Sök:

Sökresultat:

647 Uppsatser om Datorer i förskolan - Sida 31 av 44

"Man mÄste vara driftig för att komma nÄgonstans" : Elevers erfarenheter av IT-baserade lÀrverktyg i undervisningen

Mitt övergripande syfte med denna studie Àr att ur ett livsvÀrldsperspektiv undersöka hur tre elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter upplever anvÀndandet av IT - baserade lÀrverktyg.Studien vill Àven ta upp elevernas erfarenheter av att anvÀnda sig av IT -baserade lÀrverktyg i undervisningen som en del av deras lÀrande, ur dÄtida, nutida och framtida perspektiv. Ansatsen livsvÀrldsfenomenologi har legat till grund för denna studie. Den ger tilltrÀde till att undersöka och beskriva elevers levda erfarenheter. I livsvÀrldsfenomenologisk ansats fÄr jag tilltrÀde till personers livsvÀrldar. Som metod anvÀndes kvalitativ forskningsintervju. I studien visar sig detta genom att jag anvÀnde mig av en frÄgeguide. Mina frÄgor var fÄ och mitt intresse för elevernas egna berÀttande var i fokus.

Att motverka fragmentering av arbete vid design av informations- och kommunikationsteknik : en fallstudie av IT i sjukvÄrden

En fallstudie inom sjukvÄrden har genomförts dÀr fokus legat pÄ hur informations- och kommunikationsteknik (IKT) sÄsomdatorer och telefoner, skapar avbrott för personalen samt hur och om denna fragmentering av arbete kan undvikas. Tidigareforskning om fragmenterat arbete har ofta fokuserat pÄ tid och frekvens för avbrott, denna studie vill bryta med detperspektivet. Det huvudsakliga datainsamlandet har bestÄtt av 17 observationstillfÀllen med situerade intervjuer vid tvÄkirurgiska vÄrdavdelningar och en mottagning. Materialet har analyserats och nio brukskvaliteter har tagits fram för attbeskriva arbetet. Dessa brukskvaliteter har sedan kopplats till fragmentering och hur denna kan motverkas.

Implementation av XCP över Ethernet

VÀrlden blir mer och mer datoriserad, detta gÀller inte minst olika typer av fordon. Datorerna i fordonen blir allt mer avancerade. Detta har lett till att de verktyg som anvÀnds för utveckling av dessa datorer inte lÀngre klarar av att hantera de allt större datamÀngderna som genereras. För att rÄda bot pÄ detta valde BAE Systems att implementera ett nytt protokoll för kommunikation med datorerna i fordonen, nÀmligen XCP (Universal Calibration Protocol). Genom att implementera XCP över Ethernet gÄr det att överföra betydligt större datamÀngder Àn tidigare, dÄ man anvÀnde CCP (CAN Calibration Protocol), som anvÀnder sig av CAN bussen (Controller Calibration Protocol) istÀllet för Ethernet.

Man fÄr ju identitetskris annars

Vi har med denna studie undersökt vilka vÀgledningsmodeller och metoder som vÀgledare anvÀnder i drop in- samtalet, samt deras instÀllning till detta. Den metod vi anvÀnder oss av i studien Àr semikvalitativa intervjuer tillsammans med en intervjuguide som bas med frÄgor uppdelade i teman. Dessa teman Àr modeller, metoder och instÀllningar. De vÀgledningsmodeller som vÀgledarna i studien anvÀnder sig mest av och som ligger som en grund för deras arbete Àr Gerard Egans modell ?The Skilled Helper?.

Barns inlÀrning genom lÀrospel - en studie om ett datorspels förmÄga att lÀra

Barnen Àr den grupp i samhÀllet som anvÀnder datorer allt mer och mer. Idag finns det pedagogiska lÀrospel som ska hjÀlpa barnen med att lÀra sig skriva, lÀsa och rÀkna i skolan. Vi har intresserat oss för dessa typer av spel och vi har i denna uppsats undersökt hur ett sÄdant spel kan hjÀlpa barn och vad det Àr i spelet som representerar ett lÀrande. Vi har anvÀnt oss utav ett spel vid namn LÀslandet frÄn LÀramera AB och gjort observationer med hjÀlp av en metod som varit av bÄde kvantitativt och kvalitativt slag. Den kvantitativa ansatsen bestod i att vi anvÀnde oss av strukturerade observationer och det kvalitativa lÄg i att vi anvÀnde oss utav Think Aloud protocol.

Colour a Symbol : Autentisering för smartphones

Under de senaste Ären har den mobila tekniken i stort sett helt gÄtt över till smartphones. Smartphones Àr i princip mer datorer Àn telefoner, som vi alltid bÀr med oss och som innehÄller allt mer kÀnslig information. Detta medför att kraven pÄ sÀkerheten kring enheten ökar. Detta arbete undersöker om det Àr möjligt att finna en ny metod att lÄta anvÀndaren autentisera sig pÄ, som Àr sÀkrare Àn de som Àr vedertagna idag, men samtidigt har liknande nivÄ av anvÀndbarhet. VÄr idé, som vi arbetar med under namnet Colour a Symbol, baseras pÄ att kombinera symboler och fÀrger i par.

KartlÀggning av internetbaserad tunn klient

DÄ datorer i alla dess former har kommit att bÀra betydande mÀngder relevant information för diverse forensiska utredningar sÄ krÀvs en ingÄende kunskap gÀllande hur denna data lÀmpligast infÄngas. En typ av klient som nyligen har gjort sitt kommersiella intÄg pÄ marknaden Àr den internetbaserade tunna klienten. Det existerar i dagslÀget begrÀnsat med underlag gÀllande huruvida en sÄdan klient bÀr information som Àr relevant för en IT-forensisk utredning.Inom denna uppsats har dÀrför en internetbaserad tunn klient av typen Chromebook varit mÄl för undersökning. Syftet har varit att kartlÀgga vilka sÄrbarheter som existerar, samt om möjligt huruvida dessa kan brukas som underlag vid en forensisk utredning. För detta ÀndamÄl har klientens lagrings- samt kommunikationsmönster analyserats.

"... ett barn behöver alla metoder" : LÀrares upplevelse av och instÀllning till metoder och hjÀlpmedel i lÀs- och skrivinlÀrning

Syftet med studien Ă€r att fĂ„ ta del av verksamma lĂ€rares upplevelse av arbetet med LTG-metoden, ljudmetoden samt metoden att skriva sig till lĂ€sning. LikasĂ„ Ă€r studiens syfte att kartlĂ€gga lĂ€rares instĂ€llning till olika hjĂ€lpmedel som finns att anvĂ€nda i lĂ€s- och skrivinlĂ€rningen sĂ„som lĂ€romedel, elevproducerat material, skön- och facklitteratur, medier, populĂ€rkultur och IKT. Vi intervjuade sex lĂ€rare verksamma i Ă„rskurs ett till tre för att ta del av deras tankar och upplevelser.Intervjuerna visade att alla lĂ€rare anvĂ€nder sig av samtliga lĂ€s- och skrivmetoder och tycker att de bör gĂ„ hand i hand för att eleverna ska fĂ„r bĂ€sta möjliga förutsĂ€ttningar att lĂ€ra sig lĂ€sa och skriva och kĂ€nna glĂ€dje inför skriftsprĂ„ket. Som en röd trĂ„d genom samtliga metoder nĂ€mns den glĂ€dje som vissa delmoment i metoderna ger inför skrivandet och lĂ€sandet. Även lĂ€rarens betydelse Ă€r genomgĂ„ende; Ă€r inte lĂ€raren positiv och engagerande sker inget lĂ€rande oavsett metod.

Virtuella gemenskaper som demokratisk kanal - En studie av informationsteknologi som stöd till det demokratiska samtalet med avseende pÄ dess roll inom utbildning

Syftet med arbetet Àr förslaget om virtuella gemenskaper som ett komplement till de kanaler som politiker anvÀnder idag för att nÄ ut till medborgarna. Genom en kvalitativ litteraturstudie tas tolv faktorer fram som anses vara nödvÀndiga för att dessa gemenskaper ska stödja den demokratiska diskussionen. Dessa faktorer operationaliseras för att kunna anvÀndas som analysverktyg för att undersöka redan existerande gemenskaper, vilka valts utifrÄn deras koppling till riksdagen eller kommunala utskott, vars inriktning Àr utbildning, dÄ sÄdan anses vara grundlÀggande för att ge medborgare i en deltagardemokrati möjlighet att kunna bidra till den politiska agendan.Anledningen till förslaget Àr att utvecklingen av elektronisk kommunikation har tillfört ett ökat utbud kanaler som gör det möjligt för anvÀndare av datorer att snabbt hÀmta information, eller göra inlÀgg i debatter bortom det fysiska rummet. Efter analysen gÄr det emellertid att konstatera att nÄgon resurs liknande den som föreslagits i dem tolv faktorerna Ànnu inte finns, sÄ istÀllet avslutas arbetet med en reflektion över vad det innebÀr. Det utesluts dÀremot inte att liknande gemenskaper finns pÄ förslag eller skulle kunna fÄ betydelse framöver..

IT i skolan - pÄ vilket sÀtt och varför i matematik och NO-Àmnen : - NÄgra lÀrares reflektioner -

Studiens syfte var att undersöka hur nÄgra lÀrare inom matematik och naturorienterande Àmnen (NO) anvÀnder sig av IT i sin undervisning i Är 7 - 9, deras motiv till anvÀndandet av IT som undervisningsverktyg samt om det fanns nÄgot som de upplevde begrÀnsade eller pÄ annat sÀtt pÄverkade deras anvÀndning av IT.Intervjuer gjordes med fyra lÀrare frÄn tvÄ olika skolor. Hur ofta lÀrarna anvÀnde sig av IT i sin undervisning skiftade beroende pÄ Àmne. Vanligast var anvÀndningen inom NO-Àmnena. LÀrarna anvÀnde IT för att introducera ett arbetsomrÄde, att söka information pÄ Internet, att illustrera nÄgot med hjÀlp av en film eller att sjÀlva filma ett hÀndelseförlopp. De kunde ocksÄ skapa minnesanteckningar under lektionen samt samtala och resonera med eleverna om den internetinformation som de funnit.

IKT i skolan : En intervjustudie av attityder, utbildning och förutsÀttningar gÀllande IKT i grundskolans tidigare Är.

Denna studie handlar om vad pedagoger har för attityd, utbildning och förutsÀttningar gÀllande informations- och kommunikationsteknik (hÀdanefter benÀmnt IKT) i grundskolans tidigare Är.    Nedan frÄgestÀllningar har anvÀnds för att ge lÀsaren en bra grund till Àmnet och senare i texten komma fram till en slutsats Vad finns det för förutsÀttningar pÄ de tillfrÄgade pedagogernas skolor för att kunna undervisa med hjÀlp av IKT?Vad för relevant utbildning har de tillfrÄgade pedagogerna som undervisar med hjÀlp av IKT?Hur arbetar de tillfrÄgade pedagogerna med IKT?Vad har de tillfrÄgade pedagogerna i grundskolans tidigare Är för attityd till IKT?     I den hÀr studien anvÀndes intervju som metod.  Studien genomfördes med hjÀlp av kvalitativa respondentintervjuer. Fem pedagoger i grundskolans tidigare Är intervjuades, med tidigare Är menas frÄn förskoleklass till Ärskurs 6. Utvalda delar frÄn intervjuerna Àr transkriberade. I analysen presenteras teman utifrÄn den kartlÀggning som gjorts av intervjuerna, med hÀnsyn till frÄgestÀllningarna i denna empiri.

Den diskursiva konstruktionen av hackern

Slutsats: Hackern blev i tidningarnas diskurs inte bara en sÀkerhetsrisk utan Àven en samhÀllsfara. Hackern var en brottsling och det var endast i fÄ artiklar som hackern framstÀlldes pÄ ett balanserat sÀtt. Det fanns dessutom flera sensationsartade artiklar dÀr hackerns farlighet understryks. Hackern blev genom sin pÄstÄdda brottslighet och genom andra tecken stÀlld utanför nodalpunkten samhÀlle och genom sitt hot mot sÀkerheten blev han samhÀllets fiende. Tidningarna som skrev om amatörradiorörelsen förde istÀllet fram en mer nyanserad bild: att det finns brÄkstakar bland dem men att de flesta var redliga mÀnniskor.

Mobilomat : Designstudie av en offentlig laddare till portabla enheter.

Detta examensarbete Àr genererat pÄ egen hand av projektets deltagare. Arbetet avser att frambringa ett förslag pÄ hur en offentlig laddare kan utformas med kartlÀggning av dess teknik. Produkten riktar sig frÀmst för laddning av mobiltelefoner men ska ocksÄ fungera till andra energiförsörjande portabla enheter som, mindre datorer, musikspelare samt kameror.Examensarbetet Àr inom omrÄdet, produkt- och processutveckling vid institutionen Innovation Design och Produktutveckling pÄ MÀlardalens högskola.Projektet omfattar en förstudie med analyser av befintliga produkter pÄ marknaden gÀllande design, teknik och funktion. Förstudien omfattar ocksÄ resultatet av en personundersökning för att utforska om det finns ett behov av en sÄdan produkt pÄ den svenska marknaden samt för att ge inspiration hur den kan utformas. Vi har ocksÄ tagit del av lÀmpliga litteraturstudier för att skapa en trovÀrdighet till lÀsaren och som stöd för vÄrt arbete.Med denna förstudie i beaktning inleddes en konceptutveckling med ett omfattande skissarbete som sedan fördes över till cad-modeller med hjÀlp av programmet Solid Works.

All lÀsning Àr bra lÀsning : En studie av nÄgra svensklÀrares syn pÄ boksamtal i gymnasieskolan

Arbetet handlar om boksamtal i litteraturundervisningen i svenskÀmnet pÄ gymnasiet. Undersökningens syfte Àr att ur lÀrares perspektiv undersöka vilken syn de har pÄ boksamtalet, vad de anser att man kan uppnÄ med boksamtalet och Àven se vilka faktorer som pÄverkar utformandet av ett boksamtal. För att se vilka riktlinjer som gÀller för boksamtal i litteraturundervisningen har jag studerat skolplaner, lokala skolplaner och styrdokument. Det visade sig att kommunaliseringen av skolan skapat olika villkor i olika kommuner. DÀr vissa kommuner kÀmpar med problem kring elevernas sjunkande lÀsförstÄelse satsar andra kommuner istÀllet pÄ att förse eleverna med bÀrbara datorer.

KodrostningEn genomgang av det norska systemet

Code voting", eller kodrostning, benamner system som mojliggor saker rostning viaosakra uppkopplingar och datorer. Hur dessa specikationer uppnas varierar mellanolika implementationer men innefattar alltid nagon form av kryptering. Vanligtforekommande ar ocksa utnyttjandet av en separat saker kanal for distribution avrostningsalternativ och eventuella kvittokoder.Kodrostning kan anvandas i situationer dar man vill underlatta for personen somska rosta (rostningen kan exempelvis ske genom en PC) samtidigt som man fortfarandevill garantera sekretess och dataintegritet. Systemen kan motivera sin korrekthetgenom transparens dar systemarkitekturen ihop med matematiska egenskaper ikrypteringen forsakrar att rostningen gar ratt till. Mojliga anvandningsomraden forkodrostning innefattar opinionsundersokningar dar personen skulle kunna meddelasin rost via sin dator istallet for att behova avsloja sitt val for en person via telefon.Kodrostning kan och har aven anvants i riktiga politiska val.

<- FöregÄende sida 31 NÀsta sida ->