BakgrundOm man anvÀnder böcker pÄ rÀtt sÀtt kan man genom boklÀsning stödja barnen i sin sprÄkliga utveckling. Men boklÀsning kan ocksÄ bland annat bidra till att barnen fÄr utveckla sin fantasi, fÄr nÀrhet, som underhÄllning eller att lyssna pÄ vid vilan. I den sociokulturella teorin som jag anvÀnt mig av i denna undersökning beskrivs det att det Àr genom samtal som vi mÀnniskor blir de individer vi Àr.SyfteSyftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ hur pedagoger och barn i en förskola anvÀnder sig av lÀsning utifrÄn följande lÀssituationer; lÀsning som underhÄllning, lÀsning för att lugna, pedagogiskt planerad lÀsning och lÀsning i lek.MetodJag har valt att utgÄ ifrÄn bÄde kvantitativ och kvalitativ metod. Detta har jag gjort genom att anvÀnda mig av verktyget observation. BÄde strukturerade observationer i löpande protokoll och observationsschema.ResultatUnder mina observationer pÄ förskolan Humlan har jag valt att se pÄ hur pedagoger och barn anvÀnder sig av lÀsning (lÀsning som underhÄllning, lÀsning för att lugna, pedagogiskt planerad lÀsning eller lÀsning i leken) och vem det Àr som tar initiativ till lÀsningen (pedagogen eller barnet).

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka hur fyra yrkesverksamma lÀrare i skolÄren 6-9 ser pÄ sin skönlitteraturundervisning samt vad de tycker om boksamtalet som pedagogiskt verktyg. SkönlitteraturlÀsning som fritidssysselsÀttning har fÄtt stark konkurrens av andra medier som TV, datorspel och Internet.Som bakgrund ges en överblick över forskningen kring skönlitteraturens roll i skolan. Boksamtal och dess relation till sprÄkkunskap, motivation och lÀrande Àgnas sÀrskild uppmÀrksamhet. Författare och pedagoger sÄ som Aidan Chambers, Douglas H. Brown, Gunilla Molloy och Steven Johnson stÄr för mycket av den tidigare forskningen som relateras till i denna uppsats.Undersökningen bestÄr av kvalitativa intervjuer med fyra lÀrare i södra Sverige.

Bakgrund: Pa? en intensivva?rdsavdelning ra?der sa?rskilda fo?rha?llanden vilket go?r att patienterna a?r mer utsatta fo?r infektioner a?n pa? en vanlig va?rdavdelning. Att tilla?mpa basala hygienrutiner a?r den viktigaste a?tga?rden fo?r att fo?rebygga smittspridning inom ha?lso- och sjukva?rden. Syfte: Syftet var att beskriva intensivva?rdssjuksko?terskans erfarenhet och anva?ndning av basala hygienrutiner inom intensivva?rden.

VÄrt syfte med denna studie Àr att belysa förskolebarns kommunikation, samarbete, motivation och deras uppfattning om vad de lÀr sig. Detta har vi undersökt ur ett sociokulturellt perspektiv pÄ vÄr litteraturbakgrund och sedan kopplat till observationer med efterföljande intervjuer. Vi har bearbetat vÄrt insamlade material genom att kategorisera olika sÀtt att interagera. LitteraturgenomgÄngen visar att det Àr en fördel att anvÀnda datorn tillsammans med andra, vilket vi ocksÄ sett i vÄr undersökning. Barnens konstanta sprÄkande för att förklara och beskriva vad de ser pÄ datorskÀrmen stimulerar sprÄkutvecklingen och fÄr dem att reflektera över sitt eget lÀrande..

MÄrtensson (2011) har pÄ begÀran av NaturvÄrdsverket forskat om naturkontaktens betydelse för barns hÀlsa. I rapporten hÀvdar MÄrtensson att barns möjligheter till friluftsliv i vardagen hÄller pÄ att förÀndras i takt med den vÀxande urbana miljön. Barn idag tillbringar mera tid framför datorn och tv`n. Vidare lyfter författaren fram hur viktigt det Àr att barn Àr ute och leker dÄ de samtidigt lÀr kÀnna omgivningarna för att pÄ sÄ sÀtt utveckla positiva band med naturen (ibid). I Ur och Skur förskolor Àr det ingen risk att barn blir stillasittande dÄ de Àr ute sÄ mycket och rör pÄ sig..

Barn och unga av idag Àr digitalt infödda i förhÄllande till oss vuxna som Àr invandrade i dagens digitala samhÀlle. DÄ skolan speglar samhÀllet Àr det en högaktuell frÄga hur vi tar tillvara elevernas digitala kunskap i skolans lÀrande. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur iPad kan anvÀndas som ett pedagogiskt verktyg i undervisningen med avseende pÄ multimodalitet, motivation och social interaktion i lÀrandemiljöer. UtgÄngspunkten i undersökningen har varit ett aktionsforskande förhÄllningssÀtt dÀr jag tillsammans med lÀrare och elever i sÀrskild undervisningsgrupp har undersökt iPad som pedagogisk verktyg i lÀrandet. Genom observationer och intervjuer pÄ arbetsplatsen, studiebesök inom förskolan, en tematisk planeringsdag för pedagoger samt ett rikt omfÄng av aktuell forskning kring iPad i undervisningen kan man konstatera att iPad i sig sjÀlv inte Àr ett pedagogiskt verktyg utan kan ses som ett tomt skal som Àr multimodalt förberett men som kan fyllas med appar som Àr helt individuellt anpassade utifrÄn den enskilde elevens behov.

Bakgrund: Sepsis ?r ett potentiellt livshotande tillst?nd som kr?ver snabb identifiering och behandling. Sjuksk?terskan har en central roll i det initiala omh?ndertagandet p? akutmottagning, d?r tidig identifiering ?r avg?rande f?r patientens ?verlevnad, lidande och h?lsa. Flera faktorer kan dock f?rsv?ra sjuksk?terskans f?rm?ga att identifiera sepsis.

Datorn har blivit allt mer vanlig i hemmen och kan idag nÀstan anses som en sjÀlvklarhet att man har hemma. I och med detta sÄ har Àven datormissbruket Àr nÄgot som har blivit allt mer vanligt över hela vÀrlden. Idag sÄ finns det tiotusentals personer bara i Sverige som Àr drabbade av detta, men trots detta sÄ finns det inget dokumenterat om att detta skulle vara nÄgon riktig sjukdom eller tillstÄnd och det finns mÄnga som argumenterar mot att detta skulle vara nÄgot som finns. Datormissbruket kan sÀgas vara ett sjukligt behov av datorn som gör att anvÀndaren lÄter datoranvÀndandet gÄ ut över sitt övriga liv vilket ofta leder till att personen utvecklar diverse Äkommor och Àven förstör sitt sociala liv. Trots detta sÄ finns det inte mycket information att tillgÄ om detta och vetskapen om att datormissbruket ens finns Àr vÀldigt begrÀnsad.Med denna rapport sÄ vill vi uppmÀrksamma problemet datormissbruk.

I dagens samhÀlle har mÄnga kundföretag problem med datalagringen vilket beror pÄ att behovet av att lagra data började öka kraftigt under 2000-talet och har fortsatt öka sedan dess. NÀr kundföretagen började anvÀnda sig av virtualisering sÄ expanderade Àven datastorleken. I samband med att datastorleken vÀxte ville företagen att data inte skulle lagras lokalt utan att den skulle vara lagrad pÄ en central plats som en serverhall och vara överskÄdlig.Studien utfördes pÄ tre sÀtt, först undersöktes vilka datalagringslösningar som fanns och det skedde genom litteraturstudier. DÀrefter kontaktades företag som anvÀnde olika lösningar för datalagring. NÀsta steg var att kontakta de leverantörer som kundföretag anvÀnde sig av och som levererade lösningarna.Under arbetets gÄng upptÀcktes olika lösningar pÄ problematiken med ett ökat datalagringsbehov.

Syftet med denna undersökning har varit att ta reda pÄ om och i sÄ fall hur förskollÀrare arbetar med dans och drama i en mindre stad i vÀsterbottens inland eftersom dans och drama nÀmns i lÀroplanen för förskolan (utbildningsdepartementet, 1998).

Den hÀr rapporten innehÄller information om hur man skapar en lÀnk mellan en dator och ett minne via en dators serieport. Ett RS232-protokoll anvÀnds för att upprÀtthÄlla den hÀr lÀnken. För att ta hand om minnet samt upprÀtthÄlla kommunikationen med datorn har en FPGA programmerats. Intel hex8 formatet anvÀnds för datan. Ett program för Windows 98 skapades ocksÄ.

Syftet med denna kvalitativa studie Àr att belysa hur lÀrare skapar mening Ät alternativa verktyg/kompensatoriska hjÀlpmedel i sin undervisning. Det empiriska materialet utgörs av inspelade samtal frÄn fyra fokusgrupper bestÄende av sammanlagt 19 personer frÄn fyra grundskolor. Resultatet visar att informanterna i första hand ser möjligheter, men Àven begrÀnsningar, med att anvÀnda it i klassrummet. De Àr eniga om att verktygen Àr anvÀndbara, men visar att det Àr viktigt att fundera kring hur de ska anvÀndas pedagogiskt. I pedagogernas berÀttelser framgÄr att elever har fÄtt bÀttre sjÀlvförtroende, blivit mer motiverade för skolarbete och klarat studierna bÀttre tack vare de alternativa verktygen. De medverkande pedagogerna visar sig ocksÄ ha ett pragmatiskt förhÄllningssÀtt till it och alternativa verktyg.

Detta examensarbete har genomförts pÄ Campus Norrköping, Linköpings Universitet. Arbetet Àr en del av ett samarbete mellan Linköpings Universitet, Kungliga Tekniska Högskolan och Math.se. MÄlet med samarbetet Àr att skapa och underhÄlla en hemsida för webbstöd i kursen LinjÀr Algebra. Genom Ären har det upptÀckts att det finns en problematik i mÄnga studenters inlÀrning av kursens teori. Detta beror pÄ att det Àr svÄrt att undervisa nÄgot som berör fler Àn tvÄ dimensioner pÄ en tvÄdimensionell tavla eller papper.Examensarbetets syfte var att utveckla grunden för en produkt som hjÀlper till att öka förstÄelsen hos studenter som lÀser linjÀr algebra.

Ofta sker planeringsarbete i en tvÄdimensionell miljö, dÀr man gÄr miste om bÄde djup och nÀrvarokÀnsla. DÀrför Àr det intressant att undersöka ifall möjligheten att sjÀlv effektivt navigera sig runt i en tredimensionell miljö med hjÀlp av virtual reality-teknik har nÄgot vÀrde för planeringsprocessen, dÀr utstÀllningsansvariga pÄ museer Àr mÄlgruppen. För att undersöka detta modellerades virtuella rum, skript skapades för utplacering, borttagning samt val av objekt. Dessa integrerades med en spelmotor och Oculus Rift, varpÄ anvÀndaren sjÀlv kan ?kliva in i? en virtuell miljö presenterad tredimensionellt och som reagerar pÄ huvudrörelser, tangentbord och mus.

Flera kommuner gÄr in i stora projekt dÀr det satsas pÄ införskaffande av en dator per elev ochpedagog inom skolor. Till grund för dessa satsningar finns mÄnga rapporter dÀr det talas om hurpositivt det Àr med datorer som arbetsverktyg i skolan. Dessa rapporter lyfter mycket liteeventuella negativa aspekter med datorer i skolan. Egen erfarenhet har dock sett att det finnsdistraherande faktorer vid datoranvÀndning som inte kan anses positiva för elevers lÀrande.I detta arbete identifieras, undersöks och analyseras delar som kan anses negativtförekommande vid datoranvÀndning i skolan..