Höstrapsens tillväxt från sådd till invintring
Svensk Raps driver sedan 2006 ett forskningsprojekt för att öka oljeväxtproduktionen med20% och minska kostnaderna i odlingen med 20%. I projektet ingår ett antal delprojekt ochdetta examensarbete är skrivit som en del av ett av dessa: Fältförsök med etableringsmetoderoch luckringsbehov för höstraps.Arbetet har till största delen skett genom fältstudier i försöksserien R2-4141, Markstruktur föroptimal oljeväxtodling. Försöksplanen innehåller åtta led med olika etableringsmetoder ochförsöken var belägna på åtta olika platser i södra Sverige. Syftet med arbetet var att jämföraoch utvärdera hur olika bearbetningssystem påverkade höstrapsens tillväxt från etablering tillinvintring och under hösten 2008 gjordes fältstudier av bl.a. såbäddsegenskaper,uppkomsthastighet, halmmängd i ytan, plantegenskaper och mätning av marktemperaturer.Plantuppkomsten var vid invintringen överlag bättre i de led som såtts med Rapid än i tvåbredspridda led. Vid samma tid mättes plantegenskaperna och endast plantorna i de tresydligast belägna försöken levde upp till 8-8-8 regeln. Samma tre försöksplatser var också desom fick ihop mer än 500 daggrader från sådd till invintring (med en bastemperatur på 5°C)medan övriga låg under 400. Från sådd till 50% plantuppkomst åtgick i medeltal 6-8 dagaroberoende av det slutliga plantantalet, motsvarande ungefär 80 daggrader.Dålig uppkomst av höstraps kan ofta härledas till för mycket halm i ytan. Plöjning var klarteffektivast på att vända ner skörderester följt av kultivator, medan bearbetning med Carrierblandade in minst halm. Detta förklaras av ett djupare bearbetningsdjup med kultivatorn, menskillnaderna mellan de två sistnämnda var i vissa fall liten.De båda leden med grund bearbetning med Carrier har i samtliga mätningar hört till de ledsom haft högst penetrationsmotstånd i det översta markskiktet. Men vid mätningen avplantegenskaperna kunde inte några större skillnader plantorna emellan i dessa och övriga ledpåvisas. Detta kan tolkas som att rapsplantorna inte har ett stort behov av luckring, vilket mantidigare ansett, Det kan också bero på att den blöta hösten gynnade uppkomst och tillväxt ileden med grund bearbetning.