Syftet med uppsatsen är att undersöka hur lek gestaltas i undervisningen för elever med autism. Syfte är också att undersöka om leken kan utvecklas med hjälp av lärarna för att därefter kunna användas som en arbetsmetod i undervisningen. Frågeställningar: - Hur gestaltar sig leken för barn med autism? - Kan pedagoger utveckla deras lek? - Hur kan leken användas i undervisningen? Teori: De teoretiska utgångspunkterna i föreliggande studie är känsla av sammanhang (KASAM) som bygger på att arbeta med det som ger hälsa och sociokulturella teorin att personer lär i samspel med andra. Metod och urval: Metoderna som används för att besvara frågeställningarna och syftet är deltagandeobservationer vid fyra tillfällen av vardera fyra särskoleelever dvs.

Syftet med detta arbete är att ta reda på lärares syn på att undervisa utan en lärobok i årskurs 1-3. Vårt arbete är en kvalitativ studie och vi har intervjuat åtta lärare som har erfarenhet av att undervisa utan lärobok och vi har undersökt vilka anledningar som de ser till att välja bort läroboken från undervisningen. Arbetets fokus ligger på planeringen innan själva genomförandet av matematikundervisningen, valet av material och vilka andra saker som kan tänkas påverka organiseringen av undervisningen. Därför har vi valt att utforma intervjufrågorna efter två huvudområden, först en mer allmän syn på området och sedan fördjupade vi oss i planeringen och organiseringen av undervisningen. Resultatet av vår undersökning är att läraren måste våga variera undervisningen och ge eleverna möjlighet att testa på flera olika arbetssätt.

Detta examensarbete fokuseras på sambanden i matematikundervisningen och varför många elever inte uppnår målen i matematik. Vi har valt den kvalitativa intervjun och vi har intervjuat tre lärare och två av deras elever. Syftet med detta har varit att dels få en inblick i hur undervisningen ser ut i skolorna och dels hur eleverna upplever ämnet. Vår problemprecisering belyser vad som är viktig att tänka på vid undervisningen i matematik. I litteraturgenomgången belyses olika delar i undervisningen såsom språkets betydelse, motivation, lärarens profession, individualiseringen samt arbetet med matematikboken.

Denna uppsats handlar om lärares inställning till populärlitteratur i undervisningen. Syftet med uppsatsen är att undersöka svensklärares inställning till populärlitteratur i undervisningen på gymnasiet och om lärarna har samma inställning. Syftet är även att undersöka fördelar och nackdelar med att använda populärlitteratur i undervisningen och om lärarnas syn på populärlitteratur och dess användning i svenskundervisningen överrensstämmer med tidigare forskning. Arbetet inleds med en forskningsbakgrund som belyser populärlitteraturen som litteratur och dess förhållande till skolan.Metoden som används är en kvalitativ metod med strukturerade intervjuer som genomförts med sju svensklärare på gymnasiet i varierande åldrar och kön. Resultatet av vår undersökning visar på att lärarnas ålder speglar en viss inställning till populärlitteraturen i undervisningen.

Syftet med denna undersökning är att arbeta med skönlitteratur i undervisningen och ta reda på vad barn i år 1 och deras föräldrar anser om skönlitteraturens roll i undervisningen. Jag har valt att göra en kvalitativ studie baserad på observationer av klassens arbete samt djupintervjuer med fem barn och deras föräldrar. Ingen av informanterna hade tidigare stött på en undervisning som varit baserad på skönlitteratur, men såväl föräldrar som barn anser att skönlitteraturbaserad undervisning bör dominera arbetet i skolan. De känner att det är mycket lättare att finna lärglädje, fantasi och inspiration ur skönlitteraturen, än ur renodlade läromedel. Både föräldrar och barn vill dock ha kvar traditionella läromedel som ett komplement i undervisningen, dels för att barnen tycker att det är väldigt roligt att arbeta med arbetsböcker och, för att föräldrarna på så vis känner trygghet i att basen i barnens lärande säkras..

Dagens tekniska verktyg kan fungera som ett smidigt och självklart verktyg för eleverna i deras skolarbete. Denna studie ska leda till ökad kunskap för pedagoger angående hur tekniska verktyg används för dyskalkyliska elever i grundskolans tidigare år. Denna studie ska även belysa pedagogernas åsikter tekniska verktyg. I denna studie användes den kvalitativa forskningsintervjun som metod. Intervjupersonerna var tre pedagoger som är verksamma inom skolans tidigare år.

SammanfattningVi har undersökt ett antal grundskollärares syn på användningen av digitala läromedel och läroverktyg i undervisningen. Vårt syfte med undersökningen är att synliggöra lärarnas uppfattningar om digitala lärresurser genom deras didaktiska val. Som undersökningsmetod har vi använt oss av intervju. Informanterna har alla en positiv inställning till den digitala resursundervisningen. De anser att det är ett konkret och perfekt verktyg för att nå så många elever som möjligt i undervisning.

Mitt syfte med examensarbetet är att undersöka vilken syn pedagogen i det tvåspråkiga klassrummet har på att använda två språk i undervisningen. För att kunna göra detta har jag genomfört fyra kvalitativa intervjuer med lärare. Dessa intervjuer har sedan analyserats med utgångspunkt från teorier som berör tvåspråkig undervisning. De problemställningar jag har velat ha svar på i anslutning till detta är: ? Vilka faktorer i och utanför klassrummet anser pedagogen spelar in när det gäller elevens studieresultat? ? Vad, enligt pedagogen, är det som styr hur språken används i undervisningen? ? Tycker pedagogen att målet för undervisningen är att eleven ska behärska svenska och sitt modersmål eller att lära eleven svenska genom att modersmålet får spela en roll under en begränsad tid? Jag kommer att visa att lärarna anser att sociala och kulturella faktorer spelar en stor roll för elevens studieresultat, att målsättningen delvis styr hur språket används i undervisningen och att det mest realistiska målet för undervisningen är att eleven lär sig svenska genom att modersmålet får spela en roll under en begränsad tid..

Syfte: Syftet är att undersöka hur elever i årskurs åtta hanterar tal i bråkform vid problemlös-ning, med inriktning på del av en helhet och del av antal, när datorn används som verktyg. Fokus är på de elever som visar svårigheter inom detta matematikområde.Teori: Vi utgår från det sociokulturella perspektivet som innefattar både socialt samspel och redskap som utvecklar vårt tänkande för att ge oss stöd i lärandet. Vårt specialpedagogiska synsätt innebär att elevers svårigheter uppstår i mötet med omgivningen och detta benämns i forskningslitteraturen som det relationella perspektivet. Metod: För att på djupet kunna studera de forskningsfrågor som studien utgår ifrån används fallstudie som metod. Empirin samlas in genom att eleverna, som arbetar i par, använder ett skärminspelningsprogram Screencast-O-Matic så att vi kan ta del av elevernas samtal och det som sker på deras datorskärmar.

 Denna undersökning syftar till att spegla förändringar över tid i bildlärares syn på populärkultur. Bildlärarna kommer till tals genom kvalitativa intervjuer. Genom att relatera hur bildlärarna beskriver att de arbetar med populärkultur och deras syn på populärkultur till en historisk bakgrund, speglas sedan förändringar i bildlärares syn på populärkultur. Det blir då synligt att populärkulturens roll i undervisningen inte förändrats nämnvärt, och att bildlärarnas syn på populärkultur i vissa aspekter är oförändrad men i andra förändrad. Tydligast förändringar ligger i bildlärarnas mer mångfacetterade populärkulturbegrepp, den ökade vikten av och överlag positivare inställning till populärkultur i undervisningen. .

Syftet med arbetet var att belysa vilka didaktiska val som ligger till grund för hur fyra ämneslärare väljer fiktionstexter i undervisningen av svenska som andraspråk. Jag valde att använda mig av kvalitativa intervjuer som metod för att få en fördjupad och mer nyanserad bild av intervjupersonernas syften och uppfattningar om olika texturval och deras betydelse. Informanterna bestod av fyra undervisande gymnasielärare i ämnet svenska som andraspråk. Resultatet av undersökningen visar att de fyra ämneslärarnas uppfattningar om vilken litteratur som ska läsas och varför den ska läsas varierar kraftigt. Samtliga lärare följer samma kursplan, men tolkar den på lite olika sätt.

Studien undersöker hur matematiska begrepp etableras i diskursen i klassrummet och hur lärare planerar för, iscensätter och bearbetar matematiska begrepp. Studiens syfte är att studera hur lärare hanterar matematiska begrepp i undervisningen ur ett specialpedagogiskt perspektiv. Utifrån studiens ansats väljs två kvalitativa datainsamlingsmetoder. Till detta infogas Selander & Kress (2010) formellt inramad lärsekvens och Hallidays (2004) tre metafunktioner och en ny metafunktion, den institutionell funktion (Boistrup- Björklund, 2010). Studien visar att procedurkunskap har en stor plats i undervisningen. Lärarna hanterar begrepp i förbifarten och funderar inte på vilken roll de språkliga uttrycken har.

Syftet med denna studie är att få kunskap om hur elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi upplever skolans stöd i läsning och skrivning. Sex ungdomar mellan 12 och 20 år har intervjuats. Utsagorna har analyserats tematiskt med en fenomenologisk ansats. Resultatet visar att eleverna vill att lärarna ska lyssna och beakta deras åsikter gällande vilket stöd som de behöver, samt var, hur och när detta ska ges. Eleverna upplever skilda svårigheter i läsning och skrivning, vilket även kan resultera i problem gällande de teoretiska ämnena.

En studie av lärares förhållningssätt och bedrivande av friluftsliv i den ordinarie undervisningen i idrott och hälsa på gymnasienivå..

BAKGRUND: Vi har i vår bakgrund tagit upp aktuell forskning kring olika sättatt bedriva matematikundervisning i grundskolan. Vi har valt att sepå detta ur ett sociokulturellt perspektiv när det gäller eleverslärande.SYFTE: Syftet med undersökningen är att få kunskap om några lärares ochelevers uppfattningar om den egna undervisningen i matematik.METOD: Vi har använt oss av kvalitativ fallstudie, där vi gjort vårdatainsamling genom kvalitativa intervjuer, med två pedagogeroch 12 elever uppdelat på två klasser på en skola.RESULTAT: Vi har i vår undersökning kommit fram till att undervisningen imatematik är väldigt läromedelsstyrd och att undervisningen sällaneller aldrig varieras. Undervisningen kopplas inte till elevernasvardag i den utsträckning som är önskvärt. Eleverna har svårt attuttrycka meningen med matematik och visar upp stora brister i attförklara varför och när de använder matematik. Pedagogernakänner att de saknar tillräcklig kompetens i ämnet matematik ochskulle behöva en kompetensutveckling..