NÀr barn ska försöka tolka en text men Ànnu inte knÀckt ?lÀskoden? tar de bilder till hjÀlp. Bilden Àr ett naturligt uttrycksmedel för barn. Barn kommunicerar ocksÄ med varandra genom bilder. Att anvÀnda bild som pedagogiskt verktyg Àr ett sÀtt att alternera undervisningen för att anpassa undervisningen till varje elevs förutsÀttningar och behov.

Syftet med studien Àr att undersöka hur lÀrplattan kan anvÀndas som pedagogiskt verktyg i förskola och förskoleklass. Vi vill undersöka de lÀrande och sociala samspel som eventuellt sker mellan barnen. Vidare undersöks hur pedagogernas förhÄllningssÀtt inverkar pÄ barnens möjlighet till lÀrande kring lÀrplattan. Pedagogernas syn pÄ fördelar och nackdelar gÀllande lÀrplattan granskas. Studiens frÄgestÀllningar besvarades utifrÄn den sociokulturella teorin.

Bakgrund: NÀr musen började anvÀndas pÄ 70-talet var den bara ett pekdon och ett verktyg att rita med. PÄ den tiden var det tangentbordet som anvÀndes för att ?tala? med datorn. Idag Àr det musen som styr funktionerna och vi Àr vana vid att klicka oss hit och dit. AnvÀndaren har blivit sÄ beroende av musen att den knappt kan handskas med en dator utan den.

Syftet med följande arbete Àr att undersöka betydelsen av utedag ur ett pedagogiskt perspektiv genom en studie av utedagar pÄ min partnerskola, klass 2-3. Arbetet ger en teoretisk översikt över fenomenet utomhuspedagogik. Med hjÀlp av intervjuer ville jag undersöka elevers och pedagogers uppfattningar om utedagar ur ett lÀrandeperspektiv och koppla resultatet till teori. Sammanfattningsvis pekar resultaten av min undersökning pÄ att pedagoger och elever har en positiv instÀllning till utedagar. Eleverna Àr medvetna om att en utedag innebÀr undervisning ute och upplever att de lÀr sig en mÀngd olika saker.

Syftet med studien Àr att ta del av förskollÀrares reflektioner, tankar och beskrivningar av hur de i förskolans verksamhet ser pÄ barnlitteratur och i vilka pedagogiska sammanhang förskollÀrare anvÀnder barnlitteratur. Empiriinsamlingsmetoden Àr kvalitativ och vi har utfört intervjuer med Ätta verksamma förskollÀrare. Resultatet visar att barnlitteratur sÀllan anvÀnds som pedagogiskt verktyg men anvÀnds dÀremot i olika pedagogiska sammanhang till exempel under vilan eller nÀr barnen sjÀlva ber om att fÄ en bok upplÀst för sig. Slutsatsen Àr att det finns mÄnga aspekter som spelar roll vid en höglÀsningsstund tillsammans med barnen i förskolans verksamhet.

BakgrundArbetets teoretiska ram grundar sig pÄ SÀljös sociokulturella teori. I bakgrunden sammanfat-tas hur styrdokumenten sÀtter krav pÄ en likvÀrdig utbildning för alla elever. Det redogörs för forskning om andrasprÄksinlÀrning, interaktion och samspel i klassrummet och anvÀndning av informations- och kommunikationsteknik i skolan. Dessutom beskrivs reflektioner av olika pedagoger och forskare om slöjdÀmnet som pedagogiskt redskap.SyfteSyftet med studien Àr att undersöka om instruktionsfilmer om textila tekniker kan anvÀndas som redskap till kunskapsutveckling för elever med svenska med andrasprÄk i Ärskurs tvÄ och tre.MetodStudien Àr av kvalitativ karaktÀr. Den har inslag av etnografin som fokuserar pÄ den sociala interaktionen inom en grupp samt aktionsforskningen som syftar pÄ att optimera en verksamhet.

Denna uppsats behandlar hur naturen anvÀnds som ett pedagogiskt rum och barnetsbildskapande i naturen sett ur olika perspektiv. De flÀtas samman i en undersökning hurpedagoger anvÀnder barnets bildskapande i naturen. I den hÀr uppsatsen undersöks en förskolaför att kartlÀgga deras vanor och visioner om bildskapande i naturen. UtifrÄn intervju och studiebelyser uppsatsen bÄde pedagogernas erfarenheter och visioner sÄvÀl som barnens upplevelser.Studieobjektet i denna undersökning Àr en Ur och Skur profilerad förskola.Huvudresultatet Àr att miljön för barnens bildskapande pÄverkar och gör sitt avtryck. FÄr barnetnÀring till sin fantasi sker en utveckling..

Syftet med denna uppsats Àr att genomföra en studie av pedagogers attityder till mobiltelefonen som ett pedagogiskt redskap. Fokus i denna uppsats ligger pÄ att identifiera nÄgra vanligt förekommande attityder och diskutera dem mot bakgrund av teorier kring maktutövning, motstÄndet mot den tekniska implementeringen och generationers specifika anvÀndarmönster. I forskningsbakgrunden behandlas Àven mobiltelefonens framvÀxt och funktion i dagens samhÀlle, m-learning och mobiltelefonens för- och nackdelar i den pedagogiska undervisningen. Undersökningen genomfördes dels med hjÀlp av enkÀter, dels med hjÀlp av fokusgruppsintervjuer i bÄde Ärskurs fyra och Ärskurs Ätta. Med hjÀlp av forskning inom omrÄdet har sedan resultatet analyserats och diskuterats.

Uppsatsen behandlar visning av spelfilm som ett pedagogiskt inslag i historieundervisningen. Uppsatsen syftar till att undersöka ett fÄtal lÀrares resonemang kring att anvÀnda historisk film i sin undervisning. Fyra lÀrare har intervjuats, och svaren har analyserats med hjÀlp av en hermeneutisk utgÄngspunkt.Undersökningen visar att lÀrare har olika skÀl att anvÀnda sig av spelfilm nÀr de undervisar i historia, och att de ser olika pÄ spelfilm som pedagogiskt verktyg. Ingen av informanterna tycker sig ha nÄgon hjÀlp och stöttning av styrdokumenten nÀr det gÀller hur de skulle kunna anvÀnda alternativa lÀromedel. Uppsatsen visar att spelfilm kan anvÀndas som ren underhÄllning, men Àven för att hjÀlpa till att skapa ökad inlevelse och ökade fÀrdigheter i historieÀmnet.Nyckelord: spelfilm, undervisning, historieundervisning.

Bakgrund: Att leva med typ 1 diabetes kan vara p?frestande, inte minst under en graviditet. Kvinnans blodsockerkontroll ?r avg?rande f?r utfallet p? graviditeten, b?de g?llande hennes egen och barnets h?lsa. Graviditeten st?ller h?ga krav p? kvinnans egenv?rdsf?rm?ga och diabetesbehandling. Syfte: Att beskriva kvinnors erfarenheter av barnaf?dande vid typ 1 diabetes. Metod: Systematisk litteratur?versikt enligt Whittemore & Knafl (2005). Studien innefattade 15 artiklar, som baseras p? 11 kvalitativa och 4 kvantitativa studier.

Jag har i min magisteruppsats följt fem elever under deras första Är i skolan. Eleverna visade vid slutet av förskoleklass samt vid skolstarten pÄ mycket lÄga resultat pÄ de tester som mÀtte fonologisk medvetenhet och bokstavskÀnnedom, omrÄden som mÄnga av dagens lÀs- och skrivforskare hÀvdar har stor betydelse för den tidiga lÀs- och skrivprocessen. Syftet med den hÀr studien har varit att undersöka om och hur arbetssÀttet med att endast anvÀnda datorn vid skrivandet har pÄverkat de fem elevernas vÀg in i skriftsprÄket.Tre av de elever jag följt i mitt arbete hade vid lÀsÄrets slut uppnÄtt den lÀs- och skrivförmÄga som förvÀntades för Ärskursen. De var samtliga mycket positiva till datorarbetet och föredrog datorskrivandet framför pennan. Alla tre elever upplevde att det var bÄde lÀttare och roligare att skriva pÄ datorn Àn med penna.

Syftet med studien Àr att undersöka fritidspedagogers skilda uppfattningar av IKT, exempelvis, mobiltelefoner, datorer och surfplattor, som pedagogiskt redskap pÄ fritidshemmet. Metoden har varit kvalitativa intervjuer som sedan har sedan tolkats utifrÄn en fenomenografiskt inspirerad analys. Tidigare forskning pekar pÄ att kompetens och fortbildning saknas för att integrera IKT i den pedagogiska verksamheten, den fortbildning som existerar ges frÀmst till lÀrarna i skolan. Bristen pÄ fortbildning bidrar sÄledes till en ökad osÀkerhet och okunskap hos pedagogerna i fritidshemmet. Denna kunskap Àr viktig för att IKT ska kunna bidra till ett ökat lÀrande, dÄ det frÀmst Àr genom pedagogiskt planerade aktiviteter detta sker. Andra aspekter som berörs i forskningsbakgrunden Àr den ökade risken för mobbning och krÀnkningar som Àr svÄra för pedagogerna att övervaka och uppmÀrksamma. VÄra resultat tyder pÄ att det finns en stor brist pÄ kompetens hos pedagogerna i fritidshemmet och att utvecklingen av IKT i verksamheten har stannat av pÄ grund av att det rÄder stor brist pÄ stöd hos ledning och beslutsfattare.

ISBInstitutionen för samhÀlls- och beteendevetenskapExamensarbete10 poÀngSammanfattning_______________________________________________________Tina RiwikDatorunderstödd lÀsinlÀrning- Att skriva sig till lÀsningVÄren 2007 Antal sidor: 36 inklusive bilagor__________________________________________________________________________Syftet med denna studie var att belysa hur nÄgra yrkesverksamma förskollÀrare och lÀrare arbetar med lÀsinlÀrning, hur de anvÀnder datorn som hjÀlpmedel för att stimulera barnens sprÄkutveckling och lÀsinlÀrning. Syftet var ocksÄ att ta reda pÄ vilka förutsÀttningar som krÀvs för att undervisningen ska kunna bedrivas. Detta Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ sju intervjuer med yrkesverksamma förskollÀrare och lÀrare fördelade pÄ tvÄ skolor pÄ tvÄ mindre orter för att fÄ en inblick hur deras arbete Àr upplagt. En av de viktigaste punkterna som framkom var att barnen mÄste tillÄtas att leka fram sin kunskap och att det mÄste ske pÄ varje barns individuella sÀtt. Att det Àr bra att arbeta med datorn som ett hjÀlpmedel Àr nÄgot som framkommer i denna studie, och det Àr en metod som gÄr att anpassa till alla kunskapsnivÄer och intressen hos barnen.

Sammanfattning Syfte och frĂ„gestĂ€llningar Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka hur pedagogiskt drama som metod kan integreras i den ordinarie undervisningen i skolan. Studien utfördes i en klass dĂ€r eleverna arbetade med temat Årstiderna, ett omrĂ„de som ingĂ„r i Ă€mnet NO. Dramaundervisningen anknöts till temat och fokuserade pĂ„ avsnittet som handlar om Ă„rstidernas skillnader. FrĂ„gestĂ€llningarna som jag kopplar till syftet Ă€r: Hur kan pedagogiskt drama pĂ„verka elevernas kunskaper om Ă„rstider? Vad hĂ€nder med klassen nĂ€r pedagogiskt drama integreras i undervisningen för att utveckla elevernas kunskaper om Ă„rstider? Metod och teori Undersökningen Ă€r kvalitativ och bygger pĂ„ deltagande observation och intervju.

Studiens utgÄngspunkt Àr barnlitteratur och digitala medier i förskolans verksamhet. Syftet med studien Àr att fÄ en djupare förstÄelse för hur förskollÀrare ser pÄ barns meningsskapande i socialt samspel och kommunikation genom barnlitteratur och digitala medier. Vi vill Àven undersöka om förskollÀrarna ser skillnader i barns förutsÀttningar till lÀrande genom dessa tvÄ verktyg. Studien utgÄr frÄn en kvalitativ undersökning dÀr intervjuer gjorts med fyra förskollÀrare i tvÄ olika kommuner. Resultatet visar pÄ att barnlitteraturen ses som ett viktigt verktyg och har en stor plats i förskolan.