Vi har med den här undersökningen valt att ta reda på hur man kan bedriva läs- och litteraturpedagogik i de mellersta skolåren.Genom bakgrundslitteraturen och informanterna har vi kommit fram till ett resultat som visar att man kan se positiva möjligheter för elevernas inlärning och utveckling genom att integrera skönlitteraturen i undervisningen.Vi har valt att intervjua sex medvetet utvalda lärare som vi vet arbetar med läs- och litteraturpedagogik i sin undervisning.Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur verksamma lärare använder sig av läs- och litteraturpedagogik i undervisningen samt vad de har för inställning till läs- och litteraturpedagogik..

Med tankar från pedagogen Montessori och filosoferna Platon och Baudrillard har detta arbete behandlat frågor om datorn och dess betydelse för en grafiker. Frågeställningen formulerades efter hand och lydde tillslut: ?Hur kan materia te sig i digital form?? Forskningen resulterade i en hypotes för hur digital materia skulle födas i datorn: genom att blanda två uppsättningar av data, såsom två genuppsättningar tillsammans skapar en ny organism. Under produktionen utvecklades därmed en metod för hur en grafiker ska kunna skapa tillsammans med en dator. Syftet är att ge andra grafiker ett nytt sätt att se på digital grafik.

Bakgrunden till denna studie grundar sig främst i ett stort intresse för musikämnet men även att vi, under vår grundskoletid fick uppleva olika bra samt värdefull musikundervisning. Denna studie syftade till att få inblick i hur lärare upplever ramfaktorer och artefakters påverkan på undervisningen i musik. Genom åtta stycken semistrukturerade kvalitativa intervjuer har vi kunnat besvara våra frågeställningar: Vilka ramfaktorer anser lärarna påverkar undervisningen i musik? Hur uppfattar lärare ramfaktorer som möjligheter och begränsningar i undervisningen? Vilka artefakter anser lärarna påverkar undervisningen och på vilket sätt? Finns det likheter och/eller skillnader mellan de två delstudierna? Vi har genom studiens gång fått inblick i hur lärare resonerar kring de påverkande faktorerna samt vilka möjligheter och begränsningar de kan ge undervisningen i musik. Vi fann att ramfaktorerna lokal samt gruppstorlek är sådana faktorer vilka påverkar undervisningen mest och negativt om lokalen inte är ändamålsenligt samt ifall elevantalet är för många i förhållande till lokalen.

Detta arbete behandlar den grafritande räknaren som hjälpmedel i matematikundervisningen. Syftet med studien var att undersöka hur gymnasielärare använder den grafritande räknaren i undervisningen. Kvalitativa intervjuer genomfördes med sex stycken gymnasielärare i matematik fördelade på två olika gymnasieskolor i södra Sverige. Resultaten visade att lärarna använder den grafritande räknaren för att visualisera grafer och effektivisera undervisningen. Undervisningen bedrevs på ett ickekonstruktivistiskt vis och hade inte anpassats till den grafritande räknarens didaktiska möjligheter.

Uppsatsen hade som syfte att undersöka hur fysisk aktivitet med hjälp av olika arbetssätt går att integrera i olika ämnen i den dagliga undervisningen i år 6. I studien har vi använt oss av observationer, en kvalitativ metod. Undersökningen bestod av 16 elever i år 6, varav 6 pojkar och 10 flickor. Resultatet av studien visar att fysisk aktivitet går att integrera i olika ämnen i den dagliga undervisningen om förutsättningar finns. Det krävs både tid, planering och engagemang hos lärarna för att kunna använda sig av detta arbetssätt..

Behovet av religionskunskap som skola?mne i undervisningen a?r och har varit omdiskuterat. A?ndringen till religionsfrihet i Sverige skapade behov av fo?ra?ndring fra?n kristendomskunskap till religionskunskap. Skolverket syfte med religionskunskap a?r att elever ska kunna fa? fo?rsta?else fo?r hur olika religioner och livsa?ska?dningar pa?verkar individens moraliska fo?rha?llningssa?tt.Denna underso?kning avser att underso?ka vilket syfte eller relevans elever upplever med religionskunskapen i undervisningen och hur det pa?verkar deras intresse fo?r a?mnet samt hur elever vill att a?mnet religionskunskap ska utformas i undervisningen fo?r att o?ka intresset fo?r a?mnet.

Denna studie har vi gjort för att ta reda på hur lärare väljer att organisera arbetet i skolan, samt hur de anser att elevers behov av variation i undervisningen tillgodoses. I vår undersökning har vi använt oss av kvalitativa intervjuer. Vi har intervjuat lärare på olika skolor i två minder kommuner i Norrbotten och har i vår undersökning kommit fram till att variationen av undervisningen är begränsad och alla elever får inte komma till sin rätt. Större variation i undervisningen behövs för att alla elever ska ha samma chans att inhämta kunskap..

Ett tydligt samband mellan alfabetiseringsundervisning och deltagares verklighet utanför skolan är avgörande för alfabetiseringens framgång.  Syftet med följande uppsats är att belysa hur alfabetiseringslärare arbetar för att knyta ihop undervisningen med elevernas vardag utanför skolan. I undersökningen som här presen­teras har observationer av alfabetiseringsundervisning och intervjuer med alfabetiseringslärare gjorts. Resultatet visar bland annat att lärarna i undervisningen tar till vara autentiska texter, verkliga föremål, besök i samhället, vardagsnära ämnen och deltagarnas erfarenheter från den nya kulturen.De slutsatserna som dras är att undervisningen knyts till vardagen på flera olika sätt, främst genom ett vardagsnära innehåll i vokabulär och texter. Dock finns endast få exempel på skriftspråkets vardagsnära funktioner i undervisningen. Steget till att använda de nya kun­ska­perna i det dagliga livet är därmed stort..

Friluftsliv kan utgöra allt ifrån att sitta intill solväggen en dag i maj till att åka vattenskidor. Lärare har ett samhällsuppdrag att i sin undervisning följa styrdokumenten och överföra dessa till realitet i undervisningen. Examensarbetet syftar till att undersöka hur idrott och hälsa lärare uppfattar friluftsliv i undervisningen. Studien belyser lärarnas attityder till området friluftsliv samt beskriver hur deras undervisning är utformad. Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod som utgöres av 5 intervjuer med verksamma lärare inom ämnet idrott och hälsa för grundskolans senare år. Intervjumaterialet har analyserats och diskuterats utifrån studiens syfte och frågeställningar. Resultatet av studien visar att friluftsliv är en självklar del av ämnet idrott och hälsa enligt samtliga intervjuade lärare.

Dagens skola måste spegla dagens samhälle. I läroplanen Lgr 11, betonas betydelsen av kunskaper i bl. a. de naturorienterande ämnena. För att möta kraven i en föränderlig värld behöver eleverna inte bara faktakunskaper , de behöver också tränas i kreativt och analytiskt tänkande.

Denna uppsats syftar till att undersöka vad som har föranlett några lärare i grund- och gymnasieskolan att tillämpa Flipped Classroom i undervisningen och vilka möjligheter, utmaningar och nackdelar de anser detta sätt att utnyttja IKT i undervisningen innebär..

Ett tydligt samband mellan alfabetiseringsundervisning och deltagares verklighet utanför skolan är avgörande för alfabetiseringens framgång.  Syftet med följande uppsats är att belysa hur alfabetiseringslärare arbetar för att knyta ihop undervisningen med elevernas vardag utanför skolan. I undersökningen som här presen­teras har observationer av alfabetiseringsundervisning och intervjuer med alfabetiseringslärare gjorts. Resultatet visar bland annat att lärarna i undervisningen tar till vara autentiska texter, verkliga föremål, besök i samhället, vardagsnära ämnen och deltagarnas erfarenheter från den nya kulturen.De slutsatserna som dras är att undervisningen knyts till vardagen på flera olika sätt, främst genom ett vardagsnära innehåll i vokabulär och texter. Dock finns endast få exempel på skriftspråkets vardagsnära funktioner i undervisningen. Steget till att använda de nya kun­ska­perna i det dagliga livet är därmed stort..

I detta arbete har det undersökts om ett brädspel kan vara ett bra komplement till den övriga undervisningen för sjöingenjörsprogrammet på Kalmar Sjöfartshögskola. Ett brädspel har producerats och utvärderats av studenter.Tanken med detta arbete har varit att ge studenter en alternativ studieteknik. Denna studieteknik har ingen koppling till undervisningen på skolan. Med spelets hjälp har det kunnat undersökas vad studenter anser om att använda sig av ett spel för att lära sig delar av olika ämnen i utbildningen.För att söka svar på vår problemställning så har en kvalitativ studie gjorts. Vi har induktivt utgått ifrån empirin med en pragmatisk inriktning.

Rapporten undersöker om kontextberoende generering av träd är lämpligt att använda i dataspel. I arbetet presenteras ett system som möjliggör procedurell generering av träd som omgivningen kan påverka. De faktorer som inverkar på trädets grenstruktur är solljus, vind och gravitation. Projektet bidrar med en lösning till att minska utvecklingstiderna för dataspel genom att möjliggöra att trädmodeller algoritmiskt genereras i datorn istället för att de modelleras av en artist..

Syftet med vårt arbete var att synliggöra i vilken utsträckning samt beskriva på vilket sätt datorer implementeras i det pedagogiska arbetet i förskolan (förskoleverksamheter). För att uppnå det framställda syftet genomförde vi en enkätundersökning bland yrkesverksamma pedagoger på ett antal förskolor. Målgruppen var förskollärare och barnskötare. Valet att inkludera barnskötare i studien baserades på att verksamma i förskolans värld arbetar efter samma regelverk, i detta fall Läroplan för förskolan, Lpfö 98 (Skolverket, 2010) men kan ha väldigt olika förhållningssätt och förutsättningar som bland annat kan bero på utbildningsform. För att kunna synliggöra implementeringen på ett tillförlitligt sätt behövdes många respondenters erfarenheter och uppfattningar, därför valdes en kvantitativ enkätstudie som metod.