Flera forskare anser att bloggen Àr ett verktyg som har god pedagogisk potential i skolan (Clyde 2005; Ray 2006; Ward 2004). Syftet med studien ?GÄ in pÄ bloggen sÄ fÄr du se ditt barn som gör ditten och datten?- en studie av bloggen som pedagogiskt verktyg i skolan Àr att undersöka hur lÀrare i grundskolans tidigare Ärskurser anvÀnder sig av klassbloggar samt hur de resonerar kring anvÀndandet av bloggen i skolan. VÄr teoretiska utgÄngspunkt grundar sig i ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande. En kvalitativ undersökning genomfördes i form av semistrukturerade intervjuer med lÀrare i Ystad kommun.

Syftet med denna studie Àr att utifrÄn en kvalitativ metod undersöka hur pedagogiskt drama kan stimulera kreativitet och samarbetsförmÄga hos en grupp ungdomar. Arbete ute pÄ fÀltet omfattade fyra stycken dramapass som fokuserade pÄ kreativitet och samarbete. FrÄgeformulÀr förekom Àven i studien bÄde vid det första passet och vid det sista passet. FrÄgorna avsÄg att undersöka deltagarnas syn pÄ sin kreativitet och samarbetsförmÄga samt hur denna förÀndrades under studiens gÄng. För att skapa en möjlighet till en djupare analys av det insamlade empiriska materialet utformades en teoretisk design, dÀr tvÄ olika teorier korsades.

Linda Freij (2009), Att anvÀnda visuell feedback som ett pedagogiskt verktyg. The use of visual feedback as a pedagogical tool. Jag har gjort en undersökning om visuell feedback. Syftet med undersökningen Àr att utveckla undervisning genom att anvÀnda undervisningsmetoder som film som ett pedagogiskt verktyg. Undersökningen riktar sig mest till yrkeslÀrarna inom HR- programmet och andra liknande program som i sin dagliga verksamhet kan komma att anvÀnda sig av digital videoteknik. För att uppnÄ mitt syfte har jag gjort en fÀltstudie pÄ min skola och för att öka min medvetenhet tillÀmpat deskriptionsmetoden och kvalitativ undersökning. Jag har stÀllt dessa frÄgor: Hur kan man anvÀnda film som feedback av en lÀrsituation? Vilka kunskaper kan en elev skaffa sig genom att bli filmad och dÀrefter se filmen pÄ sig sjÀlv? I analysen och diskussionen av fÀltstudien kom jag bland annat fram till att eleven genom filmning i den praktiska miljön, samt sedan se filmen som en visuell feedback sÄ kan kÀnnedom, tillÀmpning och förstÄelsen knytas samman.

VÄr studies syfte Àr att beskriva och analysera hur danslÀrare respektive danspedagoger ser pÄ sin dansundervisning samt dans som eget Àmne och pedagogiskt verktyg i skolan. Vi vill undersöka hur dansen utformas i grundskolans tidigare Ärskurser och jÀmföra det med hur dansen utformas i gymnasieskolan. Vi vill ocksÄ undersöka om tankar om dans skiljer sig frÄn lÀrare och pedagoger verksamma inom grundskolan jÀmfört med lÀrare och pedagoger verksamma inom gymnasieskolan. I bakgrunden presenteras hur man idag anvÀnder dansen i den svenska grundskolan, vad begreppet dans i skola stÄr för och de fem aspekterna som det bygger pÄ. Vi presenterar Àven dans som eget Àmne i gymnasieskolan.

Syftet med följande arbete Àr att undersöka gymnasielÀrarens instÀllning till pedagogik- och didaktikforskning, om det finns nÄgon samverkan med pedagogikforskare i skolan idag samt gymnasielÀrarens intresse för forskarutbildning och att forska i egen praktik. Arbetet bygger pÄ en dokument- och litteraturstudie samt en empirisk studie baserad pÄ enkÀtundersökning och intervjuer. Resultaten visar att det finns ett stort intresse för forskning bland lÀrarna. AnvÀndning av pedagogiskt och didaktiskt forskningsresultat i skolverksamheten Àr vanligt förekommande hos gymnasielÀrarna men samarbete mellan lÀrare och forskare Àr nÀstan obefintligt i skolan. Det finns ocksÄ ett stort behov av forskarutbildade lÀrare som kan frÀmja utvecklingsarbetet i svensk skola idag..

Studiens syfte Àr att undersöka hur pedagoger i förskolan anvÀnder surfplattan som ett pedagogiskt verktyg. Undersökningen kommer att behandla pedagogers syn pÄ detta verktyg och dess möjlighet att berika barns lekande samt deras lÀrande. Den vetenskapliga undersökningen har genomförts pÄ ett kvalitativt sÀtt i form av intervjuer. Intervjuerna har genomförts med sju pedagoger och en utbildare inom IKT och alla Àr verksamma i Kalmar kommun. Resultatet visar pÄ att lÀrarna upplever att barnen lÀr sig hantera surfplattan snabbt och att det sker mer samspel mellan barnen Àn vad det hade gjorts om surfplattan inte hade anvÀnts.

Syftet med denna studie Àr att beskriva fyra lÀrares uppfattningar om Arne Tragetons metod att skriva sig till lÀsning i sin undervisning och vilka begrepp som de anvÀnder nÀr de beskriver metoden. Den metod som anvÀnds i studien Àr kvalitativa intervjuer. Teoretisk grund för studien bygger pÄ ett sociokulturellt perspektiv. Teori baserad pÄ ett sociokulturellt perspektiv har anvÀnts i analysen av denna studie. Begrepp som lÀrarna anvÀnt sig av i studien Àr bland annat verktyg, samarbete, erfarenhet, upplevelse, glÀdje, kreativitet och kommunikation.

Syftet med vÄr studie Àr att synliggöra förskolepedagogers instÀllning till och anvÀndande av musik som ett pedagogiskt redskap i förskolan. För att samla relevanta empiriska data har vi anvÀnt intervju och observation som metoder. Urvalsgruppen bestÄr av 6 pedagoger frÄn tvÄ förskolor. Vi har valt att undersöka en förskola med musikinriktning och en som inte har nÄgon speciell inriktning. I vÄr undersökning har vi kommit fram till intressanta resultat sÄ som att pedagoger har positiv instÀllning till musik och anvÀnder musik i sitt pedagogiska arbete bÄde som mÄl och pedagogiskt medel. I bÄda förskolorna anvÀnder pedagoger musik för att det gynnar barns sprÄkutveckling, sociala och emotionella utveckling.

Inledning MÄlet "en skola för alla", kÀnns i mÄnga avseenden avlÀgset. Om mÄlet verkligen Àr att skapa en skola dÀr "alla" fÄr delta helt och fullt utifrÄn sina förutsÀttningar krÀvs det att alla som arbetar i skolan fÄr det stöd och skaffar sig den kompetens som krÀvs för att kunna möta den stora variationen av elevers olikheter. UtifrÄn egna erfarenheter som lÀrare och specialpedagog i grundskolan och i sÀrskolan har jag frÄgat mig hur samverkan mellan dessa skolformer kan utvecklas. Denna studie beskriver hur pedagogiskt yrkesverksamma frÄn sÀrskola och grundskola talar om samverkan och om hur deras tal om detta förÀndras under de tvÄ terminer som handledningen pÄgÄr. Syfte Studiens syfte Àr att följa och dokumentera en handledningsprocess, dÀr pedagogiskt yrkesverksamma frÄn sÀrskola och grundskola talar om samverkan mellan de bÄda skolformerna.

Syftet med vÄr studie var att undersöka nÄgra lÀrares uppfattningar och erfarenheter av höglÀsning för eleverna, som pedagogiskt redskap. De frÄgestÀllningar vi utgick frÄn var följande:I vilka sammanhang anvÀnds höglÀsning?Vilka texter anvÀnds för höglÀsning?Bearbetas gemensamma textupplevelser utifrÄn höglÀsning i syfte att utveckla lÀsförstÄelse och i sÄdana fall hur?Vi har anvÀnt en kvalitativ metod, dÀr vi genomfört bÄde observationer och intervjuer. Kvalitativ metod valdes eftersom vi ville studera och intervjua varje lÀrare utifrÄn sin miljö. Vi valde att anvÀnda oss av bÄde observation och intervju eftersom vi ville skapa oss en fördjupad förstÄelse av hur lÀrarna arbetar med höglÀsning.

Bakgrund:IKT-tekniken Àr införd sedan lÀnge i grundskolan och Àr nu pÄ vÀg att införas i förskolan. Det Àr dÀrför intressant att undersöka hur lÄngt införandeprocessen kommit, hur olika pedagoger uppfattar anvisningar frÄn centralt hÄll, likasÄ hur de betraktar sin egen roll och sitt arbete med det nya verktyget. Vad anser pedagogerna sig behöva för stöd för att vidareutveckla arbetet med detta verktyg? Hur formuleras anvÀndningen av Ipad i relation till strÀvansmÄlen?Syftet Àr att belysa pedagogernas arbete, kunskaper och förhÄllningssÀtt till Ipad i nÄgra utvalda förskolor, dÀr man har arbetat med detta verktyg i ca ett Är.Metod:Undersökningen baseras pÄ en kvalitativ intervjumetod. FrÄgestÀllningarna har fokus pÄ nÀr och hur Ipad anvÀnds, vad som hindrar och underlÀttar anvÀndandet och behovet av utbildning för att anvÀnda detta verktyg.

I dagens förskola/skola kan vi som pedagoger möta barn som har olika former av diagnoser, Asperger syndrom Àr en utav dem. Syftet med vÄrt examensarbete var att beskriva och analysera vilka arbetssÀtt och metoder pedagoger anvÀnder sig av nÀr de arbetar med barn som har fÄtt diagnosen Asperger syndrom. Vi har genom intervjuer med pedagoger fÄtt ta del av deras arbetssÀtt och metoder för hur de arbetar. Resultatet visar att de pedagogiska arbetssÀtt som pedagoger anvÀnder sig av vid arbetet med barn som har Asperger syndrom Àr bland annat tydlighet, struktur, rutiner samt att man som pedagog inte ska ha samma arbetssÀtt till alla barn med AS, utan plocka ihop det bÀsta av alla arbetssÀtt och gör undervisningen individanpassad..

Syftet med vÄr studie har varit att belysa hur förskolepersonal pedagogiskt hanterar situationer dÀr de misstÀnker att barn utsÀtts för omsorgssvikt utanför förskolans verksamhet. Vi har utgÄtt frÄn en kvalitativ forskningsansats och anvÀnt intervjuer som metod för insamling av empiri. I resultatet framkom flera erfarenheter kring hur förskolepersonal hanterar anmÀlningsplikt, samverkan och mötet med barnen. Det framkom ocksÄ att förskolepersonal frÀmst reagerade pÄ fysiska tecken pÄ omsorgssvikt samt att det upplevdes vara en svÄrighet att avgöra var grÀnsen för omsorgssvikt gÄr. Slutsats blev att personal stÀlls inför en mÀngd svÄrigheter och dilemman vilket gör hanteringen av dessa situationer mycket komplex dÄ mÄnga faktorer pÄverkar och samspelar med varandra.

Syftet med studien Àr att undersöka hur modersmÄlslÀrarna förhÄller sig till digitala medier i undervisningen, samt ta reda pÄ fördelarna med att anvÀnda digitala medier som lÀroverktyg. Undersökningen bygger pÄ en kvalitativ studie, dÀr tvÄ observationer och en intervju med en modersmÄlslÀrare anvÀnds som metod. Detta för att fÄ en förstÄelse för vilka uppfattningar som finns kring anvÀndandet av digitala verktyg i undervisningen. Resultatet frÄn undersökningen visar att digitala medier Àr ett pedagogiskt redskap med enorma fördelar. Med hjÀlp av digitala verktyg skapar lÀraren positiva lÀrandesituationer som underlÀttar inlÀrningen för eleverna. Dessutom kan digitala verktyg stimulera inlÀrning och bidra till ökad motivation hos eleverna. Undersökningen visar att det bara finns vinster med att arbeta med digitala medier i undervisningen, dÄ det intresserar och sporrar eleverna till kreativitet och bÀttre arbeten..

Detta examensarbete Àr en studie som handlar om lÀromedel och lÀromedelsanvÀndning i undervisningen i gymnasieskolans kurser i Fotografisk bild. Examensarbetet Àr av alternativ art och innehÄller tvÄ delar. Dels en skriftlig rapport om anvÀndningen av lÀromedel, och dels ett eget framstÀllt digitalt lÀromedel avsett för dessa kurser. Syftet med studien var att undersöka huruvida vissa observationer i de praktisk estetiska Àmnena stÀrks; som till exempel att lÀrare sÀllan eller aldrig anvÀnder lÀromedel, samt vad detta i sÄ fall kan bero pÄ. Jag ville Àven utreda vilka attityder elever och lÀrare hade kring dessa frÄgor samt hur man ser pÄ datorn som hjÀlpmedel i undervisningen i Foto.