Abstrakt I detta arbete undersöks hur konceptet lek går att applicera på digitala spel och hur man presenterar ett fiktivt universum och de regler som definierar det universumet. Syftet med denna undersökning är att öka kvaliteten på digitala spel för spelare genom att öka förståelsen för hur sådana regler introduceras. Frågeställningen som ämnas att besvaras är ?hur kan man introducera realistiska, semi-realistiska och fiktiva regler i ett spel??. Undersökningen baseras delvis på analyser kring varför vissa introduktioner av regler ofta accepteras och andra inte, dels på utvärdering av en gestaltning och dels på tidigare forskning.

Gränsöverskridande försäkringsavtal har fått en ökad betydelse i takt med globaliseringen och efter genomförandet av en inre europeisk marknad på försäkringsområdet. Trots det saknas ett samlat regelverk som reglerar lagval avseende gränsöverskridande försäkringsavtal. De regelverk i svensk internationell privaträtt som idag aktualiseras vid fastställandet av tillämplig lag på gränsöverskridande skadeförsäkringsavtal är lag (1993:645) om tillämplig lag för vissa försäkringsavtal (1993 års lag) och lag (1998:167) om tillämplig lag för avtalsförpliktelser (Romkonventionen). Då Romkonventionen är det enda gemenskapsinstrument som är i formen av ett fördrag pågår det ett arbete för att omvandla konventionen till en förordning, med arbetsnamnet Rom I. Även den framtida Rom I-förordningen är av betydelse för uppsatsen eftersom den med stor sannolikhet kommer att ersätta Romkonventionen.

I detta arbete undersöks vilken grad av inomartskonkurrens som ger upphov till ett observerat utbredningsmönster av maskrosor (Taraxacum sect. Ruderalia). Maskrosor har både fröspridning och vegetativ förökning. Studien hypotiserar att utbredningen kan beskrivas utifrån enkla regler för spridning och konkurrens. Dessa används i simuleringar med en binär cellulär automat där utveckling sker i deterministiska tidssteg.

Under 2000-talet har två EU-rättsliga förordningar stiftats i syfte att reglera erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område inom EU. Först stiftades Bryssel I-förordningen. I enlighet med den förordningen kan en dom som meddelats av domstol i en medlemsstat verkställas i en annan medlemsstat. Dessförinnan skall domen förklaras verkställbar i den medlemsstat där verkställighet önskas.Den andra förordningen, EEO-förordningen, tillkom bara några år senare. I denna förordning har förfarandet varigenom en dom förklaras verkställbar i en annan medlemsstat avskaffats.

Abstrakt I detta arbete undersöks hur konceptet lek går att applicera på digitala spel och hur man presenterar ett fiktivt universum och de regler som definierar det universumet. Syftet med denna undersökning är att öka kvaliteten på digitala spel för spelare genom att öka förståelsen för hur sådana regler introduceras. Frågeställningen som ämnas att besvaras är ?hur kan man introducera realistiska, semi-realistiska och fiktiva regler i ett spel??. Undersökningen baseras delvis på analyser kring varför vissa introduktioner av regler ofta accepteras och andra inte, dels på utvärdering av en gestaltning och dels på tidigare forskning. Denna undersökning är indelad i två delar; en researchdel och en produktionsdel.

Självbetjäningsterminaler tar över efter traditionella kassor och receptioner på allt fler platser i dagens samhälle. Vare sig du ska handla möbler på IKEA, låna böcker från biblioteket eller besiktiga bilen är sannolikheten stor att du stöter på en terminal. Dess användare anser många gånger att självbetjäningen är snabbare än och effektivare än dess traditionella motsvarighet, medan motståndarna anser att en maskin aldrig kan ersätta den personliga service en människa ger.Den här rapporten försöker dels besvara frågan om en självbetjäningsterminal tillför något positivt för personal respektive patienter på en mammografiklinik, och dels redogör den för de problem patienterna upplevde medan de använde terminalen.De patienter som rör sig på en mammografiklinik är i allmänhet äldre kvinnor med väldigt varierande förutsättningar vad det gäller datorvana. För att få så stort antal testpatienter som möjligt under utvärderingsperioden, stängdes klinikens ordinarie reception ner och samtliga patienter blev istället hänvisade till en av två självbetjäningsterminaler. Totalt användes terminalerna av 425 kvinnor i åldrarna 21 ? 83 år, där medelåldern låg på knappt 54 år.Utvärderingen visar att patienternas största problem i allmänhet var att först och främst hitta terminalen, och därefter att förstå att de skulle trycka på terminalens pekskärm för att interagera med den.

Syfte: Syftet är att undersöka följderna av konkurrensutsättningen på apoteksmarknaden ur ett logistiskt flödesperspektiv.Metod: Abduktiv ansats och en kvalitativ datainsamlingsmetod i form av semistrukturerade och ostrukturerade intervjuer.Teori: Logistiska målmixen, Du Pont-schemat, 80?20-regeln, byta lager mot information, logistik som konkurrensmedel Marknadsteorier, konsumenttrygghet, drivkrafter för innovation, Porters fem krafterResultat: De största volymerna av receptbelagda läkemedel går, likt under monopol-tiden, fortfarande via de största distributörerna Tamro och Oriola. Apoteks-aktörerna tycks överlag vilja gå mot lägre kapitalbindning, med något högre logistikkostnader och servicegrad. Främst vill aktörerna styra varuförsörj-ningen i egen regi för att anpassa den till de egna affärsmodellerna. Service-graden tycks inte ha försämrats sedan omregleringen.

Vi är alla födda i en viss tidsperiod och tillhör därför en viss generation. Det samhälle vi väx-er upp i kan komma att prägla vår personlighet och de värderingar som vi har. Då den svenska arbetsmarknaden just nu befinner sig i ett generationsskifte kommer vi få se fler personer från de yngre generationerna inta chefspositioner på företag. Ledarskapet inom organisationer kan därför ändras under de kommande åren eftersom den äldre generationens drivkrafter och mo-tivation inom ledarskap möjligtvis än annorlunda än de yngres. Studien har som syfte att utre-da om det finns några skillnader eller likheter i vad som motiverar olika generationers chefer i sitt ledarskap, och vilka faktorer de tycker gör arbetsrollen intressant.

För att skadeståndsansvar ska vara aktuellt krävs att culpa föreligger, någon ska ha vållat någon annan en skada genom en vårdslös handling. Skadeståndsansvar kan även vara aktuellt trots att inte vårdslöshet eller uppsåt har förekommit, exempelvis vid strikt ansvar. Principalansvaret är ett ansvar som innebär ansvar för annans vållande, en arbetsgivares ansvar för sina arbetstagares oaktsamma handlingar i tjänsten enligt 3:1 skadeståndslagen (1972:207) (SkL). För att kunna avgränsa ansvaret krävs ett klargörande av vem som är arbetstagare och om skadan har inträffat i tjänsten.Arbetstagarbegreppet utvidgas genom 6:5 SkL och även för den som inte är arbetstagare i civilrättslig mening kan principalansvar föreligga. Enligt 6:5 p.

Begreppet ?a true and fair view? finns med i EG: 4:e bolagsrättsdirektiv och i IAS rekommendationer, där det anses att begreppet är en övergripande målsättning med upprättandet av årsredovisningar. För att årsredovisningarna skall kunna visa ?a true and fair view? av företagens ekonomiska situation skall man i speciella fall kunna avvika från regler, råd och rekommendationer med hjälp av tilläggsupplysningar och noter. Denna avvikelse går under namnet ?overriding?.

Vi är alla födda i en viss tidsperiod och tillhör därför en viss generation. Det samhälle vi väx-er upp i kan komma att prägla vår personlighet och de värderingar som vi har. Då den svenska arbetsmarknaden just nu befinner sig i ett generationsskifte kommer vi få se fler personer från de yngre generationerna inta chefspositioner på företag. Ledarskapet inom organisationer kan därför ändras under de kommande åren eftersom den äldre generationens drivkrafter och mo-tivation inom ledarskap möjligtvis än annorlunda än de yngres. Studien har som syfte att utre-da om det finns några skillnader eller likheter i vad som motiverar olika generationers chefer i sitt ledarskap, och vilka faktorer de tycker gör arbetsrollen intressant.

När åtal för flerfaldig brottslighet handläggs i olika rättegångar, exempelvis då nyupptäckt brottslighet handläggs i en senare rättegång än den tidigare brottsligheten, kan den tidigare domen bli föremål för en upprepad bedömning p.g.a. reglerna i 34 kap. BrB. Prövningen blir alltså att betrakta som iterativ eftersom domstolen under vissa förutsättningar beaktar den tidigare domen, t.ex. avseende en ny påföljdsbestämning för den samlade brottsligheten.

AbstractThis paper is based on a research conducted in a medium sized company, situated in Sweden, with the intent to study possible connections regarding views of gender and the existing sex segregation within the company. How is gender constructed, and does it exist representational ideas of the sexes, that leads to restrictions for men and women to be working within different areas of the company? Why are there such few women working within the company? Through five interviews with employees within the company, three women and two men, I found answers to these questions. My thesis and the specific questions were categorized into three different themes. The first theme aims to understand the interviewees? discussions of gender and labour.

För att skadeståndsansvar ska vara aktuellt krävs att culpa föreligger, någon ska ha vållat någon annan en skada genom en vårdslös handling. Skadeståndsansvar kan även vara aktuellt trots att inte vårdslöshet eller uppsåt har förekommit, exempelvis vid strikt ansvar. Principalansvaret är ett ansvar som innebär ansvar för annans vållande, en arbetsgivares ansvar för sina arbetstagares oaktsamma handlingar i tjänsten enligt 3:1 skadeståndslagen (1972:207) (SkL). För att kunna avgränsa ansvaret krävs ett klargörande av vem som är arbetstagare och om skadan har inträffat i tjänsten.Arbetstagarbegreppet utvidgas genom 6:5 SkL och även för den som inte är arbetstagare i civilrättslig mening kan principalansvar föreligga. Enligt 6:5 p.

Bakgrund och problemformulering: Det svenska regelverket inom redovisningsområdet genomgår stora förändringar, inte minst till följd av det europeiska redovisningssamarbetet inom EU. En av dessa förändringar är införandet i svensk rätt av kravet på att årsredovisningen skall ge en rättvisande bild till följd av ett EG-direktiv. Uppsatsens forsknngsfråga är: hur de olika redovisningstraditionerna påverkat redovisningsutvecklingen i Sverige samt hur konflikter i de grundläggande synsätt på redovisningen har hanterats. Exempelvis vilken intressents intressen skall få styra gällande värderingsfrågor och utformningen av redovisningsinformationen. Syfte: Uppsatsens syfte är att utreda och analysera vilka funktioner som rättvisande bild fyller i Sverige, speciellt override-regeln.