Denna studie undersöker Amigos tres (2010), en lÀrobok i spanska som frÀmmande sprÄk för den svenska grundskolan. Syftet Àr att fÄ kunskap om hur genus skildras och i vilken utstrÀckning könsroller skiljer sig frÄn normer och stereotyper, funktioner och lÀgen mellan könen. Fokus har Àven varit pÄ vilka sammanhang manliga och kvinnliga karaktÀrer finns, i vilken utstrÀckning och pÄ vilket sÀtt beskrivningarna skiljer sig frÄn den stereotypa bilden av manligt och kvinnligt. En kvalitativ textanalys har gjorts. Den teoretiska utgÄngspunkten har varit frÄn Yvonne Hirdmans (2012) teori om manligt och kvinnligt, och Maria Nikolajevas (1998) forskning om egenskaperna som ofta tillskrivs flickor och pojkar.

Studien gÄr igenom ett flertal olika aspekter av studieteknik med utgÄngspunkt frÄn en tÀnkt digital lÀrandeprocess. Dessutom diskuteras pedagogiskt mÄl och pedagogiska metoder relaterat till digitala plattformar..

Den hÀr uppsatsen handlar om hur tekniska hjÀlpmedel anvÀnds i undervisningen, vad nÀr och hur. Uppsatsen tar Àven upp författares syn pÄ tekniska hjÀlpmedel samt resultaten utifrÄn de observationer vi utfört inom omrÄdet, som redovisas ur en positiv synvinkel. Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ om pedagogerna i de observerade klasserna anvÀnder sig av tekniska hjÀlpmedel i undervisningen. Studien Àr kvalitativ och bestÄr av observationer i tre klasser, Äk 1,4 och 5. Resultatet visar att den tekniska anvÀndningen i de observerade klasserna Àr varierad, men den finns dÀr!.

Detta examensarbete bestÄr av tvÄ delar dÀr första delen innefattar en litteraturstudie och den andra delen en metodundersökning. Litteraturstudien behandlar dyslexi och musik ur bÄde ett medicinskt och ett pedagogiskt perspektiv för att skapa en förstÄelse för var i hjÀrnan dyslexi och musik processas. Men ocksÄ för att finna olika metoder och strategier, med fokus pÄ fÀrg, som kan hjÀlpa den musicerande dyslektikern i bÄde enskilt lÀrande och klassundervisning.Arbetets andra del, metodundersökningen, bygger pÄ en studie av Lisa Kindbergs egna fÀrgkodningsmetod. Metoden baseras pÄ att varje ackord med tanke pÄ dess grundton har sin fÀrg vilket har som syfte att förenkla lÀsningen av ackordanalyser. Test pÄ bÄde dyslektiker och icke-dyslektiker i Kronobergs lÀn har genomförts dÀr en kort intervju om deltagarnas upplevelser har följt.

Kommunikation med barn ?r en avg?rande del inom socialtj?nstens utredningsprocess, s?rskilt f?r att beakta barnets b?sta och s?kerst?lla att barnets r?st blir h?rd. Denna studie syftar till att unders?ka socialsekreterares perspektiv p? att kommunicera med barn inom socialtj?nstens utredningsarbete. Kommunikationsteorin har valts som teoretisk utg?ngspunkt, med fokus p? olika kommunikationstekniker och f?rdigheter.

Denna studie handlar om datoranvÀndande pÄ förskolan och Àr baserad pÄ fyra kvalitativa intervjuer pÄ tre förskolor i södra Sverige. Fyra förskolepedagoger intervjuades och alla intervjuer spelades in. Syftet med detta arbete Àr att undersöka anvÀndningen av datorer som ett pedagogiskt redskap pÄ förskolor. Studiens frÄgestÀllningar Àr: Hur planeras och organiseras aktiviteter med datorer pÄ förskolan?, Vilka innehÄll har de datorprogramvarorna som barnen har tillgÄng till?, Vilka möjligheter och hinder finns gÀllande datoranvÀndande för pedagogerna? Studiens teoretiska del har sin grund i ett sociokulturellt synsÀtt.

Barn och ungdomar Àgnar idag en betydande del av sin fritid till datoranvÀndning. I denna uppsats har vi valt att undersöka datoranvÀndningens eventuella effekter pÄ ungdomarnas betyg i sprÄk. Uppsatsens syfte Àr att undersöka om man kan se samband mellan, dvs. positiva eller negativa effekter pÄ, betygen i engelska hos elever i Är 9 och deras datoranvÀndning utanför skoltid. UtifrÄn detta har vi Àven undersökt vilken typ av datoranvÀndning som har dessa effekter, hur lÄng tid framför datorn som motsvarar dessa resultat, samt om det finns skillnader mellan flickors och pojkars datoranvÀndning och deras mÀtbara sprÄkkunskaper.

Pedagogiskt ledarskap leder till utveckling. Detta antagande ligger som grund för denna studie som fokuserar pÄ rektorers pedagogiska ledarskap i relation med medarbetare. MÄnga lÀrare upplever arbetsbördan för stor och sÄ Àven rektorer. Detta visar pÄ en organisation som inte mÄr riktigt bra. För att skapa utveckling som leder till att fler stannar i organisationen behöver skolutveckling ske utifrÄn kÀrnverksamheten, undervisningen.

Syftet med vÄrt examensarbete har varit att fÄ en kunskap och en förstÄelse för hur populÀrkultur, med fokus pÄ skönlitteratur, införlivas i religionskunskapsundervisningen för grundskolans senare Är. Fokus lÄg pÄ lÀrarnas arbete med skönlitteratur utifrÄn de tre didaktiska frÄgorna, vad, hur och varför. Litteraturstudier har visat att det finns mÄnga förtjÀnster med att föra in skönlitteratur i undervisningen samt att det kan finnas en viss problematik kring det. Vi anvÀnde oss av en kvalitativ forskningsmetod som bestod av semi- strukturerade intervjuer. Informantgruppen bestod av nio stycken lÀrare i de samhÀllsorienterade Àmnena i grundskolans senare Är. Urvalsgruppen var representerad frÄn fem olika skolor i södra Sverige. Resultatet visade att majoriteten av lÀrarna ansÄg att skönlitteratur lÀmpar sig i de flesta arbetsomrÄden inom religionskunskap med en betoning pÄ vÀrldsreligionerna.

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka höglÀsningens funktion i förskolan. Genom intervjuer med förskollÀrare och observationer av förskollÀrare höglÀsning i barngrupp vill jag skapa förstÄelse för hur höglÀsning kan anvÀndas som ett pedagogiskt redskap i förskolan. Mina frÄgestÀllningar Àr: 1. Hur gestaltas höglÀsningen i förskolans praktik? 2.

Studien har ett lÀrarperspektiv och den teoretiska utgÄngspunkten Àr Vygotskij?s sociokulturella teori. VÄrt gemensamma intresse för böcker och höglÀsning lade grunden för den hÀr kvalitativa studien. Studiens syfte har varit att undersöka och beskriva arbetet med bilderboken som pedagogiskt verktyg i förskolan samt prioriterade böcker vid höglÀsningen ur förskollÀrarnas perspektiv.Datainsamlingen har genomförts med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med sju respondenter vid fyra förskoleavdelningar. Vid intervjuerna hade förskollÀrarna med sig fem favoritböcker.

Jag har valt att undersöka hur tre stycken förskollÀrare i en mellanstor kommun arbetar med musik i verksamheten för att frÀmja sprÄk hos barn. De flesta förskolor i Sverige sjunger och spelar tillsammans med barnen i stor utstrÀckning. Syftet med undersökningen var att undersöka ifall dessa pedagoger var medvetna om musikens förmÄga att frÀmja sprÄk. Ifall medvetenheten fanns ville jag granska hur samt varför de planerar och genomför sina musiksamlingar i avsikt att öka sprÄket hos barn. Som metod har jag anvÀnt mig utav kvalitativa intervjuer.

LÀroplanen för grundskolans tidigare Är 2011 uppmanar personalen i skolan att utveckla ett entreprenöriellt förhÄllningssÀtt hos eleverna.  Skolverket menar att entreprenörskap ska löpa som en röd trÄd genom hela skolan och förutsÀttningen Àr att lÀrarna Àr bekvÀma med begrepp som entreprenörskap och entreprenöriellt lÀrande. Studien syftar till att undersöka vilka arbetsformer som anses entreprenöriellt lÀmpliga. Genom kvalitativa intervjustudier uppmÀrksammas hur fem lÀrare resonerar kring val av arbetsformer för att stimulera entreprenöriella kompetenser. LÀrarna finner det viktigt att utveckla egenskaper hos elever sÄsom kreativitet, lusten att skapa och förmÄgan att ta initiativ och göra idéer till handlingar. Detta bör ske genom skapande aktiviteter som vÀljs utifrÄn demokratiska former med elevinflytande för att skapa delaktighet och engagemang. LÀrarens ses agera som en coach som aktivt uppmuntrar och vÀgleder eleverna i arbetsprocessen, för att lyfta fram deras kvalitéer och kompetenser i entreprenöriellt arbetssÀtt.

Sedan en lÄng tid tillbaka har datorn haft en stor och betydande roll i skolans vÀrld och mÄnga anser att den Àr ett bra hjÀlpmedel att anvÀnda sig av i undervisningen. SÄ dÀrför vÀljer mÄnga skolor numera att koppla ihop datorn med den sÄ kallade digitala skrivtavlan för att pÄ ett nytt sÀtt komma Ät och skapa lÀrande. Skolan har som uppdrag frÄn olika hÄll, men framför allt ifrÄn Lgr 11 att de har i ansvar att lÀra eleverna att hantera modern teknik. Den digitala skrivtavlan ger stora möjligheter till detta, samt att den bidrar till utveckling och variation i undervisningen. I Sverige finns idag inte mÄnga studier kring den digitala skrivtavlan men med det som finns och tillsammans med annan tidigare forskning frÄn andra vÀrldsdelar har jag valt att ur ett sociokulturellt samt ett dialogperspektiv titta nÀrmare pÄ de relationer och interaktioner som sker och uppstÄr vid anvÀndandet av den digitala skrivtavlan, samt hur vi skapar och ökar en djupare förstÄelse vid inlÀrning med visuell kommunikationsteknik, som den digitala skrivtavlan kan rÀknas in i.

Datorer har blivit ett mer och mer kraftfullt verktyg för design och arkitektur.Med datorn följde Àven med andra tjÀnster som e-mail, fildelning och internet.I och med detta sÄ uppstod det ett behov av att skapa sÀkra och pÄlitliga nÀtverk mellan datorerna samt konstruera sÀkra lagringsplatser för data. Den finns mÄnga produkter och tjÀnster pÄ marknaden vars syfte Àr att tillgodose dessa behov.För att det ska vara möjligt att leverera en passande lösning sÄ mÄste man veta vad företaget har för behov, vad som redan Àr implementerat och vilka tjÀnster som i dagslÀget utnyttjas.Denna rapport Àr resultatet av en analys och Àven implementeringen av ett nytt system..