Systemförvaltning kostar mycket pengar och det är därför viktigt att den fortgår utan att konflikter försvårar arbetet. För att minska risken för konflikter när systemförvaltning skall ske bör diskussioner äga rum. Diskussionerna skall äga rum mellan de två organisationerna som är inblandade i systemförvaltningen, dels kunden, de som använder systemet, dels leverantören som utför systemförvaltningen. Dessa diskussioner bör avslutas med ett avtal som skall ligga till grund för uppföljning samt att styra upp konflikter om det trots diskussionerna uppstår konflikter. I de fall sådana här diskussioner skall äga rum för en anvädndarmiljö där flera personer använder samma datorer finns det frågeställningar som är viktiga att diskutera innan avtal skall skrivas mellan kund och leverantör..

Syftet med denna uppsatts är att utreda energianvändningen i fastigheten Sörby Urfjäll 37:3 och samman ställa en energibalans.Mätningar gjordes på elanvändning, av temperaturer i ventilationskanaler och temperatur loggning gjordes i fastigheten. Under platsbesöken undersöktes användningen av maskiner, antalet människor som vistas i de olika delarna av fastigheten samt att maskiner, kylskåp, datorer och lampor räknades och eleffekten på dessa registrerades.Utifrån mätningar, statistik och observationer beräknades temperaturverkningsgrader ut på ventilationssystemen, värmetillskott och värmeförluster beräknades. Med utgångspunkt i beräkningar och statistik sammanställdes en energibalans.Åtgärder har utifrån de resultat som uppkom under arbetets gång för att effektivisera fastighetens energianvändning tagits fram. Åtgärdernas kostnader och hur invecklade de är varierar från att täta springor och rengöra fönster till att byta ut stora ventilationssystem..

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärarna i två skolor arbetar med digitala utrustningar i undervisningen. Genom att ställa olika intervjufrågor och utifrån studiens syfte har jag intervjuat 7 lärare i två olika skolor. På dessa intervjuer har jag använt mig av semistrukturerade frågor som hjälpt mig att djupt veta hur lärarna arbeta med IT-resurser i skolan och vad det är som ibland förhindrar de att använda IT under undervisningen. Studien försöker veta mer om hur de lärarna och deras elever upplever IT-användning i skolan. Resultaten visar att eleverna och lärarna har stort intresse att använda datorer men det finns några barriärer som ibland hindrar dem att genomföra deras lektioner med hjälp av IT.

Polisens it-forensiska avdelning har bl.a. i uppgift att säkra bevis från datorer som tillhör personer misstänkta för brott. Det polisen gör är att använda en mängd olika program som producerar loggar med webbhistorik, e-post och meddelanden från en mängd program som används vid chatt. Det den här rapporten kommer fokusera på är framtagningen av en applikation som kan ta in alla dessa typer av loggar och rensa bort onödig information. Den återstående informationen struktureras om för att kunna generera en rapport med enhetligt utseende.

Datorkommunikation blir en allt vanligare form av kommunikation i dagens samhälle. Allt fler organisationer antar denna kommunikationsform som har en mängd fördelar. Vi har i denna uppsats undersökt vad lärarna i grundskolan har för inställning till att använda datorkommunikation i deras kontakt med föräldrarna. Vi har dessutom undersökt om denna kommunikationsform skulle påverka/påverkar stressen i lärarnas arbete på ett positivt sätt. Resultatet av uppsatsen visar att lärarna är positiva till att använda datorkommunikation i kontakten mellan skola och hem.

Examensarbetet behandlar en jämförelse av Server Message Block 3.0 och föregångaren 2.1 i ett befintligt nätverk. Jämförelsen utfördes i fyra laborationsmiljöer bestående av fyra operativsystem: Windows Server 2008 R2, Windows Server 2012, Windows 7 ochWindows 8. Sammanlagt har fyra tester utförts: Förstudie, Test 1, Test 2 och Test 3. Förstudien utfördes för att testa nätverksprestanda mellan två datorer. De andra testerna satte SMB 2.1 och SMB 3.0 på prov.I Test 1 ansågs SMB 3.0 prestera sämre än SMB 2.1, för att bekräfta resultaten kontaktades Jose Barreto på Microsoft.

Aspects of computerized learning in terms of educational situations in kindergarten andschools where the teachers use software either made for children or for adults, is thesubject of this paper.The market for software produced in Sweden and intended for educatilonal situationswith small children is discussed and analysed by qualitative method. The software, theusers, the producers and other related groups are looked upon from an educationalperspective and a mode1 of this process is presented in the paper.The software is categorized and discussed according to area of use and underlying educationalperspectives. The educational situations in which the users are a part are discussedfrom an educational perspective and examples from use of software in kindergartenand schools are given. The images of their target group which the producers haveare categorized according to phenomenographical method. A proposal of a classificationsystem for software used in educational situations is made..

Syftet med denna uppsatts är att utreda energianvändningen i fastigheten Sörby Urfjäll 37:3 och samman ställa en energibalans.Mätningar gjordes på elanvändning, av temperaturer i ventilationskanaler och temperatur loggning gjordes i fastigheten. Under platsbesöken undersöktes användningen av maskiner, antalet människor som vistas i de olika delarna av fastigheten samt att maskiner, kylskåp, datorer och lampor räknades och eleffekten på dessa registrerades.Utifrån mätningar, statistik och observationer beräknades temperaturverkningsgrader ut på ventilationssystemen, värmetillskott och värmeförluster beräknades. Med utgångspunkt i beräkningar och statistik sammanställdes en energibalans.Åtgärder har utifrån de resultat som uppkom under arbetets gång för att effektivisera fastighetens energianvändning tagits fram. Åtgärdernas kostnader och hur invecklade de är varierar från att täta springor och rengöra fönster till att byta ut stora ventilationssystem..

Syftet med denna uppsats är att identifiera och klargöra de kritiska faktorer som teoretiskt finns vid införandet av ett affärssystem i en organisation. Utifrån dessa faktorer har vi med hjälp av sex telefonintervjuer analyserat hur Länsarbetsnämnden i Norrbotten bedrivit sitt arbete, utifrån slutanvändarnas perspektiv, vid införandet av ett affärssystem. Slutligen har vi genomfört en analys där vi jämfört hur Länsarbetsnämndens implementeringsarbete stämmer överens med den teori vi funnit om implementering av affärssystem. Resultatet av studien visar på spridda uppfattningar bland personalen. Detta på grund av att utbildningarna har hanterats på olika sätt men även på grund av att olika individer har olika erfarenheter gällande datorer.

Denna rapport behandlar utvecklingen av styrelektronik för att styra likströmsmotorerna i en mobil robot. Målet var att roboten skulle kunna styras trådlöst via Internet. Ett motorstyrkort har konstruerats. I elektroniken ingår bland annat en mikrokontroller, som programmerats för att reglera motorernas hastighet. Mikrokontrollern tar emot kommandon från en PC, och motorhastigheten regleras genom pulsviddsmodulering via en H- brygga.

Antalet tjejer på elprogrammet/datorteknik har alltid varit lågt men borde inte vara det eftersom det finns betydligt fler tjejer som sedan arbetar i de yrken vi utbildar för. Undersökningen avser att ta reda på vilka faktorer som hindrar tjejer från att söka elprogrammet och om man kan påverka dessa faktorer. Faktorer som undersöks är sociokulturella, institutionella, biologiska och hur man använder sig av tekniken. Det finns både faktorer som går att påverka och faktorer som inte går att påverka. Samhällets inställning till tjejer som satsar på teknik är svårare att påverka än att tjejer inte tycker att datorer och teknik är roligt. Undersökningen visar att det största problemet är tjejernas tilltro till sin praktiska förmåga, men det verkar i alla fall som att det går att påverka tjejerna att bli mer intresserade av elprogrammet med riktade insatser..

Jag har i detta arbete försökt belysa några uppfattningar ledning, personal och elever på en skola har rörande en reform där en gymnasieskola går från ett begränsat antal datorer till en dator per elev. Skolan i fråga befann sig vid undersökningens genomförande i reformens första skede, vilket innebar att det endast var en tredjedel av eleverna som dittills fått sina datorer. Undersökningen har utförts genom intervjustudier med 12 informanter. Dessa studier analyserades sedan genom kvalitativ intervjuanalys, vilken går ut på att lyfta ut de uppfattningar som framgår i intervjuerna formulerade i olika kategorier. Uppfattningarna har sedan jämförts med varandra samt med annan forskning på området. Resultatet undersökningen visar på många likheter mellan den undersökta skolan och andra skolor med en dator per elev.

Denna uppsats syftade till att behandla gymnasieungdomars sömnvanor och datoranvändandeoch dessa faktorers eventuella samband med elevernas studieprestation. För att undersökadetta har 130 elever, som gick första året på gymnasiet, fått svara på en enkät. Resultatet avdenna undersökning visade att datorn är vanligt förekommande i ungdomars vardag. Såvanlig att den påverkade tidpunkten då ungdomarna gick och lade sig och hur länge de sovper natt. Detta syntes genom ett tecken på samband mellan antalet timmar spenderade viddatorn och de sömnvanor eleverna redovisade.

Användning av datorer och Informations- och kommunikationsteknologier (IKT) har förändrat människors sätt att kommunicera och utbyta information i många områden. Utbildningssektor är en av sektorer där IKT spelar en stor roll. Under de senaste åren införde utbildningssektorn många nya teknologier för att stödja undervisnings- och inlärningsmetoder. Synen på undervisning och lärande förändrades radikalt med hjälp av IKT. Tidigare forskning påpekar att IKT utvecklar studerandes olika förmågor, bland annat inlärning ökas.

Smarta klockor, små kroppsnära datorer som bärs kring handleden, ökar i popularitet. Smartaklockor kan visa tiden men även köra andra applikationer. Utmärkande för alla smarta klockorär deras lilla skärmyta, vilket ställer särskilda krav på utformningen av användargränssnitt.Syftet med detta arbete är att utforska hur smarta klockor kan fungera för att visa webbinnehålloch det görs genom att studera hur responsiv webbutveckling kan användas för att möjliggörawebbanvändning med smarta klockor.Experiment med responsiv webbutveckling för smarta klockor ledde fram till fyra prototypersom testades av användare. Under testerna diskuterades fördelar och nackdelar medprototyperna.Resultatet visar att responsiv webbdesign kan användas för att anpassa webbsidor till smartaklockor, men att webbsidor med mycket innehåll bör brytas ner i mindre delar och visas en itaget, något som inte ingår i responsiv webbdesign..