Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vikten av leken som pedagogiskt verktyg i klassrummet och hur lek kan fungera som resurs i klassrummets inlÀrningsmiljö samt beskriva pedagogers syn pÄ lek som metod för lÀrande i det dagliga arbetet i grundskolan. För att uppfylla syftet har jag anvÀnt mig av frÄgestÀllningarna: I vilken funktion anvÀnds lek som pedagogisk verktyg i grundskolan? Vilken syn har pedagogen pÄ lekens funktion i lÀrandet? Hur kan lek anvÀndas i undervisningen för att utveckla lÀrande? Studien Àr utförd pÄ tvÄ skilda skolor i Norrbotten dÀr kvalitativa intervjuer genomförts med grundskolepedagoger i Ärskurs ett till tre. Intervjuerna fokuserade pÄ pedagogerna syn samt dess bedömning av lek som metod för lÀrande i det dagliga arbetet i grundskolan. Resultatet visar att betoningen pÄ barns lek i lÀrarutbildningen har varierat genom Ären, men frÄn 1980-talet och framÄt fÄtt en större plats i svensk pedagogik.

Genom att jag har samlat in empiriskt material i form av kvalitativa intervjuer av sammanlagt tvÄ pedagoger och fyra barn pÄ tvÄ olika förskolor, har jag undersökt vad barn och pedagoger anser om uteförskolor respektive inneförskolor. Sedan har jag jÀmfört uteförskolan med inneförskolan samt granskat deras fördelar och nackdelar ur ett pedagogiskt perspektiv..

Syftet med studien Àr att fÄ inblick i pedagogers tankar om lÀsstundens möjligheter som pedagogiskt redskap för lÀrande i förskolan. Men Àven vilka tankar de har om hur man genom att anvÀnda skönlitteratur pÄ ett aktivt och pedagogiskt sÀtt kan stimulera barns utveckling och lÀrande.  I studien ingÄr kvalitativa intervjuer med sex pedagoger pÄ tre olika förskolor. Efter intervjuerna visade pedagogerna oss runt pÄ förskolorna och vi förde fÀltanteckningar. Resultaten redovisas i fyra teman: lÀsstunden, arbetssÀtt, förskolans verksamhet och pedagogens ansvar. UtifrÄn studiens resultat kan konstateras att pedagogerna anser att höglÀsning och skönlitteratur har en given plats pÄ förskolan och att de anser att arbete med skönlitteratur Àr viktigt.

Sammanfattning Att vara lĂ€rare i dagens skola stĂ€ller andra krav Ă€n vad gĂ„rdagens skola gjorde. En förĂ€ndring Ă€r, att lĂ€rarens befattning ofta inte ger legitimitet och beredskap till att vara elevernas ledare i klassrummet, utan lĂ€raren mĂ„ste finna sitt eget sĂ€tt att leda. Som en möjlig konsekvens av ovanstĂ„ende förĂ€ndring, uttrycker flera lĂ€rarestudenter svĂ„righeter med att forma sin ledarroll. Även om man har förebilder mĂ„ste man sjĂ€lv bygga upp sitt eget ledarskap, utifrĂ„n sin egen person och sina unika egenskaper. Min avsikt med denna uppsats Ă€r att försöka identifiera hur lĂ€rares ledarskap konstrueras, frĂ„n intention till praxishandling samt att analysera relationen till pedagogiskt drama som verktyg i denna konstruktion.

Studiens syfte Àr att belysa pedagogers instÀllning och uppfattning om barns rollek i dagens förskola. Studien innehÄller bl.a. ett historiskt perspektiv pÄ förskolan, delar frÄn förskolans styrdokument samt olika forskares syn pÄ hur pedagogens förhÄllningssÀtt pÄverkar barns rollek.Uppsatsens olika frÄgestÀllningar handlar om vilken betydelse pedagogens roll och instÀllning har till barns rollek och om rolleken anvÀnds som ett medvetet pedagogiskt verktyg. Undersökningen baseras pÄ tolv intervjuer av förskollÀrare frÄn fyra olika förskolor i mellan- Sverige. Resultatredovisningen bestÄr av en sammanstÀllning av pedagogernas intervjusvar samt citat frÄn dem.

V?lf?rdsteknik ?r enligt medlemsorganisationen Sveriges kommuner och regioner (SKR) l?sningen f?r att uppr?tth?lla befintlig v?lf?rd d? vi i framtiden kommer ha f?rre arbetsf?ra personer och fler personer i behov av v?rd och omsorg. Syftet med studien ?r att unders?ka hur omsorgspersonal i daglig verksamhet f?rh?ller sig till befintlig v?lf?rdsteknik i sitt dagliga arbete. Enligt SKR kr?vs det samverkan, styrning, kompetens och f?r?ndrat arbetss?tt f?r en lyckad implementering och omsorgspersonalens nuvarande f?rh?llningss?tt blir d?rf?r relevant inf?r framtiden. F?r att besvara forskningsfr?gan har jag genomf?rt ett etnografiskt f?ltarbete p? ett par dagliga verksamheter inom G?teborgs stad.

Syftet med detta examensarbete Àr att jÀmföra i vilken utstrÀckning pedagoger undervisar i naturutomhusmiljön, beroende pÄ elevernas Äldrar i skolÄr 1-3 och 4-6. I arbetet undersöks vilka möjligheter och fördelar, samt svÄrigheter och hinder pedagoger ser med anvÀndandet av naturutomhusmiljön och vilka de bakomliggande orsakerna Àr. Utomhuspedagogik ingÄr i den pedagogiska debatten som en del i lÀrprocessen och innefattar mÄnga omrÄden. Undersökningen fokuserar pÄ naturutomhusmiljön, vilket avses vara naturomrÄden och platser i skolans nÀrhet. Flera forskare pekar pÄ möjligheter och svÄrigheter med att undervisa i naturutomhusmiljön.

Det hÀr arbetets syfte Àr att ge den intresserade en del information om Utbildningsradion eller UR. Vad Àr UR? Vad kan Utbildningsradion erbjuda lÀrare i Ärskurs 4-9 och vad har denna yrkesgrupp för attityd till UR?Jag anser att det material som UR distribuerar i media har ett viktigt syfte och jag har haft för avsikt att pÄvisa att det bÄde Àr kvalitativt och pedagogiskt. Resultatet av undersökningen visar att lÀrare har en positiv attityd till Utbildningsradion..

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur instrumentala bilder som pedagogiskt stöd framstÀlls, och hur instrumentala bilder fungerar, för dyslektiker vid textbaserat lÀrande i litteraturen och i fallstudien. DÀrför stÀlls frÄgan: Hur framstÀlls för och nackdelar med att ha bilder som stöd för dyslektiker vid textbaserat lÀrande? Metoden som har anvÀnts Àr en kombination av litteraturstudie och en fallstudie. Studien visar att det bÄde finns svÄrigheter och fördelar med att anvÀnda bilder som stöd. Den frÀmsta svÄrigheten Àr att bilder tolkas utifrÄn personliga erfarenheter och förkunskaper samt att om bilden inte stÀmmer överens med textens innehÄll kan bilden förvirra samt försÀmra koncentrationsförmÄgan ytterligare.

Studiens mÄl Àr att se om det rÄder skillnader pÄ det pedagogiska bemötandet i förskolan utifrÄn ett genusperspektiv. Valet av att benÀmna det som pedagogiskt bemötande Àr pÄ grund av pedagogens professionella agerande inom förskolan som institution. Studien Àr avgrÀnsad till morgonens överlÀmning eftersom det Àr dagens första möte mellan barn och pedagog, och dÄ det ocksÄ Àr en situation som Àr viktig för att skapa en trygg och bra stÀmning för barnet, för att resten av dagen skall fungera (Broberg, 2012). Studien var en kvalitativ undersökning dÀr mÄlet var att fÄ en sÄ bred undersökning som möjligt, detta genom intervjuer och observationer. Pedagogerna som medverkat i studien Àr frÄn fyra olika förskolor i en storstad, 2-3 pedagoger frÄn varje förskola . Studien jÀmförde Àven huruvida det fanns skillnad pÄ det pedagogiska bemötandet mellan pojkar respektive flickor beroende vilken förskola pedagogerna arbetade pÄ. Hirdmans teori om genussystemet ligger till grund för att analys och diskussion av resultatet.

Hur man arbetar med sagor i förskolan/skolan var ett Àmne som intresserade oss. Vi anser att sagan Àr ett viktigt inslag för barn i förskolan/skolan. Genom att arbeta pedagogiskt sÄ kan man lÀra av sagan. Vi vill genom vÄrt arbete framföra olika idéer, tips och inspiration till att arbeta mera med sagor. VÄrt syfte med undersökningen Àr att ta reda pÄ vilka skillnader det finns mellan förskolan/skolan i arbetet med sagor.

Syftet med undersökningen var att se om datoriserade hjÀlpmedel kunde öka intresset för elever med lÀs- och skrivproblem samt dyslektiker. Skulle de fÄ en ökad kunskap i det engelska Àmnet? Undersökningen genomfördes pÄ en gymnasieskola i norrlands kommun i en grupp pÄ Ätta elever. Jag ville fÄ en större kunskap nÀr det gÀller utnyttjandet av hjÀlpmedel pÄ datorn för engelskkursen. DÀrför gjordes en generell undersökning pÄ hela skolan genom en enkÀt i början av praktiken.

Denna studie handlar om vad pedagoger har för attityd, utbildning och förutsÀttningar gÀllande informations- och kommunikationsteknik (hÀdanefter benÀmnt IKT) i grundskolans tidigare Är.    Nedan frÄgestÀllningar har anvÀnds för att ge lÀsaren en bra grund till Àmnet och senare i texten komma fram till en slutsats Vad finns det för förutsÀttningar pÄ de tillfrÄgade pedagogernas skolor för att kunna undervisa med hjÀlp av IKT?Vad för relevant utbildning har de tillfrÄgade pedagogerna som undervisar med hjÀlp av IKT?Hur arbetar de tillfrÄgade pedagogerna med IKT?Vad har de tillfrÄgade pedagogerna i grundskolans tidigare Är för attityd till IKT?     I den hÀr studien anvÀndes intervju som metod.  Studien genomfördes med hjÀlp av kvalitativa respondentintervjuer. Fem pedagoger i grundskolans tidigare Är intervjuades, med tidigare Är menas frÄn förskoleklass till Ärskurs 6. Utvalda delar frÄn intervjuerna Àr transkriberade. I analysen presenteras teman utifrÄn den kartlÀggning som gjorts av intervjuerna, med hÀnsyn till frÄgestÀllningarna i denna empiri.

Syftet med arbetet Àr att undersöka lÀsvanor hos elever i Är 3-5 och vad som pÄverkar dessa samt om nÀrheten till ett skolbibliotek gör att de lÀser mer. SÀrskild vikt har lagts vid skolbibliotekens roll, Undersökningen har skett genom en enkÀtundersökning dÀr eleverna har fÄtt redogöra för sina lÀsvanor. Tre klasser i skolÄr 3, 4 och 5 fick 15 olika frÄgor omkring deras lÀsvanor. Eleverna fick veta att de skulle lÀsa och svara pÄ frÄgor omkring deras lÀsvanor med hjÀlp av att anvÀnda datorn. TvÄ skolbibliotekarier har intervjuats för att komplettera bilden.

AbstractEtt av Sveriges största samhÀllsproblem idag Àr narkotikamissbruket dÀr dödligheten Àr högre Àn hos övriga befolkningen. Det Àr allvarligt problem dÄ debutÄldern Àr lÄg samt att ungdomar, framförallt unga mÀn, i gymnasieÄldern Àr en överrepresenterad grupp nÀr det kommer till fullbordat missbruk. En av de mÄnga aktörer i Sverige idag som erbjuder missbruksbehandling Àr de olika behandlingshem som finns dÀr majoriteten anvÀnder sig av fysisk aktivitet som en metod. Tidigare forskning visar att det finns delade uppfattningar om effektiviteten i en sÄdan typ av behandling. Syftet med studien Àr att undersöka hur behandlingshemmet anvÀnder sig av fysisk aktivitet som del av behandlingsprocessen samt att se hur ungdomarna ser pÄ fysisk aktivitet och hur de upplever det som en behandlingsmetod.