Syftet med uppsatsen var att visa hur elever med lÀrstilarna visuell, auditiv, kinestetisk/taktil (VAK) beskriver ett pedagogskt ledarskap som gynnar deras lÀrstilar. Uppsatsen besvarar syftet genom en empirisk undersökning om ledarskap. Studien genomförs bland uppsatsförfattarens egna danselever. Resultatet visar att ett pedagogiskt ledarskap har stor betydelse för elevers lÀrande. Genom tydligt ledarskap och engagemang för individen kommer eleverna att lyckas.

BakgrundLek har en stor betydelse för mÀnniskans utveckling, dÄ den ger oss spÀnning, glÀdje och lust. Leken Àr nÀra kopplad till fantasi och barn utforskar sin omgivning och formar sin personlighet genom lek. Leken Àr en arena dÀr barn lÀr och utvecklas av och med varandra. Pedagoger skall i leken inta en medupptÀckande roll samtidigt som pedagogen stöttar, utvecklar och driver lekaktiviteten framÄt.SyfteI vÄr studie vill vi fÄ kunskap om och analysera pedagogers syn pÄ lekens betydelse för barns utveckling samt fÄ kunskap om hur pedagoger anvÀnder sig av leken som ett pedagogiskt verktyg i förskoleklassen.Metod VÄr metod Àr kvalitativ och vi har inspirerats av etnografi i vÄrt val av forskningsansats. I vÄr undersökning har vi observerat sex pedagoger, genomfört fÀltsamtal samt intervjuat fyra förskollÀrare i fyra förskoleklasser vid fyra skolor.

AnvÀndandet av datorn i vardagen har gjort att behovet av att lagra data har ökat med 100 % varje Är. Den exponentiella ökningen av information beror mestadels pÄ det ökade anvÀndandet av Internet . För att hantera mÀngden av data sÄ mÄste IT-enheter börja fundera pÄ att centralisera sin datalagring. I rapporten ges det en beskrivning pÄ nÀtverkteknologier och kriterier för hantering av datalagring. För att beskriva verkligheten intervjuades tvÄ medelstora organisationer som har infört nÀtverkslagringslösning.

MÄrtensson (2011) har pÄ begÀran av NaturvÄrdsverket forskat om naturkontaktens betydelse för barns hÀlsa. I rapporten hÀvdar MÄrtensson att barns möjligheter till friluftsliv i vardagen hÄller pÄ att förÀndras i takt med den vÀxande urbana miljön. Barn idag tillbringar mera tid framför datorn och tv`n. Vidare lyfter författaren fram hur viktigt det Àr att barn Àr ute och leker dÄ de samtidigt lÀr kÀnna omgivningarna för att pÄ sÄ sÀtt utveckla positiva band med naturen (ibid). I Ur och Skur förskolor Àr det ingen risk att barn blir stillasittande dÄ de Àr ute sÄ mycket och rör pÄ sig..

Syftet med studien Àr att fÄ kunskap om hur och i vilka situationer handdockan anvÀnds pedagogiskt för att fÄnga barnen in i sagans vÀrld. Olika möjligheter och metoder pÄ hur handdockan kan anvÀndas ska Àven pÄvisas. Det finns inte nÄgot bredare material vad gÀller tidigare forskning om hur handdockan anvÀnds genom sagan och arbetet har avgrÀnsats till just det. Den teoretiska utgÄngspunkten Àr ur ett sociokulturellt perspektiv. Begrepp som mediering och literacy har anvÀnts för att analysera materialet.

Syftet med studien Àr att bidra till ökad förstÄelse för hur barn i Äldern ett till tre Är delar sina upplevelser med andra barn och förskollÀrare under pedagogiskt planerade aktiviteter i förskolan. Vi har genomfört en mikroetnografisk studie inspirerade av Merleau-Pontys (1945/1997) livsvÀrldsfenomenologiska perspektiv som teoretisk utgÄngspunkt, dÀr vi genomfört videoobservationer och fÀltanteckningar. FÀltanteckningarna har förts i anslutning till videoobservationerna. VÄr studie utfördes pÄ tvÄ olika förskolor under en pedagogiskt planerad aktivitet. Studiens resultat belyser hur barn i egenskap som subjekt verkar i förhÄllande till sin omvÀrld.

Denna studie behandlar den syn man inom Reggio Emiliainspirerade förskolor har pÄ pedagogisk miljö. Man tillskriver miljön ett sÄdant stort pedagogiskt vÀrde att man benÀmner den ?den tredje pedagogen?. I studien har jag klarlagt Reggio Emiliafilosofins pedagogiska grundsyn och dess uppfattning om den fysiska miljön. Vidare har jag undersökt om det finns ett samband mellan fysisk miljö och lÀrande ? och dÀrmed Reggio Emilias syn pÄ pedagogisk miljö - genom att ta del av relevant forskning i Àmnet samt genom intervjuer med tvÄ pedagoger med erfarenhet av Reggio Emiliainspirerade arbetssÀtt.

Abstact: Syftet med uppsatsen BerÀttelser i organisationer - en analys av hur fyra organisationer och tvÄ konsulter anvÀnder Corporate Storytelling som ett strategiskt muntligt kommunikationsverktyg var att öka kunskapen om begreppet Corporate Storytelling samt att undersöka hur de intervjuade organisationerna och konsulterna anvÀnde sig av verktyget i en intern kontext. Vid anvÀndandet av Corporate Storytelling inom organisationer handlar det framförallt om hur berÀttelser kan anvÀndas som ett strategiskt verktyg för att förenkla och begripliggöra olika fenomen och budskap dels för den enskilda mÀnniskan, dels mellan mÀnniskor. BerÀttelser kan exempelvis anvÀndas för att förmedla kÀnslor, politik och symbolism till medarbetare och omvÀrlden. Uppsatsen utgick frÄn ett pedagogiskt perspektiv och frÄgestÀllningarna besvarades med hjÀlp av en kvalitativ undersökning bestÄende av sex intervjuer. I uppsatsen arbetade vi utifrÄn en abduktiv metod och resultatet visade att de intervjuade organisationerna och konsulterna som medvetet arbetade med Corporate Storytelling frÀmst gjorde det i syfte att stÀrka organisationskulturen.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilken syn pedagogerna har pÄ bilderböckers betydelse för barns muntliga sprÄkutveckling. Vi vill undersöka om pedagogerna pÄ förskolan anser att de genom bilderböcker frÀmjar barns sprÄkutveckling och hur de i sÄ fall gÄr tillvÀga. Vi vill Àven undersöka om deras uppfattning om sitt arbetssÀtt stÀmmer överens med förskolans uppdrag. Undersökningen genomfördes i form av enkÀter som lÀmnades ut till 20 olika förskoleavdelningar med barn i Äldern tre till fem Är. Undersökningen visade att bilderböcker anvÀnds pÄ samtliga avdelningar.

Uppsatsen har till syfte att analysera och utvÀrderar fyra lÀroböcker i Àmnet svenska för invandrare. TvÄ problemformuleringar besvaras: vad bör en lÀrobok i sfi pÄ nybörjarnivÄ för vuxna innehÄlla och vad Àr tecken pÄ god kvalitet för en lÀrobok i sfi. Analysen visar att en lÀrobok i sfi pÄ nybörjarnivÄ för vuxna bör innehÄlla ett stoff som Àr korrekt, aktuellt och objektivt. Stoffet ska ocksÄ vara anpassat till rÀtt stadium och Älder för mÄlgruppen samt presenterat pÄ ett sprÄk som Àr begripligt för den som ska ta del av innehÄllet. Stoffet bör vidare spegla det mÄngkulturella samhÀllet, bestÄ av olika typer av texter samt behandla olika sprÄkliga element som grammatik, ordförrÄd och ordförklaringar, uttal och prosodi pÄ ett varierat och autentiskt sÀtt.

Syftet med denna studie var att undersöka och skapa större förstÄelse för arbetsledares upplevelse av stress och stressorers pÄverkan pÄ deras ledarskap och arbete. Artiklar, litteratur och elektroniska dokument med fokus pÄ pedagogik, ledarskap, stress och socialt stöd har studerats för att fÄ fram fakta pÄ hur stress och stressorer pÄverkar individen i arbetsmiljön. En kvalitativ metod med intervjuer, med utgÄngspunkt i en fenomenografisk forskningsansats, anvÀndes för att ta reda pÄ hur arbetsledare upplevde att stress och stressorer pÄverkade deras ledarskap och arbete. Den teoretiska referensramen bestod av Karasek & Theorells krav-kontroll-stöd modellen, Siegrists anstrÀngnings/belöningsmodellen och Antonovskys KASAM modellen. Resultatet av undersökningen visade att det fanns ett tydligt samband mellan arbetsrelaterad stress och ett bristande pedagogiskt ledarskap.

Patient delaktighet har fÄtt större uppmÀrksamhet och författningar har reviderats för att stÀrka patientens stÀllning i vÄrden under de senaste decennierna. Sjuksköterskan som först möter patienten i ett ankomstsamtal inför ett operativt ingrepp, har ett betydelsefullt ansvar att möjliggöra patienten delaktig i omvÄrdnaden. I bakgrunden presenteras begrepp och omvÄrdnadsteorier vilka har betydelse för studien sÄsom delaktighet, kommunikation, trygghet och tillit. Tidigare studier visar att sjuksköterskan ser delaktighet som en dynamisk interaktion mellan patienten och sjuksköterskan. Delaktighet frÀmjades genom att sjuksköterskan kommunicerade pÄ ett individualiserat sÀtt efter patientens behov.

Tidigare studier av IT i undervisningen har fokuserat pÄ kvantitativ inventering av hur mÄnga datorer skolor har och antalet lÀrare som utbildats för att anvÀnda IT i undervisningen. Jag vill ta reda pÄ vilka möjligheter som finns, hur vi anvÀnder oss av dessa möjligheter i vÄr undervisning och varför vi vÀljer att anvÀnda eller inte anvÀnda dessa möjligheter. Eftersom IT stÀndigt utvecklas borde det vara logiskt att sÀttet vi anvÀnder oss av IT i undervisningen tar jÀmna steg med teknikens utveckling. Syftet Àr att undersöka hur gymnasielÀrare andvÀnder sig av IT i undervisningen, vilka förutsÀttningar som lÀrare upplever finns för IT i undervisningen, vilken kompetensutbildning lÀrarna genomgÄr eller erbjuds och hur lÀrare ser pÄ anvÀndandet av IT i undervisningen. För insamlandet av primÀrdata har jag som metod valt att göra en elektronisk enkÀtundersökning i en av Googles applikationer, Google Drive.

Detta arbete grundar sig pÄ fyra klasslÀrares tankar och erfarenhet av att integrera bild och form i undervisningen, hur de ser pÄ bild och form som Àmne och vilket pedagogiskt vÀrde de menar att bild och form har för elevernas utveckling och lÀrande. Vi har intervjuat dessa fyra lÀrare och genom deras exempel fÄr vi ta del av hur de anvÀnder bild och form samt varför de anvÀnder det den Àmnesteoretiska undervisningen. VÄrt syfte med detta arbete Àr att ta reda pÄ om bild och form som ett praktiskt/estetiskt Àmne har ett pedagogiskt vÀrde som redskap för barns utveckling och lÀrande. Teorier, forskning och LpO94 pekar pÄ att undervisningen mÄste anpassas efter elevernas behov och förutsÀttningar sÄ den ska bli mÄngsidig och stimulerande för dem. Forskning har visat att det behövs mer Àn ett sÀtt att ta till sig och uttrycka sina kunskaper pÄ eftersom vi mÀnniskor Àr olika och inte enbart lÀr oss genom det skrivna och verbala ordet.

Denna studie Àr resultatet av det arbete som jag har genomfört inom ramen för examensarbetet pÄ lÀrarprogrammet vid Malmö LÀrarhögskola. Syftet med arbetet har varit att se hur pedagogerna pÄ förskolor ser pÄ lek och lÀrande, att visa pÄ pedagogernas betydelse i leken och lÀrandet samt att skapa en uppfattning om hur pedagogerna anvÀnder sig av leken i ett lÀrande syfte..