I detta arbete har ett övervakningssystem till en torkmaskin i en pappersmassamaskin utvecklats. Övervakningssystemet ska motverka att pappersarket i maskinen spårar ur sin bana. Detta händer ganska frekvent vilket orsakar produktionstopp. Övervakningssystemet ska innehålla uppkoppling till billiga IP-kameror via nätverk, beräkningsmetoder av vilka färger som syns i bild från IP-kameran och lagring av färgvärdet som fås av beräkningsmetoderna i en Databas. Med hjälp av programmering i programspråket Java och metoder från visionsbiblioteket OpenCV har en mjukvara skapats för att lösa problemen.

IT-system kan delas upp i två huvudgrupper: Enterprise Resource Planning (ERP)-system och Best of Breed (BoB)-system. Ett ERP-system definieras som ett system vars funktioner använder en gemensam Databas och kan därigenom binda ihop olika IT-system. Användaren kan då enkelt komma åt data inom den egna organisationen från sin egen arbetsstation utan att söka igenom flera olika system, jämfört med system som arbetar parallellt och inte samlar data i en gemensam Databas. BoB-system a?r inriktade pa? en specifik tja?nst, men a?r utvecklade fo?r att klara av att utföra den sa? bra som mo?jligt.

Geodata finns idag tillgängligt via geodataportaler runt om i världen. På dessa geodataportaler beskrivs datamängder och tjänster som kommer från olika myndigheter. Geodatasamverkan har uttryckt intresse för att kunna beskriva realtidsresurser på dessa portaler med hjälp av metadata. Utifrån ett samarbete mellan SMHI och Lantmäteriet har denna studie tagits fram där en dynamisk realtidsresurs från SMHI testas beskrivas med Geodataportalens nuvarande struktur. Befintlig litteratur har undersökts för att presentera en bakgrund.

System som bygger på en underliggande Databas behöver ett abstraktionslager mellan Databasen och applikationen. Detta kallas för systemets datalager.Det är inte ovanligt att en stor del av programmerarnas tid går åt för att skriva programkod som hanterar datalagrets egenheter och för att transformera data mellan applikationen och datalagret.I ett objektorienterat datalager kan systemets domänmodell integreras i datalagret så att det blir betydligt enklare och mer effektivt att arbeta med. Ett objektorienterat datalager låter dessutom applikationen navigera mellan objekten i Databasen som om hela objektgrafen vore tillgänglig i applikationens primärminne. Hur information hämtas, när den hämtas och precis vilken information som hämtas från Databasen är transparent för applikationen.Det är också transparent när uppdateringar som görs på objekt i applikationens primärminne når den underliggande Databasen. Datalagret ger garantin att alla objekt, som förändrats inom loppet av en transaktion och som är nåbara via navigering från något objekt i Databasen, kommer att finnas i Databasen med korrekt tillstånd då transaktionen avslutas.Ett objektorienterat datalager erbjuder således en striktare form av abstraktion än vad ett traditionellt datalager gör.Inom ramen för examensarbetet har jag utvecklat en prototyp av ett objektorienterat datalager, och i den här rapporten presenterar jag: några allmänna koncept som rör datalager i allmänhet och objektorienterade datalager i synnerhet; hur dessa koncept kan designas; samt en kort översikt av prototypen..

Avfall Sverige äger två certifieringssystem: SPCR 120 Biogödsel och SPCR 152 Kompost. Dessa två certifieringssystem används för att certifiera biogasanläggningar och kompostanläggningar. Certifieringen säkerställer att biogödseln respektive komposten har en hög kvalité och kan användas inom till exempel jordbruk. Certifieringssystemen har varit i bruk sedan 1999 och har än så länge resulterat i åtta certifierade biogasanläggningar och tre certifierade kompostanläggningar. Det är SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut som genomför besiktningarna ute hos de olika anläggningarna samt ansvarar för utfärdandet av certifikaten.Denna rapport föregicks av en inläsning på certifieringsreglerna SPCR 120 Biogödsel och SPCR 152 Kompost, samt genomgång av samtliga besiktningsrapporter från 2005 och framåt.

Konventionella Databassystem är passiva. Detta innebär att Databasen förändras genom explicita användarkommandon. Ett aktivt Databassystem är ett Databassystem som bevakar situationer (events) av intresse och, när de inträffar, utlöser ett lämpligt beteende (action) förutsatt att ett visst villkor (condition) är uppfyllt [Kim95]. De aktiva Databassystemen sägs ha ett aktivt beteende. Detta beteende kan t ex specificeras i sk ECA-regler.I de passiva Databassystemen kan det aktiva beteendet efterliknas på två olika sätt.

Tanken med detta arbete var att jämför SLU?s Databas och komplettera denna kunskapsbank med nytagna prover i närområdet för att kunna se trender kring brunifiering i norrländska älvmynningar. Detta gjordes via en Databassammanställning och en manuell provtagningsprocedur. En brunifiering kan påvisas i älvmynningarna som korrelerar med järnhalten, men järn behöver inte vara den enda faktorn i den processen enligt resultatet..

Detta arbete har utförts på WM-data i Skövde och gick ut på att skapa ett ledningsinformationssystem i webbmiljö. Systemets uppgift var att förse användaren med information om vårdplatsbeläggningen på tre av Skaraborgsläns sjukhus. Systemet skapades som en webbapplikation vilken med hjälp av Java applets kommunicerar med Databaser som innehåller informationen. Arbetet resulterade i en webbapplikation, en systemspecifikation för applikationen och en examensarbetesrapport..

Inom ramen för projektet ?Kiruna referenskommun? har Tekniska Kontoret gett i uppdrag åt Metria IT i Kiruna att utarbeta en applikation i ArcView för hantering av det kommunala VA-nätet. Uppgiften för detta examensarbete var att bygga en del av applikationen. Arbetet inleddes dock med en förstudie av alternativa system för ledningshantering. Bland andra kan nämnas KORDAB och Vabas/Duf vilka båda är specifika VA-program med ett omfattande antal funktioner.

Detta examensarbete, utfört på Valderas Consulting AB, ämnar att hitta ett tillräckligt bra sätt för att migrera ett personalhanteringssystem (HR-system) till mobila enheter, genom att undersöka skillnader mellan olika metoder för kommunikation mellan mobila enheter och en MS-SQL Databas från ett säkerhets- och prestandamässigt perspektiv. Metoderna innebär att man implementerar en webbtjänst med hjälp av antingen REST eller SOAP för att utföra kommunikationen mellan mobila enheter och en MS-SQL Databas. Arbetet innefattar även en undersökning av sårbarheter för mobila enheter och hur man kan lösa dem. För att kunna göra en jämförelse mellan metoderna, implementeras en mobilversion av HR-systemet i Android och en webbtjänst i ASP. NET.Resultaten från utförda experimenten visar att REST har betydligt bättre prestanda och använder mycket mindre bandbredd än SOAP.

Cykeln har på senare år fått en allt större roll inom transportpolitiska sammanhang. Det finns ett intresse att öka användningen av cykel, framförallt av miljö- och hälsoskäl. Därmed finns det också ett intresse för att kartlägga cykelvägar på samma sätt bilvägar är kartlagda. Om Sveriges cykelvägar fanns samlade i en Databas skulle utveckling och underhåll förenklas. Det skulle även vara möjligt att ta fram informationstjänster som t.ex.

Ett genomtänkt Databassystem består av en väl utformad Databas samt lättanvänt användargränsnitt. Brister i dessa punkter kan orsaka irritation och illvilja mot användning av systemet. Syftet med detta uppdrag var att åtgärda dessa brister för vår uppdragsgivare och skräddarsy en lösning utifrån användarnas perspektiv. En webbaserad lösning valdes för att främja mobilitet och tillgänglighet bland företagets anställda. Resultatet blev ett system som bättre stödjer användarna i vardagliga arbetsuppgifter..

Metadata är en viktig del i arbetet med geografiska data. Med bra metadata kan användaren på ett enklare och effektivare sätt hitta de data som är intressant för just honom eller henne. Länsstyrelsen i Västmanland har stora mängder geografiska data och beslutsdokument som rör geografiska områden. Dessa geografiska data och dokument lagras på servrar och är tillgängliga för handläggarna (användarna). GIS-gruppen har tidigare lagrat metadata för dessa geografiska data i en Databas uppbyggd i Microsoft Access men en nyutvecklad metaDatabas, GisMeta, ska börja användas.

Ett konsultföretag får in anbudsförfrågningar och måste därmed göra kalkyler för dessa förfrågningar. Med hjälp av ett webbaserat system där en anställd kan göra kalkyleringar kan företaget få ett gemensamt sätt att arbeta och uppföljningen underlättas. Systemet som har skapats ger användare möjlighet att göra anbudskalkyler genom en överskådlig och lättarbetad webbsida, där man kan se förhållandet mellan företagets kostnad gentemot kundpriset. All information lagras persistent i en Databas för att möjliggöra uppföljning och synkronisering med andra system som används på företaget..

Bakgrund och problem: I dagens samhälle väljer många företag att driva sina verksamheter i projektform. Även kunskapshantering har blivit en viktig fråga, speciellt inom projekt. E.ON Värme Sverige beskrev att de inte hade något system för kunskapsspridning mellan projekt. De beskrev även att de hade en Databas där slutrapporter från projekt med lärdomar lagrades. Databasen var dock inte organiserad och utnyttjades inte heller av de anställda.Syfte: Syftet med vår studie är att ge ett förslag på hur E.ON Värme Sverige kan forma ett system för att kommunicera lärdomar från projekt vidare i organisationen.Metod: Vi har gjort en fallstudie på företaget E.ON Värme Sverige AB.