Uppsatsen behandlar pedagogiskt dokumentationsarbete i förskolan och fokuserar pÄ Äterbesök av dokumentation. Syftet Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt Äterbesök kan ge sig i uttryck och har undersökts utifrÄn frÄgestÀllningarna: pÄ vilket sÀtt ges barn möjlighet att Äterbesöka dokumentation och vad uppstÄr i mötet dem emellan? Den teoretiska utgÄngspunkten tar avstamp i en intra-aktiv pedagogik och teorin undersöks med frÄgan: pÄ vilket sÀtt kan en intra-aktiv pedagogik bidra till en ökad förstÄelse för Äterbesök av pedagogisk dokumentation? Studien utgÄr frÄn en kvalitativ metod och filmobservationer ligger till grund som analysmaterial. Resultatet visar pÄ att barnen pÄ den undersökta avdelningen ges rika möjligheter till att Äterbesöka dokumentation. Inte enbart genom fotografier utan Àven med olika material som barnen ges möjlighet att intra-agera tillsammans med.

SammanfattningUppsatsen Àr en fördjupning av en C-uppsats i Àmnet pedagogiskt drama. Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ hur elever uppfattar Àmnet samt att pÄvisa Àmnets anvÀndbarhet i arbetet med vÀrdegrunden i skolan.Uppsatsens frÄgestÀllningar Àr:- Vad uppfattar elever i Äldrarna 11-14 att undervisningsÀmnet pedagogiskt drama Àr?- Hur uppfattar eleverna att lektionerna med pedagogiskt drama har varit?- Hur förhÄller sig denna uppfattning till vÀrdegrunden i skolan?Metoden för arbetet Àr reflexiva intervjuer med enskilda elever samt parintervjuer. TillÀmpningen utgÄr frÄn en hermenutisk fenomenografisk induktiv metod dÀr fokus ligger pÄ den mening ett fenomen har för en grupp.Vi utgÄr ifrÄn de centrala dramapedagogiska perspektiven och förstÀrker dessa med verksamhetsteorin. Under arbetets gÄng sker hos författarna en reflektionsprocess, vilken pÄverkar arbets-sÀttet och utfallet.

Att ha barn med drag av autism i klassrummet krÀver att man kan förstÄ deras speciella kognitiva problem, som yttrar sig bland annat i nedsatt sprÄkförstÄelse, nedsatt förmÄga till social interaktion och en del avvikande beteenden. Jag har genom litteraturstudier, fÀltstudier i tre veckor pÄ autismenhet, förelÀsningar om autism, och egna erfarenheter gjort ett examensarbete om kommunikationoch pedagogiskt upplÀgg för det hÀr handikappet. Arbetet handlar om hur de hÀr barnen uppfattar kommunikation och vilka svÄrigheter omgivningen kan möta, samt vad den bör tÀnka pÄ nÀr man tar kontakt med de hÀr barnen. Det pedagogiska upplÀgget handlar om hur arbetet i klassrummet kan underlÀttas för dem. Mina slutsatser Àr att med rÀtt hjÀlp och stöd kan de klara av en hel del..

Denna studie grundar sig pÄ ett sociokulturellt perspektiv och syftar till att öka förstÄelsen för hur förskoleklasselever respektive pedagoger uppfattar tecknad film samt hur film kan anvÀndas som pedagogiskt verktyg. Jag har anvÀnt mig av en dramaturgisk analysmodel för att analysera den film som visats och dÀrefter valt att genomföra intervjuer med elever och pedagoger för att fördjupa den kvalitativa ansatsen som denna studie har. Studien visar bland annat att elever och pedagoger fÀster sig vid olika saker nÀr de ser pÄ film men ocksÄ att de delar tankar kring att man kan lÀra sig nÄgot av att se pÄ film. Studien visar dock att eleverna fortfarande saknar inblick i vad det innebÀr att se mer Àn bara det konkreta i en film, de djupare budskapen gÄr dem förbi..

Min projektredogörelse beskriver arbetet med att framstÀlla en handbok/handledning om samtidskonst som Àr lÀmpad för lÀrare i grundskolans senare Är. Syftet med arbetet har varit att undersöka hur och om samtidskonst anvÀnds i undervisningen. Intervjuer som genomfördes med lÀrare frÄn sju olika skolor i MalmöomrÄdet visade att samtidskonst sÀllan tas i bruk i klassrummet. De flesta av lÀrarna menade att de hade ett intresse av samtidskonst men att kunskap om Àmnet Àr nödvÀndig om den ska kunna anvÀndas som ett pedagogiskt redskap. För att ÄtgÀrda detta har jag skapat en handbok/handledning utifrÄn lÀrarnas egna önskemÄl dÀr handledning och grundlÀggande kunskap om samtidskonsten ges.

Syftet med denna undersökning var att studera vilken betydelse pedagogiskt drama har för elevers utveckling och lÀrande i skolan. Undersökningen har sin grund i tidigare forskning sÄsom artiklar och litteratur.Uppsatsskribenten valde att anvÀnda sig av ostrukturerade intervjuer som metod för att studera detta, dÄ möjligheten att stÀlla följdfrÄgor fanns. Dessa intervjuer har sedan sammanstÀllts och analyserats med fokusomrÄdet som grund, betydelsen av drama för barns utveckling och lÀrande.Resultatet visar att eleverna genom att arbeta med pedagogiskt drama som metod kan utveckla sin sjÀlvmedvetenhet och dÀrmed sin kommunikation och relation med andra. Pedagogiskt drama utvecklar eleverna i samspel med varandra. UtifrÄn intervjuer visar resultatet att drama gör barnen aktiva, de fÄr leva ut och anvÀnda kroppens olika sinnen som en del i inlÀrningen av ny kunskap.Pedagogerna anser att drama skapar möjligheten att utveckla elever enskilt och i grupp och att anvÀndandet av drama kan hjÀlpa till att skapa trygghet och mod.

Syftet med vÄr undersökning var att undersöka hur pedagogerna talar om sin inledande lÀs- och skrivundervisning. Vi ville Àven belysa pedagogernas instÀllning till datorn och andra tekniska verktyg som en del i undervisningen..

Syftet Àr att undersöka hur en KME-pedagog kan integrera de estetiska sprÄken med ett teoretiskt skolÀmne som i detta fall Àr svenska. VÄr problemstÀllning lyder: Hur kan man arbeta KME-pedagogiskt med LTG-metoden vid lÀs- och skrivinlÀrning pÄ ett socialt inkluderande sÀtt? Vi har utgÄtt frÄn en kvalitativ undersökningsmetod dÄ vi har nÀrmat oss vÄr problemstÀllning. VÄrt undersökningsresultat baseras pÄ empirisk datainsamling med skriftliga intervjuer via e-mail som sedan analyserats. Vi har analyserat vÄr empiri med den kvalitativa datasammanfattningsmetoden vÀsentypsmetoden.

I den hĂ€r rapporten presenterar vi vĂ„r argumentation angĂ„ende datoriseringen av tvĂ„ arbetsuppgifter pĂ„ Habiliteringen, Karlskrona har inneburit ett understöd av det direkta arbetet med patienter eller av det administrativa arbetet. De anstĂ€llda anser att den direkta kontakten med patienten Ă€r det viktiga, medan dokumentering och det administrativa arbetet Ă€r det ?oviktiga?, aspekt som ocksĂ„ framgĂ„r frĂ„n vĂ„r empiriska undersökning. Det finns en ambivalens med datoriseringen av dessa arbetsuppgifter som vi beskriver i vĂ„r uppsats. Å ena sidan stödjer datoriseringen dokumenteringen och det administrativa arbetet, det oviktiga, medan Ă„ andra sidan anvĂ€ndningen av dataprogrammen har en stor potential i att indirekt understödja huvudarbetet, det direkta arbetet med patienter, vilket Ă€r det viktiga. För att belysa de hĂ€r aspekterna skildrar vi i vilket syfte de anstĂ€llda anvĂ€nder dataprogrammen, pĂ„ vilket sĂ€tt de anvĂ€nder datorn och dataprogram, och de olika problemen som har uppstĂ„tt sedan datorn har införts. Vi föreslĂ„r ett antal förslag/förbĂ€ttringar som kan leda till effektivisering av huvudarbetet (arbetet med patienter) och kollateralt av arbetssĂ€ttet..

Uppsatsens syfte Àr att argumentera för ett verklighetsbaserat lÀrande inom geografiÀmnet för Ärskurs 5. Som ett pedagogiskt verktyg för detta ÀndamÄl prövar och diskuterar jag sökmotorn Google Earth (GE) och visar genom 4 exempel hur man kan anvÀnda detta verktyg. Jag prövar ocksÄ GE:s lÀmplighet i förhÄllande till de tre ÀmnesfÀlten kartografi, fördelning och hÄllbar utveckling genom att formulera tre lektionsförslag. Jag gör ocksÄ en kritisk granskning av aktuell forskning kring lÀromedel och stÀller detta mot texter hÀmtade frÄn kursplanen i Geografi. I min analys nÄr jag fram till att fördelarna med att anvÀnda sig av GE i förhÄllande till traditionella lÀromedel Àr frÀmst att eleverna pÄ ett naturligt sÀtt kommer i kontakt med autentiska och aktuella problemfÀlt som rör vÄr jord.

"LÄtskrivande" handlar om mitt arbete som gick ut pÄ att fo?rso?ka hitta mitt egna musikaliska uttryck och att utveckla mitt la?tskrivande samt mig som artist. Detta skulle sedan komma att resultera i konsert besta?ende till allra sto?rsta del av eget material. Genom a?ren har jag breddat mig mycket musikaliskt men inte riktigt fokuserat pa? att helhja?rtat ga? in i vad jag som artist och la?tskrivare vill fo?rmedla och uttrycka.

Denna rapport presenterar ett examensarbete som gÄtt ut pÄ att bygga en prototyp av ett trÄdlöst sensornÀtverk vars funktion Àr att mÀta fuktighet och lagra vÀrdena pÄ ett minneskort. Detta utförs för att man förhoppningsvis kan bli varnad för en eventuellt inkommande torka. Prototypen som utvecklats bestÄr av en huvudenhet och en sensorenhet. Det Àr möjligt att koppla upp flera sensorenheter till detta system och slutligen kommer det vara flertalet sensorenheter uppkopplade mot varje huvudenhet. KommunikationssÀttet som anvÀnds för kontakt med omvÀrlden Àr Bluetooth och det förutsÀtter att en person har möjligheten att Äka till alla stationer och samla upp den data som lagrats.

Hur arbetar pedagoger pÄ olika skolor mot vÄld..

Utvecklingen av datorer och deras förmÄga ökar klyftan mellan datorer och skapar en stor mÄngfald av hÄrdvarutillgÀnglighet. Kapaciteten som datorer besitter varierar kraftigt och dÀrmed Àven förmÄgan att hantera komplexa applikationer. Moderna applikationer erbju-der instÀllningar som anvÀndare kan anpassa för datorn, nÄgot som krÀver att anvÀndaren har tillrÀcklig kunskap för att förstÄ instÀllningarnas e ekt. Att vÀlja ut de optimala in-stÀllningarna för datorn Àr en process som Àr bÄde svÄr och tidskrÀvande. Detta arbete granskar hur ett dynamiskt adaptivt system automatiskt kan anpassa instÀllningarna för applikationen medan den kör, utan manuell extern inverkan.

Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ vilka förestÀllningar förskolepedagoger har om boksamtal som ett pedagogiskt verktyg för lÀsförstÄelse. Vi har gjort en kvalitativ undersökning och intervjuat fyra förskolepedagoger. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Hur mycket utrymme ges för boksamtal i förskolan? Vilka metoder anvÀnds vid boksamtalen? Vilka förestÀllningar har pedagoger omboksamtal och betydelsen av dessa för barnets framtida förstÄelse av texter? Resultatet av undersökningen visar att boksamtal anvÀnds i mindre utstrÀckning som pedagogiskt verktyg i förskolan. Vi kan utlÀsa av svaren att pedagoger, som fortbildats i Àmnet, har större förstÄelse för boksamtalets betydelse.