Skolan är ett ämne som återkommande diskuteras och debatteras och denna studie har som syfte att analysera och jämföra dagens diskurser om skolan, så som de kommer till uttryck på Aftonbladets och Dagens Nyheters ledarsidor. Studien fokuserar på vilka särdrag som går att finna på tidningarnas ledarsidor om skolan men också hur funna diskurser kan förstås ur ett kritiskt utbildningsteoretiskt perspektiv. Insamlat material analyseras med hjälp av Faircloughs kritiska diskursanalys och resultatet ställs i en teoretisk analys mot studiens valda teori, som behandlar skolan i det postmoderna samhället. Det resultat som går att finna består av likheter men också skillnader i hur de olika tidningarna skriver ut och kommunicerar bilden av skolan på sina ledarsidor. Den reglerade skolan med ett fåtal aktörer framställs som den goda skolan av Aftonbladet medan Dagens Nyheter framhäver det fria valets skola med ökande krav på kontroll.

Denna uppsats undersöker möjligheten att använda ett nätverksövervakningssystem för att även övervaka maskindrivna processer. Kan man baka ihop övervakningen av den maskinella processen och datorn som styr maskinen i ett och samma system? Detta genomförs genom att identifiera och implementera ett lämpligt övervakningssystem i en befintlig maskinell laborationsmiljö. Arbetet utvärderas därefter enligt ett antal felscenarion och även utifrån ett systemadministratörsperspektiv. Intervjuer med praktiker inom industribranchen utförs också för att dra ytterligare slutsatser..

Portfoliometodik är idag ett känt begrepp, likaså digital elevportfolio. Båda dessa begrepp, och en av de programvaror som främst är utvecklade för att vara en aktiv digital elevportfolio, har en central roll i den här studien. Portfolio Manager 2, som programmet i fråga heter, är utvecklat i Sverige av svenska pedagoger.Studien har en kvantitativ ansats med enkäter som redskap. En köns- och specialpedagogisk betraktelsegrund fanns i studien, vilket också resulterade i nya pedagogiska rön.Studien är utförd i 5 klasser på 2 olika svenska skolor i slöjd, där samtliga elever gick i åk 5.Lärarenkäten var utformad så att den skulle kunna ge en bedömning av ?fenomenet? PM2 som helhet, då PM2 även innehåller verktyg av det mer administrativa slaget.Studiens resultat bekräftar tidigare studier, dvs.

Romer är oftast överrepresenterade när det gäller skolk. Syftet med den här fallstudien är att bidraga med kunskap om hur skolan kan arbeta för att minimera skolket, vilket i sin tur resulterar i att de romska barnen kommer närmre målen i de olika skolämnena. Fyra frågor ställdes: Hur upplever romerna skolket? Hur vill romerna att skolan ska arbeta för att de inte ska skolka? Hur ser skolans pedagoger på skolkproblemet? På vilket sätt anser skolans pedagoger de bör arbeta för att minimera skolket? Som metod använde jag kvalitativa intervjuer samt enkäter, men även noggrann genomgång av skolverkets rapporter samt litteraturstudier. Fallstudien visar att skolan bör arbeta utifrån tre åtgärder.

Syfte: Undersöka utländska föräldrars erfarenheter och uppfattningar av kontakter med läraren i den svenska skolan, för att kunna utveckla samarbetet mellan skolan och föräldrar med utländsk bakgrund.Teori: Genom ett fenomenologiskt förhållningssätt försöka förstå hur 10 föräldrar med utländskbakgrund utifrån sitt perspektiv upplever och beskriver kontakten med läraren i den svenska skolan.Metod: Studien utförs genom fenomenologiskt halvstrukturerade kvalitativa intervjuer.Resultat: Genom att den personliga kontakten med läraren utvidgas känner sig de flesta föräldrarna i undersökningen mer välkomna till skolan. Föräldrarna beskriver på olika sätt hur de bäst får kontakt med läraren. Viktiga ingredienser i kontakten är att läraren ger föräldrarna av sin tid och sitt engagemang. De här komponenterna återfinns också i studiens litteraturanknytning..

Under de senare åren har det debatterats mycket om nedskärningarna av idrotten i skolan. Eftersom jag är mycket intresserad av idrott är jag således även intresserad av vad som försiggår i debatten om skolidrotten. M h a detta arbete tror jag att jag både kan befästa tidigare värderingar och skapa nya perspektiv åt mig själv och andra om vad skolidrotten betyder för oss.Arbetet syftar till att belysa några av de faktorer som ger idrottsämnet i grundskolan legitimitet som ett obligatoriskt ämne. Jag tar upp följande frågeställningar. Varför minskar politikerna antalet idrottstimmar då de säger att idrottsämnet är så viktigt? Vad anser en grupp vuxna medborgare om idrottsämnet i skolan? Vad anser en grupp skolbarn om idrottsämnet i skolan? Varför ska idrottsämnet finnas i skolan?Jag har använt mig av enkät för att undersöka vad en grupp medborgare anser om idrottsämnet.Resultatet blev kortfattat att en klar majoritet ansåg att idrottsämnet är en viktig del av undervisningen i skolan..

Arbetet handlar om att ta fram ett tapetmönster ritat för hand. Mönstret är helt unikt och gjort på fri hand från grunden, det är sedan färglagt i datorn för att blanda ny teknik med hantverk. Mönstret är inspirerat av Art Deco och Arts&Crafts, djur och natur. Målgruppen spänner sig från ung till gammal, mönstret och dess färgkombinationer ska passa de flesta. En designprocess baserad på inspiration och skissande redovisas.

Dagens skola är på många sätt en annan skola än den som flertalet vuxna lärt känna sen de vuxit upp. Dessutom så lever vi i ett utbildningssamhälle där förändringar pågår. För att förstå dagens skola och lärarens förändrade roll är det nödvändigt att se det ur ett historiskt perspektiv. det är även viktigt att tillägga att den nya läroplanens utformning har lett till att arbetssättet ute på skolorna har förändrats. Vi har studerat hur skolan och lärarens roll är under förändring.

Denna studie handlar om stress i skolan. Hur eleverna påverkades, om de påverkades och hur de själva upplevde det. Syftet med studien var att undersöka hur elever upplever stress i skolan, samt vilka orsaker som finns till stressen. Vi undersökte även vilka möjligheter skolan hade att förändra stress situationer. Intervjuerna valdes att göras med elever och lärare i år 5 och år 6 på grund av att i dessa åldrar händer mycket ur utvecklingssynpunkt.

Syftet med mitt arbete är att ta reda på hur skolan kan medverka till ett hälsosammare liv och stärka friskfaktorerna genom sunda kost- och matvanor, ökad fysisk aktivitet och vardagsmotion hos barn och ungdomar. Jag valde att använda mig av olika sätt för att få fram information om problemet, såsom litteraturstudier och en kvalitativ intervju. Vad jag har kommit fram till i mitt arbete är att skolan kan bidra till att förebygga och bromsa utvecklingen av övervikt och fetma hos barn och ungdomar. Genom förebyggande åtgärder inom skolan, familjen och samhället i stort kan man hejda utvecklingen av övervikt och fetma bland barn och ungdomar..

Syftet med arbetet är att undersöka huruvida lajv är en undervisningsmetod som är möjlig att i praktiken använda i skolan och om eleverna anser att de lär sig något av det. Frågeställningarna som ställs upp i arbetet är: · Hur mycket tid och planering behövs för att sätta upp ett lajv i skolan? · Har skolan de resurser som krävs för att tillhandahålla lajv som en del av undervisningen? · Är lajv en metod som eleverna uppskattar och själva anser sig lära sig något av? · Hur förhåller sig pedagoger till tanken på lajv som undervisningsmetod? Den teoretiska förankringen bygger till stor del på Fredrik Axelzons ?Rollspel i skolan? från 2007 och Kristina Boreús ?Rollspel i undervisningen? från 1994. För att finna svaret på frågeställningarna så genomfördes ett temaarbete om klimat under två veckor, där ett lajv baserat på FN:s klimatrollspel användes som avslutning. Efter lajvet genomfördes intervjuer med tre elever och klassläraren för att kunna få deras synvinkel. Slutsatsen av undersökningen är att det finns både tid och resurser för att använda lajv som metod i skolan samt att eleverna anser att de lär sig mycket genom arbetet..

Det ingår i lärarens uppdrag att anpassa undervisningen så att skolan blir ?en skola för alla?, där samtliga elevers utveckling främjas. Syftet med denna studie var att beskriva lärares uppfattningar om begåvade elevers motivation till skolan och lärande. Rapporten riktar sig mot grundskolans tidigare år. Enligt den studerade litteraturen har begåvade elever behov av att få individuellt anpassad undervisning för att bli stimulerade och motiverade.

Lärarens vardag påverkas av genusrelaterade föreställningar. Skolan och hela utbildningssystemet är upprättad utefter en viss könskod eller genuspraktik, som genomsyrar hela dess verksamhet. Skolan uppmuntrar individualistisk konkurrensorientering och drivs av en maskulin hegemoni. Det manliga dominerar skolan. Undervisningen läggs till upp efter pojkarnas behov.

Syftet med denna studie är att undersöka lärplattans roll för pedagoger och barn i förskolan. Vi har utgått från följande frågeställningar: Hur ser pedagogerna på lärplattan och dess användning? Hur ser barnen på lärplattan och dess användning? Hur samspelar barnen kring lärplattan? Vår studie är gjord på två förskolor i Nordvästra Skåne där vi har intervjuat åtta pedagoger och 20 barn. Vi gjorde även barnobservationer. Teoretisk inspiration och analysverktyg har vi hämtat från Ljung-Djärf (2004) som forskat kring barns relation till datorer.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur elever tar sig till skolan, och varför föräldrar skjutsar sina barn till skolan. Inom ramen för syftet undersöks, vilka faktorer som inverkar på barns transportsätt till skolan, hur sambandet mellan familjers vardagssituation och barns transportsätt ser ut, samt om bilskjutsandet kan utgöra ett positivt inslag i familjelivet. Uppsatsens primära datainsamling har skett genom en kvantitativt telefonundersökning riktad till föräldrar på Lidingö. Studien visar bland annat, att barnets ålder och avståndet mellan hemmet och skolan påverkar vilket transportsätt elever tar sig till skolan på. Många föräldrar som skjutsar sina barn till skolan motiverar skjutsandet med, att de ändå ska ta bilen till jobbet.