av strandskyddslagstiftning i miljöbalken. Dispens från förbuden i strandskyddslagstiftningen kan medges av kommunen. Strandskyddslagstiftningen har sedan 2009 fått nytt innehåll, bland annat att Länsstyrelsen är den myndighet som efter att kommunen medgett strandskyddsdispens granskar och i vissa fall överprövar dessa ärenden. En ny regel som ska säkerställa att fri passage ges vid tomtplatsbestämning infördes även 2009.Ett antal överprövningsärenden har studerats för att kunna analysera tillämpningen av bestämmelserna av tomtplats och fri passage. En litteraturstudie är tänkt att svara på om krav på fri passage förekommer i andra länder.

FoU är av stor betydelse för ett lands ekonomiska utveckling och forskningssatsningar är bland det viktigaste som kan göras för att bibehålla en hållbar tillväxt. Det är dock så att sta-tens möjligheter till nya satsningar på forskning minskar i takt med att kostnaderna för att driva samhället ökar. Detta märks inom bland annat universitetsvärlden som blir mer och mer beroende av externa donationer för att bedriva sin forskningsverksamhet. Behovet av externa donationer kommer med stor sannolikhet att öka i framtiden och det är därför av vikt att det finns incitament för bland annat aktiebolag att donera till FoU. Frågeställningen i denna magisteruppsats är just hur donationer behandlas skatterättsligt och om det finns nog med skatterättsliga incitament för aktiebolag att donera till FoU.I uppsatsen redogörs för de skatterättsliga regleringar, rörande donationer till FoU, som berör avdragsrätt och uttags- och utdelningsbeskattning.

Den fria rörligheten för arbetstagare på EU:s arbetsmarkand är en fundamental rättighet och den gäller även för fotbollsspelare. RSTP:s regler om transferfönster, tränings- och utbildningsersättning, solidaritetsersättning, kontraktslängder och förtida uppsägning av anställningsavtal har i uppsatsen analyserats utifrån perspektivet om den fria rörligheten för arbetstagare. Regleringen med två registreringsperioder är begränsande för den svenska elitfotbollsspelaren men ändå homogena och därmed troligen förenliga med Art. 39 EGF. Argument för att stödja ett system med transferfönster är att sporten är säsongsbetonad och att klubbar har behov av att planera inför säsongen.

Möjligheten att få en tvist prövad i domstol är en rättighet många ser som självklar. Vissa typer av tvister anses emellertid så främmande för rättsordningen att de inte förtjänar dess skydd. Hit hör fall av pactum turpe, det vill säga ett avtal vars innehåll står i strid med lag eller goda seder. Huruvida en talan grundad på ett sådant avtal skall avvisas av en domstol eller ej har varit denna uppsats syfte att utreda. I utländsk lagstiftning förekommer lagbestämmelser, enligt vilka avtal i strid med lag eller goda seder är ogiltiga.

I dagens samhälle har vi radio- och TV-lagen, en lag som ska skydda barn under 12 år från att bli utsatta för reklam genom massmedia. En lag som kan tyckas vara begränsad då den bara kan tillämpas då en kanal sänder ifrån Sverige till Sverige. Den enda TV-kanalen som i dagsläget berörs av den är TV4. Jag har därför valt att undersöka om det är en lag som är nödvändig i dagens samhälle, då det är en lag som är 10 år gammal samtidigt som vi lever i en tid där massmedia årligen förändras. Genom att göra en kvalitativ semiotisk analys av nio olika reklamfilmer riktade mot barn vill jag komma fram till vad det är i dem som gör att är de är olämpliga för barn.

En arbetssökande förväntas idag formulera ett CV i syfte att marknadsföra sig själv och sin kompetens. Enligt experter finns det konkreta råd att följa; man ska ha ett lättläst och kort CV som lyfter fram relevant information på ett personligt och intressant sätt. Detta CV ökar den arbetssökandes chanser att få sitt drömjobb. Tidigare forskning visar att korta CV har större chanser att leda vidare, att det går att uttyda personlighet och kompetenser från ett CV. Utseendet på ett CV har sålunda reell betydelse på arbetsmarknaden.Den här uppsatsen utgår dock ifrån att fenomenet CV också kan ses som ett resultat av social konstruktion.