Under senare år har samsjuklighet mellan psykiatriska sjukdomar och missbruksproblem uppmärksammats allt mer både i Sverige och internationellt. Vårdpersonal inom både psykiatrin och missbruksvården möter patienter med dubbla diagnoser. Termen dubbeldiagnos (DD) började användas inom litteraturen under 1980-talet. Syftet med studien var att ta reda på hur vårdpersonalen upplever det att vårda DD patienter samt vad vårdpersonalen behöver för att ge omvårdnad. Studien genomfördes som en litteraturstudie.

Förväntningar inför föräldrarollen och i vilken utsträckning som dessa infrias har betydelse för anpassningen till föräldraskapet och den nyblivna förälders hälsa. Studiens fokus var oväntade upplevelser i föräldrarollen och hur dessa står i relation till tankar och förväntningar inför rollen. Fyra heterosexuella par som fått sitt första barn för mellan fem månader och två år sedan intervjuades i studien. Det semi-strukturerade intervjuerna transkriberades för att sedan menings-koncentreras och tematiseras. Meningskoncentreringen resulterade i fyra huvudteman: Tid, Prestation, Relationen till barnet och Relationen till andra.

Syftet med denna rapport var att undersöka hur matematik och musik integreras i förskolan. Hur synliggör pedagogerna matematiken som finns i musikstunder? Vilka begrepp förekommer? Observeras någon skillnad i bemötandet gentemot flickor respektive pojkar. Fyra förskolor och fyra förskollärare deltog i intervjuer och observationer. Dessa förskolor valdes ut med ett målinriktat urval då vi ville undersöka förskolor som arbetar integrerat med matematik och estetiska uttrycksformer. I de observerade musikstunderna förekommer mycket matematik. Många ej förväntade begrepp så som talordning, olika strategier för räkning som pekräkning, motsatsord och jämförelseord förekom under observationerna.

När IFRS 3 infördes 2005 innebar det en förändring för goodwillposten som numera inte ska skrivasav utan årligen nedskrivningsprövas. Detta har lett till en växande goodwillpost i svenska företagsbalansräkningar. För investerare borde detta vara av intresse då goodwillposten är svår att värdera.En förändring av goodwillpostens storlek kan då påverka en investerares investeringsanalys. Motdenna bakgrund har vi i uppsatsen undersökt hur investerare uppfattar goodwillposten i sininvesteringsanalys samt vilka effekter en nedskrivning av goodwill får för investerare.Förhoppningen med studien är att öka förståelsen kring investerares uppfattning av goodwill samteffekterna och signalvärdet vid en nedskrivning. Tidigare forskning på området har till största delenvarit inriktad på kvantitativa studier varför denna uppsats har en kvalitativ ansats.

Cvetanovski, Daniela (2010). Undervisning i NO för alla. Kartläggning av NO-undervisningen på fyra institutioner inom Statens institutionsstyrelse i Södra Regionen (Teaching science subjects for all. Identification of science subjects teaching at four institutions in the Statens Institutionsstyrelse in Southern Region). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med examensarbetet är att få en ökad kunskap om hur NO-undervisningen på institutioner inom Statens institutionsstyrelse, SiS, bedrivs samt att kunna ge förslag på hur man kan utveckla NO-undervisningen på institutionerna.

Denna uppsats behandlar konkurrensgraden på marknaden för utlåning i Sverige för de fyra storbankerna, Nordea, Handelsbanken, S-E-banken och Föreningssparbanken under tidsperioden 1989-2002. Syftet med uppsatsen är att undersöka konkurrenssituationen på den svenska bankmarknaden för utlåning bland de fyra storbankerna. Studien syftar även till att undersöka hur bankernas prissättning har påverkats av fusionen. För att få en förståelse för ämnet inleds uppsatsen med en teoretisk genomgång till de olika fusionsmotiven. Denna teoretiska genomgång har sedan legat till grund för den modell som beskriver efterfrågan.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur rektorer och socialsekreterare ansåg att samverkan dem emellan fungerade samt om det fanns utrymme för utvecklingsmöjligheter. För att undersöka detta användes en kvalitativ metod och vi intervjuade fyra rektorer och fyra socialsekreterare. I tolkningen av empirin låg hermeneutiken som grund och i analysen kopplade vi empirin till Berth Danermarks modell och tidigare forskning. Vår undersökning visade på att respondenterna ansåg att samverkan fungerar väl till en början när en anmälan utreds men att samverkan sedan försvåras genom att tystnadsplikten kräver ett samtycke från vårdnadshavarna. Om samtycke inte ges försvåras samverkan mellan parterna och socialsekreterarna kan inte ge feedback till rektorerna i ärendet.

Syftet med denna rapport var att undersöka vilka hinder som fanns då en skola skulle försöka integrera tjugotalet elever i olika åldrar som inte talar svenska i sin undervisning. Forskningen på detta område är sparsam även om Franzén (2001), Wikström (1996) samt Skolverket i sina rapporter (2003, 2005) presenterat teorier om hur vägen in i den svenska skolan ser ut. Fyra perspektiv antogs och styrdokument, skolledning, lärare och en elev användes på olika sätt för att informera om den pågående integrationsprocessen. Intervjuer och observationer av skolledning, lärare och elev pågick under fyra veckor i oktober år 2006. Det visade sig att svårigheterna för eleverna att få en fullgod undervisning, dvs.

Jag har i denna undersökning studerat fyra historielärares bedömningsunderlag för kursen Historia A på gymnasiet. Syftet med detta är att jag vill belysa hur historielärare tänker om och använder sig av olika historiska perspektiv i sin undervisning och sin bedömning. För att kunna dela in lärarnas examinationsuppgifter utgick jag ifrån tre olika kategorier; politisk historia, krigshistoria och kulturhistoria. En intervju genomfördes också med varje lärare bland annat kring vad som framkommit i min analys.Sammanställningen av intervjumaterialet visar att alla fyra lärare anser att det kulturella perspektivet skall väga tyngst i undervisningen och i examinationsfrågorna. De menar framförallt att det är viktigt att studera vilka livsvillkor och förutsättningar människor har levt med genom tiderna.

De olika skrivpraktikerna som ungdomar idag möter rymmer olika former och villkor där skolans mer formativa förhållningssätt ställer andra krav både till sitt innehåll och form jämfört med fritidens skrivpraktik där ungdomarna ofta själva väljer både textarena och formen för denna. Syftet med den här undersökningen var att försöka förstå och ge en bild av de olika skrivpraktiker som eleverna möter dels på sin fritid och dels i skolan. Vi ville även studera om fritidens skrivpraktik påverkade skolans skrivpraktik och i så fall hur. Undersökningen har genomförts med hjälp av åtta olika informanter, lika många flickor och pojkar, fördelat på fyra stycken i årskurs 8 på grundskolan och fyra stycken i årskurs 1 på gymnasiet. Resultatet har sedan analyserats utifrån tidigare forskning och visade att det skiljer sig mellan ungdomars privata skrivpraktik jämfört med skolans mer formella genreinriktade skrivpraktik. Skillnaderna utgörs av vad som inspirerar ungdomar till skrivande, om ämnesområdet har en verklighetsförankring med en autentisk mottagare, samt syftet med själva skrivpraktiken..

Syfte: Studiens syfte har varit att undersöka om intensiv lästräning har någon effekt på aspekter av arbetsminnet hos deltagarna. Ett annat syfte var att ta reda på hur deltagarna uppfattade lästräningen och vilken effekt de tyckte att den hade.Teori: Den föreliggande uppsatsen har sin bakgrund i den omfattande forskning som visar på sambandet mellan arbetsminne och läsning. Uppsatsen är skriven utifrån två teoretiska perspektiv. Å ena sidan ett kognitivistiskt perspektiv med utgångspunkt i aktuell forskning kring människans arbetsminne. Å andra sidan ett sociokulturellt perspektiv med den centrala tanken att människans lärande är beroende av den sociala och kulturella kontext som hon präglas av.Metod: Studien är en fallstudie med fyra elever på en högstadieskola.

Syfte med undersökningen var att ge svar på om, och i så fall hur metoden för effektiv lästeknik påverkar elevens studievanor, självstudietid, förståelse och studieresultat. Undersökningsgruppen bestod av 9 elever vid en gymnasieskola i Kalix. Metoden effektiv lästeknik integrerades i undervisningen. För undersökningen användes tre enkäter. Den första enkäten besvarade eleverna före metodens integration i undervisningen.

Syftet med den här undersökningen var att få en inblick i hur fyra personer som är födda på 1950-talet funderar över framtiden som pensionär. Min rubrik ?Vem tar hand om 50-talisten?? är en fundering över hur det kan komma att bli för 50-talisten som pensionär. Det är ett nytt pensionssystem som har trätt i kraft och de flesta som är födda på 1950-talet kommer att få sin pension utifrån det. Samhällsutvecklingen förändras och inom socialförsäkringssystemet görs stora ekonomiska omfördelningar och besparingar.

Denna studie undersöker ifall flerspråkighet påverkar sångelevens sångsound samt hur sångläraren förhåller sig till detta gentemot det nuvarande sångidealet. Studien genomfördes med hjälp av åtta kvalitativa forskningsintervjuer där fyra av informanterna var elever som går estetiska programmet på gymnasieskolan, årskurs ett till tre, med inrikting musik. Resterande fyra informanter var verksamma musiklärare på gymnasieskolan.Resultatet från de åtta intervjuerna visar en del faktorer som är väsentliga för sångelevens utveckling av sitt personliga sound och uttryck. Sångeleven måste få tydliga direktiv och vara medveten om vad den imiterar och i vilket syfte, samt att sångläraren bör vara medveten om hur mycket den förebildar samt vilket ansvar detta medför under sånglektionen.Resultatet visar också att sånglärarna har olika syn kring huruvida sångsoundet påverkas av det kulturella arv eleverna har. Några av informanterna menar att det är språket som skapar sångsoundet medan andra syftar på att det är något man kan öva fram..

Uppsatsen bygger på några teoretiska perspektiv om samtalets betydelse för lärande och framställs här som betydelsefullt såväl för lärande som för utveckling och etablering av demokrati. Sammanfattningsvis handlar det om att individer med hjälp av samtal görs delaktiga i en lärandeprocess. Uppsatsens teoretiska avsnitt tar utgångspunkt i några texter författade av Roger Säljö (2000), Olga Dysthe (1996), Douglas Barnes (1975/1978) och Tomas Englund (2000 samt 2004). För att ytterligare belysa samtalets betydelse för lärande har vi valt att lyfta fram några texter från Johan Liljestrand (2002), Kent Larsson (2004) samt Fritjof Sahlström (2001). Mot denna bakgrund har vi formulerat fyra didaktiska frågeställningar där svaren var och en på sitt sätt kan belysa samtal i undervisning.