Sök:

Sökresultat:

647 Uppsatser om Datorer i förskolan - Sida 38 av 44

Hur anvÀnder sig socialarbetare av teoretisk förankring i barnvÄrdsutredningar?En kritisk utredningsmetodisk genomgÄng av tolv barnavÄrdsutredningar

Uppsatsen har som syfte att undersöka vilka Äsikter förÀldrar och ungdomar har om datorspelande. Studien har tagit reda pÄ om det skiljer sig mellan ungdomar och förÀldrars Äsikter. AvgrÀnsingen till studien blev att bara en klass i Stockholms förort fick svara pÄ enkÀtundersökningen, detta för att se vad barnen och deras förÀldrar hade för Äsikter, att blanda ihop andra klasser skulle inte ge uppsatsens syfte. Tidigare forskning har visat att datoranvÀndning har blivit allt vanligare för det svenska folket samt att befolkningen har tillgÄng till datorer eller andra hÄrdvaror i hemmet. Den allmÀnna uppfattningen om datorspelande Àr att förÀldrar och barnen har olika Äsikter dÄ barnen anser att det inte Àr nÄgot att överdriva om datorspelandet medan förÀldrar anser att man ska ha regler i familjen angÄende datoranvÀndningen.

Instruktionsformer i slöjden

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka instruktionsformer och arbetssÀtt som fungerar i slöjden. De didaktiska lÀromedlen i slöjden Àr fÄ och nÀstan inga alls och för att studien skulle gÄ att genomföras tillverkade jag ett eget lÀromedel med olika instruktionsformer ? digitala filmer, skriftligt och muntligt, i formen av ett gestaltande examensarbete. Med studien vill jag undersöka instruktionsformernas för- och nackdelar till att vÀgleda och underlÀtta elevernas kunskapsinhÀmtning till ett sjÀlvstÀndigt elevarbete i slöjden. LÀrarens tid i slöjdsalen begrÀnsas av att ge eleverna stöd till att nÄ kunskapsmÄlen. Genom att ta in de digitala hjÀlpmedlen i slöjden i form av datorer, iPads och smartphones förÀndras slöjdlÀrarens arbetssÀtt frÄn instruktör till handledare.

Uppfattar idrottslÀrare att unga elever och ungdomars fysiska förmÄga har förÀndrats under de senaste 30 Ären?

Jag upplever att barn och ungdomars fysik generellt sett Àr dÄlig och oroar mig för hur framtiden kommer att se ut. Jag fföljer debatten i media med stort intresse och har studerat relevant litteratur som bland annat beskriver hur vi pÄverkas fysiskt och psykiskt av ett liv som allt mer prÀglas av mekaniska hjÀlpmedel,tv och datorer. UtifrÄn litteraturen beskrivs i arbetet vilka vinster det finns med att vara fysisk aktiv, hur aktivitetsmönster ser ut för barn och ungdomar och att det finns bÄde mentala och fysiska skillnader mellan könen.Syftet med arbetet Àr att ta reda pÄ om idrottslÀrare uppfattar att unga elever och ungdomars fysiska förmÄga har förÀndrats de senaste 30 Ären? Jag har valt att göra en kavalitativ undersökning dÀr 6 idrottslÀrare, 2 kvinnor och 4 mÀn som har varit yrkesverksamma i minst 30 Är har blivit intervjuade. I arbetet redovisas Àven 16 Ärs statistik frÄn ett antal gymnasieklassers konditionstester.I min undersökning har jag kommit fram till att idrottslÀrarna anser att det har skett en försÀmring av fysiken och att det framförallt beror pÄ samhÀllsförÀndringar och attitydförÀndringar.

Dator- och Tv-spelande : Kvantitativ studie om förÀldrars och barnens Äsikter pÄ spelandet

Uppsatsen har som syfte att undersöka vilka Äsikter förÀldrar och ungdomar har om datorspelande. Studien har tagit reda pÄ om det skiljer sig mellan ungdomar och förÀldrars Äsikter. AvgrÀnsingen till studien blev att bara en klass i Stockholms förort fick svara pÄ enkÀtundersökningen, detta för att se vad barnen och deras förÀldrar hade för Äsikter, att blanda ihop andra klasser skulle inte ge uppsatsens syfte. Tidigare forskning har visat att datoranvÀndning har blivit allt vanligare för det svenska folket samt att befolkningen har tillgÄng till datorer eller andra hÄrdvaror i hemmet. Den allmÀnna uppfattningen om datorspelande Àr att förÀldrar och barnen har olika Äsikter dÄ barnen anser att det inte Àr nÄgot att överdriva om datorspelandet medan förÀldrar anser att man ska ha regler i familjen angÄende datoranvÀndningen.

Historiemedvetande genom datorspel och IT

Abstract VĂ„rt syfte med detta examensarbete Ă€r att skapa en medial undervisningsplattform med utgĂ„ng i IT-pedagogik och datorspel för Ă„rskurs 5. Datorer och IT har under lĂ€ngre tid anvĂ€nts i skolan i olika syften. Vi har undersökt hur datorspel och IT kan anvĂ€ndas som ett verktyg för att utveckla och fördjupa elevers historiemedvetande. Vi kommer att utgĂ„ ifrĂ„n tvĂ„ frĂ„gor i detta arbete. VĂ„r huvudfrĂ„ga Ă€r Hur kan en medial undervisningsplattform baserad pĂ„ spel och IT utformas för att stĂ€rka elevers historiemedvetande? och delfrĂ„gan Ă€r Hur kan undervisningen anpassas sĂ„ att elever i ett mĂ„ngkulturellt klassrum frĂ€mjar, utvecklar och skapar ett historiemedvetande? För att forska pĂ„ detta omrĂ„de har vi anvĂ€nt oss av bland annat Jörn RĂŒsens teorier om hur ett berĂ€ttande pĂ„verkar elevers/mĂ€nniskans historiemedvetande genom att berĂ€ttelsen anknyter till vĂ„ra erfarenheter och vĂ„r identitet.

Energibesparingar i skolans verksamhet: en fallstudie av en skola i LuleÄ kommun

I dagens samhÀlle förbrukas mycket energi. I Kyotoprotokollet lovar industrilÀnderna att minska sina utslÀpp med drygt fem procent i genomsnitt under Ären 2008-2012, jÀmfört med 1990 Ärs nivÄ. MÄlet om BegrÀnsad klimatpÄverkan Àr ett av 16 övergripande nationella miljökvalitetsmÄl. Kommunerna har ett ansvar att anpassa och genomföra klimatmÄlet pÄ den lokala nivÄn. För att kunna klara av energiförsörjningen och nÄ mÄlen mÄste landets energikonsumtion sÀnkas.

?Postfacken dÀr nere Àr ju mer för syns skull? ? En studie av kommunikation pÄ lÀrplattformer vid skolor med en-till-en

Titel: ?Postfacken dÀr nere Àr ju mer för syns skull? ? En studie av kommunikation pÄ lÀrplattformer vid skolor med en-till-enFörfattare: Johannes Dyplin och Alexander EnglundUppdragsgivare: LÀrarutbildningsnÀmnden (LUN), Göteborgs universitet.Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen förjournalistik och masskommunikation vid Göteborgs Universitet.Termin: VÄrterminen 2011Handledare: Mathias FÀrdighSidantal: 38 sidor exklusive bilagorSyfte: Syftet Àr att undersöka hur lÀrplattformar anvÀnds för internkommunikation pÄ gymnasieskolor med en-till-en-satsningar.Metod: Kvalitativa samtalsintervjuer och en kvantitativ enkÀtundersökningMaterial: Fem lÀrare och en studierektor pÄ tre olika skolor, samt sammanlagt 99 eleverHuvudresultat:LÀrplattformar anvÀnds frÀmst för kommunikation via E-post och dokumentdistribution. SÀndarna och mottagarna har nÀst intill samma möjligheter för kommunikation och strukturen av denna Àr mycket lik den vi finner i ett vanligt klassrum. LÀrplattformen utesluter inte heller pÄ nÄgot vis den personliga kontakten, trots den bekvÀmlighet som finns, utan blir en kanal i mÀngden. Vilken information som fÀrdas och i vilken kanal bestÀms av sÀndaren vilket kan fÄ negativa konsekvenser för mottagaren; utan faststÀllda rutiner kan eleverna behöva anpassa sig till varje enskild lÀrares lösning, vilket kan bidra till en förvirring och omotivation.AnvÀndarnas instÀllning till lÀrplattformer över lag tycks generellt sett vara god men önskemÄl om att funktioner som ligger utanför systemet skall integreras stÄr högst pÄ listan.

Implementation av CUSUM/SPRT-algoritm för kvalitetsövervakning i realtid av robotsvetsning

Under början av 1990-talet inledde Volvo Personvagnar i Olofström en process dÀr övervakning av robotiserad MIG/MAG-svetsning var i fokus. Det ledde fram till ett forskningsprojekt som resulterade i att Stefan Adolfsson, Lunds tekniska högskola/Blekinge tekniska högskola, 1998 presenterade avhandlingen Automatic Quality Monitoring in GMA Welding using Signal Processing Methods [5]. I den presenterades ett SPRT-baserat övervakningskoncept för övervakning av MIG/MAG-svetsning med kort- och spraybÄge. För att fÄ fram ett kostnadseffektivt övervakningssystem uppkom tanken att anvÀnda vanliga PC-datorer som plattform. De erbjuder hög berÀkningskapacitet till förhÄllandevis lÄg kostnad.

GÄr det att som lÀrare leva som man lÀr? : -En studie av skolans förutsÀttningar att verka för den framtida miljön.

Denna uppsats bestÄr av tvÄ delstudier och syftar till att undersöka hur faktorer som pÄverkar skolans möjligheter att arbeta med frÄgor om miljö och klimathot kan förstÄs. Syftet besvaras utifrÄn delfrÄgorna 1) hur uttrycks riktlinjer kring miljö i lÀroplan och kursplaner, 2) hur förhÄller sig lÀrarna till frÄgor om miljö och miljöpolitik 3) hur kan lÀrarnas professionella förhÄllningssÀtt till undervisning kring miljö förstÄs.Materialet utgörs av dels lÀroplan och kursplaner för gymnasieskolan likvÀl som 244 enkÀtsvar frÄn lÀrare inom en variation av Àmnen. EnkÀtstudien fokuserar pÄ lÀrares professionella och privata preferenser. Studien utgÄr ifrÄn tidigare forskning inom lÀrande och miljöengagemang sÄvÀl som klimatforskning. Materialet analyseras utifrÄn begreppet ekologisk modernisering och teorin om risksamhÀllet.

Utvecklingen av ett förÄldrat medielandskap

Syfte: Vi vill ta reda pa? hur teknikutvecklingen relaterad till VoD pa?verkar beteendet hos unga vuxna och hur detta beteende fo?ra?ndrar tv-tittandet i denna ma?lgrupp.Teori: Denna studie anva?nder huvudsakligen tva? teorier fo?r att underso?ka problemet. Den fo?rsta teori som tas upp a?r Diffusion of innovation, Rogers (2003) som diskuterar innovationers spridning och pa?verkan i samha?llet. Fo?r att vidare underso?ka beteendet hos unga vuxna anva?nds Jakob Bjurs avhandling Transforming Audiences (2009) som underso?ker individualiseringens mo?nster inom tv-tittande.Metod: En kvalitativ empirisk fallstudie baserad pa? intervjuer av fokusgrupper samt personintervju.

Analys av elbasnivÄ för VÄlbergsskolan, Karlstads Kommun : KartlÀggning av elanvÀndning nattetid samt undersökning av energieffektiviserande ÄtgÀrder.

Examensarbetet har gÄtt ut pÄ att ta reda pÄ varför en del skolor i Karlstads kommun, anvÀnder olika mycket el under kvÀllar, helger och nÀtter. Skillnaderna Àr stora och pÄ grund av det har ett nytt begrepp, kallat elbasnivÄ, definierats. I princip Àr elbasnivÄn den effekt som anvÀnds under de tider som lokalerna inte nyttjas.Efter genomförd rangordning av elbasnivÄn med hjÀlp av en egenutvecklad excelkalkyl, för ett urval pÄ 15 skolor i Karlstads kommun, valdes tvÄ av dessa ut för vidare utredning. En skola med lÄg elbasnivÄ och en skola med hög elbasnivÄ valdes. Frödingskolan Àr den skola som har lÀgst elbasnivÄ och valdes att fungera som en referensbyggnad.

Datorbord till Apples datorer

Miljömedvetenheten och ökat intresse för energieffektiva hus har gjort att byggnader isoleras som aldrig förr. Oftast Àr det pÄ lÄng sikt ganska sÄ lÀtt att rÀkna hem en ökad isoleringsmÀngd och det Àr just den ekonomiska vinsten som brukar lyftas fram som det frÀmsta argument varför en bestÀllare bör vÀlja den tjockare isoleringen. För en bestÀllare av hyresfastigheter Àr det oftast ekonomin som avgör ifall ett projekt ska pÄbörjas eller inte och denna studie ska dÀrför vara en hjÀlp till att vÀlja den mest ekonomiska isoleringstjockleken i vÀggar.Syftet med denna studie Àr att utreda var den optimala vÀggisoleringstjocken hamnar pÄ en hyresfastighet med flerfamiljsbostÀder som byggs pÄ en begrÀnsad byggyta. Inte sÀllan finns det krav pÄ maximal byggyta frÄn kommunen och dÄ innebÀr det att ju tjockare isoleringen Àr desto mindre blir den uthyrningsbara boytan.Kvalitativa intervjuer lÄg till grund för att bestÀmma nÄgra vanligt förekommande yttervÀggskonstruktioner som isoleringen sedan skulle optimeras pÄ. Dessa yttervÀggar placerades pÄ en teoretisk referensbyggnad som dÀrefter energiberÀknades med hjÀlp av handberÀkningar dÀr matematiska uttryck för en varierande isoleringstjocklek anvÀndes.

Anpassningsbar datorvÀska

Rapporten redogör för ett examensarbete pÄ kandidatnivÄ som utförts pÄ Industridesigninstitutionen pÄ Konstfack. Projektet har handlat om att ta fram ett koncept för en datorvÀska dÀr vÀskan kan anpassas för den mÀngd saker som anvÀndaren vill ta med just för dagen. Fokus för projektet har varit att titta pÄ de generellabehoven anvÀndarna har för att bÀra med sig en bÀrbar dator och övriga tillhörigheter, de önskvÀrda funktionerna hos en möjlig produktlösning för just de behoven och hur mötet mellan den organiska kroppen, anvÀndaren, och den fyrkantiga tekniken skulle kunna gestaltas i konceptet.MÄlgruppen har under hela projektets gÄng varit alla mÀnniskor som bÀr pÄ en bÀrbar dator dagligen. Under projektets gÄng har dock fokus hamnat pÄ att gestalta konceptet utifrÄn det, för de personer som intervjuats, viktiga estetiska uttrycket i en likvÀrdig produkt för detta projekt. Genomgripande för alla intervjuade var önskemÄlet att produkten skulle vara representativ och vÀrdeord som anvÀnts i processen har varit anpassningsbar, stram och funktionell.Arbetsprocessen var uppdelad i en kartlÀggningsfas, en gestaltningsfas bestÄende av tvÄ skissfaser, en definitionsfas och slutligen en modellbyggesfas.

Musikvideon - en översikt

AbstractViktoria Ljungqvist: Musikvideon - en översikt. Uppsala universitet: Musikvetenskap Examensarbete C HT 1998.Syftet med denna uppsats Àr att göra en översikt över den moderna musikvideons framvÀxt, varvid frÄgestÀllningar kring bildberÀttandet och de underliggande musikaliska strukturerna behandlas. Uppsatsen Àr en litteraturstudie, dÀr böcker och artiklar om musikvideon har samlats frÄn flera olika ÀmnesomrÄden.Studien visar att vid framvÀxten av musikvideon har teknisk och konstnÀrlig utveckling inom medier som film och TV varit av stor betydelse. FrÄn filmen har musikvideon hÀmtat mycket av rörelsemönster, effekter och berÀttarformer. Den amerikanska rockfilmen sÄlde pÄ 50-talet Äsikter, image och musik i samma förpackning, vilket fÄtt sin följd i musikvideon.

UtvÀrdering av Windows RT för portning av Mario Framework

Ericsson har utvecklat ett ramverk för multimediakommunikation som heter Mario. Mario kan anvÀndas för att sÀtta upp video- och ljud-samtal över IP och finns fungerande pÄ Android och iOS. Mario Àr en del av web browsern Bowser som finns att hÀmta pÄ Google Play eller App Store. Bowser möjliggör att köra WebRTC applikationer skrivna i HTML5 och JavaScript pÄ Android och iOS.Nu nÀr Microsoft slÀpper sina nya plattformar, Windows RT, Windows 8 och Windows Phone 8 sÄ finns ett intresse att försöka flytta detta ramverk till dessa plattformar. Vi kommer göra ett försök att porta Mario till Windows RT.

<- FöregÄende sida 38 NÀsta sida ->