Uppsatsens syfte är att belysa dramapedagogers olika uppfattningar av att arbeta med konflikthantering i skolan för att fördjupa kunskapen om dramapedagogisk didaktik i sammanhanget.  Ansatsen är inspirerad av fenomenografi och hermeneutik. Empirin analyseras i olika beskrivningskategorier som utgör det så kallade utfallsrummet och söker svaret på frågeställningen:Vilka olika uppfattningar har dramapedagoger av konflikthantering i skolan?Undersökningens fyra beskrivningskategorier består av pedagogiskt förhållningssätt, lyckade exempel, svårigheter och pedagogisk kompetens. Vidare görs en hermeneutisk tolkning där resultatet kopplas till Sternudds (2000) dramapedagogiska perspektiv.

Studien utforskade de närståendes livsvärld när partnern drabbats av Alzheimers sjukdom. Deras livsvärld och existentiella villkor var i fokus. Studien utgick från ett existentiellt fenomenologiskt tolkande perspektiv. Den teoretiska grunden bestod av ett tänkande kring de närståendes livsvärld utifrån fyra existentialer: det levda rummet, den levda tiden, den levda kroppen och den levda relationen. Datainsamling skedde utifrån Max van Manens utforskande intervjuer med tio närstående, fem kvinnor och fem män i yrkesverksam ålder 40 till 64 år, de levde alla tillsammans med en partner som fått sin diagnos för ett år sedan eller längre.

Denna uppsats tar sitt ursprung i den utbredda och erkända forskningen om att affekter har en betydande roll för inlärning och prestation. Pehkonen (2001) konstaterar att uppfattningar om matematik verkar som en dold faktor i undervisningen och Debbelis et al. (2006) studerar betydelsen av affekter och fastslår att hur elever förhåller sig till sina affekter spelar en avgörande roll vid problemlösning. Vi genomförde intervjuer med fyra gymnasieelever som tillsammans läste matematikkurs C. Eleverna fick fyra problemlösningsuppgifter som konstruerades för att utmana de föreställningar Pehkonen (2001) beskriver som ogynnsamma vid problemlösning: Att en matematisk lösning alltid ska innehålla tal och att matematik färdigheter mestadels består av att man skall veta och komma ihåg vad som ska göras. Under intervjuerna såg vi återkommande tendenser till att dessa föreställningar förekommer och påverkade elevernas tillvägagångssätt och förmågor vid problemlösning.

Syftet med studien har varit att undersöka på vilket sätt lärplattan används på olika förskolor idag. Jag ville undersöka vilken funktion lärplattan fyller i den pedagogiska verksamheten och huruvida den kunde fungera som ett pedagogiskt verktyg. Vidare studerades hur barnens relation till lärplattan såg ut samt vad pedagogerna tror kommer hända med lärplattan i förskolan i framtiden. Studien utgår ifrån det sociokulturella perspektivet och de centrala begreppen har varit; artefakt, mediering och samspel. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger, verksamma på fyra olika förskolor.

Studiens huvudsyfte är att undersöka hur lärare och elever upplever teknikämnet och teknikundervisningen i den svenska skolan. Ett annat syfte är att undersöka om det finns några skillnader mellan lärares och elevers upplevelser av densamma.En kvalitativ metod i form av intervjuer användes och totalt medverkade fyra lärare som undervisar i teknikämnet på högstadiet samt sju elever som går på högstadiet.Resultatet visar att lärarna har en positiv inställning till teknikämnets funktion i skolan. Däremot upplever de att teknikämnet får för litet utrymme.Beträffande lärares och elevers upplevelser av teknikundervisningen visar resultatet att lärarna bedriver en varierad teknikundervisning från teknikämnets olika kunskapsområden. Både lärarna och eleverna ansåg att lärarrollen är viktig för undervisningen.Resultatet visar också att tre av fyra lärare upplever att tekniken är ett ämne där praktik och teori är integrerat medan samtliga elever anser att teknik är ett ämne där de får arbeta mycket praktiskt. Elevernas upplevelser av teknikundervisningen är väldigt positiva och de anser att teknikundervisningen är rolig..

Titel: Inre och yttre motivation ? En studie om vilka faktorer som motiverar unga medarbetare mest i fyra detaljhandelsföretag Nivå: C- uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Joel Lawrence Tribble & Abdi Fatah JimaaleHandledare: Lars EkstrandDatum: 2013 ? JuniSyfte: Syftet med undersökningen är att, med hänsyn till incitamenten som tillämpas i detaljhandelsföretag, studera huruvida det är inre eller yttre motivationsfaktorer som har störst positiv påverkan på unga medarbetares motivation. Våra forskningsfrågor är:Är det inre eller yttre motivationsfaktorer som har störst positiv påverkan på unga medarbetares motivation?Vilka incitament tillämpar företag för att motivera sina medarbetare att utföra önskade prestationer? Metod: Vi har gjort fallstudier på fyra branschledande detaljhandelsföretag, där vi utförde fyra kvalitativa intervjuer med företagens respektive chefer. Vi delade även ut 60 enkäter till de valda företagens respondenter där vi riktade oss till unga medarbetare i åldrarna 15-30 år.

Abstract Holmgren, Maria & Åstrand, Ingvor (2008). ?Jag bara kan!? Ett undersökande arbete om hur barn upplever sitt eget lärande och pedagogers syn på barns lärande. Malmö: Lärarutbildningen: Malmö Högskola Examensarbetet handlar om hur sex barn upplever sitt eget lärande. Arbetet handlar även om hur fyra pedagoger ser på barns lärande. Samtliga förskolor som informanterna befinner sig på ligger centralt i en storstad.

Syftet med undersökningen var att beskriva och analysera olika arbetssätts betydelse för elevers motivation för läsning. Vidare ville vi undersöka elevers uppfattningar om vad som skapar och utvecklar deras läslust i skolan. Undersökningen utgick från fyra arbetssätt vilka var högläsning, tyst läsning, läslogg samt boksamtal. Utifrån litteratur har vi kunnat fastställa att samtliga av dessa fyra arbetssätt har betydelse för skapandet och utvecklandet av läslusten samt motivationen för läsning. Vi använde oss av enkäter för att göra ett urval av undersökningsgrupp.

Syftet med uppsatsen är att undersöka och ta reda på vilka typer av demokrati framställs i avsnitten om demokrati i ett urval läroböcker i samhällskunskap avsedda för årskurs 7-9. De teorier, som är centrala i uppsatsen, är teorier kring demokratimodeller. I uppsatsen är det främst tre demokratimodeller som är centrala: valdemokrati, deltagardemokrati och samtals-demokrati. Det är dessa tre modeller, som vår analys bygger på. I analysen presenterar vi citat från läroböckerna följda av en förklaring av vilka/vilken modell som framkommer i citatet.

Bakgrund: Bakgrunden bygger på fyra vårdvetenskapliga begrepp; livsvärld, sjukdomslidande, livslidande och subjektiv kropp. I bakgrunden presenteras fakta om sjukdomen förlossningsdepression samt referensramen som bygger på Benner och Wrubels omvårdnadsteori. Syfte: Syftet med föreliggande studie är att belysa kvinnans upplevelse av sin livsvärld i samband med förlossningsdepression. Metod: Studien grundas på två självbiografiska böcker och är en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Analysen genomfördes med hjälp av Graneheim och Lundmans innehållsanalys som består av fem steg.

Ledaren är den enskilt viktigaste faktorn för välmående på en arbetsplats. Få studier har undersökt vilka specifika ledarskapsbeteende som främjar välmående. Studien har därför undersökt hur chefer inom Västerbottens Läns Landsting (VLL) utövar sitt ledarskap utifrån ett hälsofrämjande perspektiv, om medarbetarna upplever att deras chefer har ett hälsofrämjande ledarskap samt om landstingets arbete med hälsofrämjande ledarskap överensstämmer med det forskning framhåller som hälsofrämjande. En fallstudie genomfördes på fyra arbetsplatser. Totalt 68 personer deltog i en enkätundersökning och fyra chefer samt tre strateger intervjuades.

Denna uppsats undersöker hur kvinnor och män gestaltats i fyra läromedel i historia mellan åren 1875 och 1975. De gestaltningar vi funnit har ställts mot rådande historiesyn, kvinnosyn samt styrdokument. Läromedlens inriktning är mot skolans tidigare år. I analysen har vi använt oss av Selanders tre punkter rörande textanalys: urval; stil och förklaring. För att förklara skillnaden mellan kvinnor och män i de utvalda läromedlen använder vi även genusteorier som styrts av socialt konstruerade skillnader mellan könen istället för biologiska.

Syftet i denna studie var att studera förskolepersonalens uppfattningar om barns relationsskapande i leken utifrån ett genusperspektiv. Denna kvalitativa studie genomfördes med åtta semistrukturerade intervjuer med förskolepersonal från två olika förskolor. Detta för att vi ville veta hur personalen ser på barns relationsskapande. Vårt resultat visar att pojkar och flickor skapar relationer och leker på olika sätt men att förskolepersonalen vill arbeta utifrån ett könsneutralt sätt och lägga fokus på barns individuella egenskaper och intressen. I studiens resultat så beskrevs fyra olika kategorier som tydligt framkommit.

 Bakgrund och problem: Den svenska börsutvecklingen har de senaste 10 åren haft stora svängningar, varav två höga toppar och två bottnar. Fonderna som följer börsutvecklingen har olika fondkaraktär i avseende om risker och avkastningar. Trots många turbulenta år i världen, fortsätter fondspararna i Sverige att investera i fonder som blivit allt populärare som investeringsalternativ. Men vilken Sverige- eller Rysslandsfond har gått bäst under perioderna?Syfte: Syftet är att utvärdera Sverige- och Rysslandsfonder under två perioder där börsen stiger samt två perioder då börsen sjunker med hjälp av utvärderingsmått.Avgränsning: Avgränsning utförs genom att välja de fyra största Rysslandsfonderna respektive Sverigefonderna.

This thesis examines some special education teachers with experiences of childrendiagnosed with dyscalculia. Problems with mathematics at school may occur to allchildren in all schools. It is therefore important that the teacher knows the variousdisabilities that teachers may encounter. The study is based on four randomlyselected special education teachers, all-working at schools that are related to amedium-sized Swedish town. This work will immerse in the knowledge ofdyscalculia among four special education teachers.The interviews revealed that all special education teachers felt that dyscalculiainvolves specific difficulties in mathematics, their views on dyscalculia is consistentwith current research.