Användandet av mobiltelefoner och antalet personer som surfar på Internet har ökat avsevärt de senaste åren och för att förena dessa två tekniker skapades WAP, som kort kan beskrivas som en möjlighet att surfa på Internet via mobiltelefonen. Det förutspåddes en stor efterfråga på en sådan här tjänst men något hände. WAP fick inte så stor genomslag som förväntats. I början var det krångligt att använda tekniken och det var ont om telefoner och tjänster. Abonnenter debiteras i dag per minut vilket utgör höga kostnader för den flitiga användaren. Den tredje generationens mobila tekniker som GPRS och UMTS är under lansering och förväntas förbättra användandet av WAP.

Det har blivit mer och mer vanligt med ny, datoriserad teknik i hemmen. Fler människor har ett allt stressigare liv och inte längre samma tid att ta hand om det egna hemmet. Behovet av en hjälpande hand med hushållsarbete har blivit allt större. Tänk själv att komma hem från jobbet eller skolan och så har golvet blivit skinande rent utan att Ni knappt har behövt göra någonting! Det finns idag flera olika robotar på marknaden för detta ändamål. En av dessa är den autonoma dammsugaren, som är det vi inriktat vår uppsats på.

Syftet med min undersökning är att utvärdera tillämpbarheten av metoden FA/SIMM. En utrednings- och analysansats som ska underlätta breda och välförankrade beslutsunderlag för förändringar inom olika verksamheter. Som underlag för min utvärdering har jag använt en fallstudie av grundutbildningen för informatikämnet inom ISM vid Institutionen för Datavetenskap, Linköpings universitet. En fallstudie i vilken jag undersöker hur administrationen av kurser fungerar, administration i betydelsen planering, samordning och organisering av olika handlingar. I rapporten redovisar jag endast ett kort utdrag av resultatet från fallstudien.

Den här kandidatavhandlingen undersöker fördelarna och begränsningarna med Internetbaserade operativsystem i molnet, så kallade Internet OS, och hur IT-företag ser på ämnet. Internet OS är operativsystem som placerar sina resurser och processorkraft ute på Internet, ofta med hjälp av olika molnettjänster. Det finns problem och utmaningar med Internet OS. Dessa problem kan vara ett hinder för företag att överge de traditionella operativsystemen, som exempelvis Windows, och övergå till Internet OS. Det saknas undersökningar om IT-företag vill eller kan flytta sin verksamhet till molnet. Vi vill ge en tydligare bild och bidra med ny kunskap om företags syn på Internet OS. Arbetet har genomförts med en litteraturstudie som har fokuserats på vad den akademiska världen vet om Internet OS med fokus på Chrome OS. Litteraturstudie går in på fördelar och nackdelar, samt framtida visioner.

Sammanfattning Idag finns många interaktiva tjänster, till exempel publika webbtjänster. Dessa tjänster väljer användaren själv om han/hon vill använda sig av. Detta betyder att produkten bör vara enkel och behaglig att använda, annars tappar man användare och eventuella kunder. Det finns ett flertal teorier och guidelines för hur man gör en webbplats användbar. I denna rapport har vi valt att behandla de teorier som rör navigering och informationsstruktur och jämför dessa med Blekinge Tekniska Högskolas webbplats.

Som alla vet och som alla läst har användandet av Internet ökat explosionsartat de sista tio åren vilket har lett till att mängden information som nu finns tillgänglig på några sekunders avstånd in i framtiden är gigantiskt. Då fler och fler företag vill nå ut till den breda publik som Internet har, måste de skapa webbsajter på ett sådant sätt att de fångar besökarnas intresse snabbt och får dem att göra återbesök. Detta gör givetvis konkurrensen om kunderna stenhård. Hur kan man då fånga intresset hos besökare för att få en större chans att påverka dem positivt och det snabbt? Den här rapporten riktar sig framförallt till utvecklare av webbapplikationer som vill se vad som är avgörande för att försöka locka till sig fler besökare och för att behålla de som redan finns.

Problem: Under våra studier på Blekinge Tekniska Högskola har vi fått lära oss att lägga stor vikt vid att sätta användaren i centrum vid utvecklandet av informationssystem. Vi vill nu undersöka om detta synsätt bara används i teorin eller om systemutvecklare fokuserar på användare när system ska utvecklas och implementeras i en verksamhet. I denna uppsats fokuserar vi på företaget Markislagret Hem & Fritid AB i Bromölla som implementerade ett informationssystem för ett år sedan. Användarna där är inte riktigt nöjda med systemet och vi vill därför undersöka om det beror på bristande användarmedverkan i utvecklingsprocessen. Vårt mål är att ta reda på om användarna har varit delaktiga i utvecklingsprocessen och i vilken omfattning detta har skett. Syfte: Syftet med rapporten är att få en förståelse huruvida användarcentrerad systemutveckling används i praktiken i en fallstudie.

Vi har som kandidatarbete gjort ett dokumentärfilmsprojekt. Filmen handlar om barns och pensionärers tankar och funderingar om döden. Vi ville göra en annorlunda dokumentär som väcker känslor utan att provocera. Döden är något som man inte ofta talar om och därför kände vi att vi ville ta upp detta ämne i en seriös men ganska lättsam film. Vi bestämde att lägga tyngdpunkten på research för att få en så bra grund som möjligt.

Denna rapport beskriver vårt projektarbete på ComOpt i Helsingborg. Uppgiften har varit att göra presentationer av företagets produkter. Det centrala i arbetet har varit grafisk design, i det här fallet gränssnittsdesign till de presentationer vi har gjort. I vår rapport reflekterar vi över den designprocess vi har genomgått och ställer frågor som: Vad gör en designer till en bra designer? Och: Var får vi kreativitet och inspiration ifrån? Det vi har kommit fram till är att en bra designer kännetecknas av förmågan att kunna prestera bra trots bristande resurser.

Denna rapport handlar om arbetet med detaljplaner på ett Samhällsbyggnadskontor. Den försöker svara på två frågor. Hur kan man designa integration av olika applikationer, medier och work practices? Är metoder från Participatory Design (PD), Etnografi och CSCW lämpliga för att utforma en sådan designprocess? I min studie har jag använt mig av dessa metoder för att studera arbetet i sin kontext på kontoret, genom situerade intervjuer och observationer. Jag höll även en designworkshop tillsammans med några medarbetare på kontoret.

Denna utredning har gjorts för att genomlysa en teknik som går under namnet JavaTM 2 Micro Edition (J2METM). Vårt mål var att grundligt belysa tekniken och tanken bakom J2ME samt att visa på för- respektive nackdelar med tekniken avseende prestanda och säkerhet. Ett annat mål med utredningen var att visa på praktisk användbarhet av Java i mobiltelefoner och konsekvenser på den mobila infrastrukturen. J2ME är en plattform skapad för att tillmötesgå behoven från den snabbt växande marknaden av produkter som försetts med processorkraft. Dessa datoriserade enheter är mindre än traditionella bordsdatorer och har därmed en annan typ av fysiska begränsningar i form av t.ex.

Dagens människa är ytterst beroende av webbtjänster och med tiden har det blivit fler och viktigare tjänster som startat upp på internet. Viktiga tjänster som internetbanker. Oftast är det bara ett användarnamn och ett lösenord som krävs för att bli autentiserad så man skulle kunna tro att användarna håller hårt i sina lösenord och att de väljer starka/unika lösenord. För många verkar det dock, enligt källor, vara ett besvär. Borde man ha associeringar för att lätt komma ihåg sitt lösenord eller är det för riskabelt? Det har visat att många tycker om att använda ord som förknippas med webbsidan.

The aim of this paper is to find an algorithm to establish and maintain a virtual enclosure around a mobile unit. The area may take any form and should be scalable up to and including national borders. The enclosure is managed on the mobile unit. The target system is Android. Smartphones, tablets and more recently, cameras is examples of mobile units. A modern mobile unit is part of a computer network.

Sammanfattning EDI är ett välkänt och beprövat sätt för företag att automatisera sina affärsprocesser. Det är också välkänt att EDI är dyrt att både inverstera i och att använda. EDI anses också som krångligt att lära sig och att förstå. Detta har gjort att EDI aldrig riktigt har slagit igenom bland små och medelstora företag. Det internationella standardiseringsprojektet ?ebXML?, som sponsras av bland annat av UN/CEFACT och OASIS, har släppt ett ramverk för hur XML ska kunna användas för elektronisk handel, även B2B.

Institutionen för Datavetenskap (IDA) vid Linköpings universitet har tillsammans med försvarsmakten, polisväsendet och räddningsverket i Östergötland startat en projektstudie för att utröna huruvida augmented reality-teknik (AR) kan användas för att förbättra koordinationen mellan civila och militära organisationer, och på sikt även militära och civila organisationers gemensamma stabsarbete mellan nationer. Kunskap om hur militära och civila organisationer - som har ett tätt samarbete vid olika former av samhälleliga kriser - ser på sin organisationsspecifika teckenanvändning kan vara relevant vid införandet av ny teknik. Detta i synnerhet om det går att finna skillnader i de olika organisationernas syn på och användning av tecken.Denna studie har gjorts i anslutning till ovanstående projektstudie och fokuserar på hur företrädare från försvarsmakten, polisen och räddningstjänsten, utifrån en semiotisk inramning, ser på sin teckenanvändning. Syftet är att undersöka ifall betydande skillnader i teckenbruk finns hos dessa organisationer. För att nå en större inblick i hur företrädare för de tre organisationerna ställer sig till den egna teckenanvändningen har utdrag ur ljudinspelat material från två olika sessioner analyserats.