Test har utförts för att jämföra två huvudburna displayer (HMD), Penny Interactive Glasses och Sony Glastron, med traditionella displaymetoder för att presentera information i stridsfordon. Testen innehöll ett antal scenarion kring två olika aktiviteter. Testen har utförts i en simulerad miljö bestående av ett antal datorer, en mock-up av ett fordon och en projektor. Testresultat har utvärderas med Nasa TLX, vilket är ett program för uppskattning av arbetsbörda. Enkla test utfördes för att se hur ljusnivån påverkade användandet av HMD utomhus och om enkla filterlösningar var tillräckliga för att lösa problemen. Fokus i testen låg på en HMD från Penny som hade några intressanta hands-free lösningar för att styra applikationer. En bedömning gjordes av hur väl dessa lösningar fungerade och vad, om något, som behövde förbättras för att detta skulle vara praktiskt användbart. Förutom att göra en bedömning av om HMD:er är en lösning som faktiskt underlättar arbetet i ett stridsfordon har vi också försökt komma fram till några förslag på hur de skulle kunna förbättras inom områden så som passform och användarvänlighet. Vi kom fram till att HMD-lösningar potentiellt kan fungera bättre än nuvarande lösningar om de används på rätt sätt.

Realtidssystem ställer hårda krav på dess ingående mjukvaras temporala beteende. Programmen måste bete sig deterministiskt och ge svar inom satta tidsgränser. Med hårda krav följer större behov av verktyg att testa koden med. WCET (Worst Case Execution Time)-analys har som mål att finna en övre gräns för ett programs exekveringstid. SWEET (SWEdish Execution Time) är ett verktyg för WCET-analys utvecklat av en forskargrupp vid Mälardalens Högskola.PowerPC är en klassisk processorarkitektur som utvecklades av Apple, Motorola och IBM och släpptes 1991.

Teknologin har en central del i våra liv, som skall sannolikt vara lika självklar i framtidens skola därför finner vi intresset i ämnet. Studiens syfte är att undersöka hur en verksam pedagog använder Tragetonmetoden, Att skriva sig till läsning i årskurs två. Studien belyser metodens för- respektive nackdelar, samt hur en interaktion sker mellan eleverna när de arbetar vid datorn. Undersökningen gjordes med en kvalitativ forskningsmetodik i form av semistrukturerade intervjuer, samt observationer. Den verksamma pedagogen intervjuades, samt fyra elever i klassen.

Enligt patientjournallagen har sjuksköterskan skyldigheter att föra journal om patienten. I Sverige finns elektronisk- och pappersbaserad journalföring i olika utsträckningar. Elektroniskt beslutstödsystem är en vägledning för sjuksköterskan i arbetet. Attityd kan beskrivas som inlärda inställningar antingen för eller emot något och hur situationer upplevs. Syftet var att beskriva faktorer som hade betydelse för sjuksköterskans attityder till omvårdnadsdokumentation.

Under de veckor vi var ute på VFU väcktes en rad frågor hos oss. På våra skolor hade eleverna utrustats med personliga datorer eller surfplattor. Vi upplevde båda att detta påverkade undervisningen på flera sätt, och började därför intressera oss för att undersöka fenomenet med individuella IT-verktyg. Redan i ett tidigt stadium insåg vi att synen på IT-verktygen och deras användningsområden varierade kraftigt. Där av växte tanken fram om att undersöka elevers och lärares uppfattning om dessa verktyg, i en fallstudie av två skolor.Den här uppsatsen ser skolledningarna på de båda skolorna som huvudaktörer vad gäller införandet av IT-verktygen, men vill trots det lägga fokus på elever och lärares uppfattningar av dessa.

Syftet med den genomförda studien var att undersöka vilka effekter lärarna kunde se att arbetet med ASL, ?Att skriva sig till läsning? gett i den pedagogiska praktiken, vilket innefattar effekter både hos eleverna och hos läraren. I undersökningen ingick tio lärare i år F-3 som deltagit i projektet ?Att skriva sig till läsning? lett av CMiT, centrum för media och IT sedan 2006. För att få tillgång till lärarnas uppfattningar och erfarenheter valde vi att genomföra kvalitativa intervjuer.

Idag finns en mängd olika ljudkort tillgängliga på marknaden och många av dessa kräver olika instruktioner för samma ändamål. Detta kan leda till stora problem för bland annat spelutvecklare, eftersom det är till fördel om spelet som skall publiceras kan fungera på så många olika datorer som möjligt. Målet med detta arbete är att ljudsätta Clusterball® 2, med OpenAL, Open Audio Library. OpenAL är ett API, Application Programming Interface, som år 2000 introducerades, främst för ljudsättning av datorspel. Detta verktyg används för att skapa realistiska, interaktiva tre dimensionella ljud.

Internetanvändning med mobila enheter såsom PDAs och smartphones är idag vanligt. De flesta webbsidor är dock designade för att visas på stationära datorer med stora skärmar. När användare med mobila enheter besöker webbsidorna uppstår ofta användbarhetsproblem som i främsta hand kan kopplas till de mobila enheternas små skärmar. Syftet med denna studie var att undersöka vilka faktorer som är viktiga att ta hänsyn till, då en söksida på Internet skall anpassas för att presenteras på mobila enheter med små skärmar. Studien bestod av tre olika faser, där den första var en litteraturstudie som syftade till att samla in information som berör design och omvandling av webbsidor mot små skärmar. I den andra fasen utvecklades två olika prototyper av en befintlig söksida på Internet, anpassade för små skärmar.

Spelmotor är benämningen på den komponent som hanterar en del av mekaniken i ett datorspel. Förutom funktioner för grafik, fysik etc. finns också funktioner för rörelser, interaktion med världen etc. I detta examensarbete går vi in på hur en spelmotor för morgondagens mobiltelefon kan se ut, samt vad dagens mobiltelefoners hårdvara och mjukvara saknar för att dagens PC-spel ska kunna portas till dem. Stödet för att spela avancerade spel på mobiltelefoner växer ständigt och inom några år bör hårdvaran vara ungefär densamma som på PC.

Under de veckor vi var ute på VFU väcktes en rad frågor hos oss. På våra skolor hade eleverna utrustats med personliga datorer eller surfplattor. Vi upplevde båda att detta påverkade undervisningen på flera sätt, och började därför intressera oss för att undersöka fenomenet med individuella IT-verktyg. Redan i ett tidigt stadium insåg vi att synen på IT-verktygen och deras användningsområden varierade kraftigt. Där av växte tanken fram om att undersöka elevers och lärares uppfattning om dessa verktyg, i en fallstudie av två skolor.Den här uppsatsen ser skolledningarna på de båda skolorna som huvudaktörer vad gäller införandet av IT-verktygen, men vill trots det lägga fokus på elever och lärares uppfattningar av dessa.

Företags och andra organisationers konsumtion av produkter och tjänster bidrar till miljöpåverkan i alla dess faser. Det är enklare för ett producerande företag att identifiera sina mest kritiska upphandlingsområden, till skillnad från organisationer som huvudsakligen upphandlar varor och tjänster. Med upphandling avses i det här fallet en organisations inköp av varor och tjänster. Upphandlingen av varor och tjänster bidrar till indirekt miljöpåverkan och den upphandlande organisationen har ofta svårt att påverka produktions- och slutfas av varor och tjänster.Syftet med studien är att utveckla ett arbetssätt för att kunna bedöma en icke-producerande organisations miljöpåverkan av dess upphandling av varor och tjänster. Detta arbetssätt kommer att testas och utföras som en fallstudiestudie på Linköpings Universitet (LiU), där syftet är att identifiera kritiska upphandlingsområden.Denna fallstudie bygger på en tidigare studie på LiU där miljöpåverkan har bedömts i produktionsfasen med hjälp av miljöexpanderad inputoutputanalys (MIOA).

Utveckling av mobilapplikationer är ett område som har haft en stark tillväxt de senaste åren. Området är relativt nytt och outforskat och förväntas att öka i många år framöver då allt fler företag ser möjligheten att nå ut till sina kunder var de än befinner sig.Syftet med studien är att utreda och identifiera hur utveckling kan ske av användbara gränssnitt till mobiltelefoner. Särskild fokus har legat på utveckling av gränssnitt som dessutom kommer att finnas representerade i flera olika produkter då detta ställer särskilda krav på dess gränssnitt.Prototypen av mobilapplikationen som utvecklats har genomgått en iterativ designprocess som är baserad på litteraturundersökning och målgruppsanalys av potentiella användare genom intervjuer och en enkät. Ett designramverk har skapats och använts vid utveckling av en mobilapplikation samtidigt som persona, kravspecifikation och scenarier har skapats och utgjort grunden för en potentiell användare. Prototypen har utvärderats genom användartester varpå en interaktiv prototyp har skapats i Adobe Flash.Applikationen som utvecklats med ramverket som stöd anses uppnå god användbarhet och vara effektiv att använda.

Syftet med examensarbetet är att ta reda på hur barn lär sig att skriva med hjälp av datorn i en förskoleklass och en förstaklass. Frågeställningarna som jag utgår från är: Hur används datorn i den tidiga skrivundervisningen? Hur uppfattar barnen skrivandet på datorn? Undersökningen är en fallstudie av de två klasserna där jag har observerat och intervjuat barnen och lärarna.Hur lärarna arbetar med datorn i den tidiga skrivundervisningen visar sig ha stor betydelse för hur arbetet vid datorerna upplevs och fungerar. I arbetet med skrivande på datorer tillåts varje barn eller elev att utvecklas i egen takt oavsett utgångspunkt. Genom att samarbeta vid datorn lär barnen och eleverna sig av och med varandra.

Idag går utvecklingen mot alltmer distribuerade IT-system där en grupp datorer kommunicerar med varandra. Detta gäller för sökmotorer, beräkningsintensiva miljöer och även för den svenska försvarsmaktens ledningssystem.För att systemen ska kunna kommunicera så flexibelt som möjligt vill man ofta att kommunikationen ska ske enligt standardiserade protokoll vilka är oberoende av datorplattform, programmeringsspråk och transportprotokoll. Ett koncept som kan användas för denna sorts kommunikation är Web Services vilket är ett koncept där meddelanden skickas XML-formaterade över valfritt kommunikationsprotokoll.För att möjliggöra utbyte av känsligt data som inte får nås av obehöriga måste kommunikationen stöttas av ett flertal viktiga säkerhetsfunktioner. En av dessa funktioner är användarautentisering vilket innebär att användarens identitet kan verifieras.För att möjliggöra användarautentisering kan digitala certifikat och asymmetriska kryptooperationer användas, denna typ av operationer är prestandakrävande varför ?Single Sign On? eftersträvas.

Studiens syfte var att undersöka hur lärare talar om behov av stöd i arbetet med elever som stör undervisningen. Följande frågeställningar ställdes:Hur beskriver lärare vad som utgör elevers agerande?Hur beskriver lärare sitt agerande i klassrummet?Hur beskriver lärare vilket stöd som behövs i undervisningen?Teorin utgick från en kvalitativ metod och med en sociokulturell ansats vid insamling av empirin.Som metoden användes fokusgruppsintervjuer på två skolor med ett arbetslag på vardera. Sammanlagt intervjuades 11 ämneslärare som undervisade i år 7 till år 9.Resultatet visar att lärares behov av stöd med elever som stör undervisningen handlar om att ge lärare möjlighet att samtala om förhållningssätt och motivation. Lärarna beskriver faktorer som stör i klassrummet som att elever har svaga baskunskaper i ämnena som visar sig i olust, sena ankomster som kan ge svårigheter i arbetslivet och mobiltelefoner som störande inslag.Vidare uttrycker lärarna behov av att ha ett nära och tydligt stöd av skolledning och i pedagogiska frågor av specialpedagog.