Runt om i Stockholms län finns orter med varierande egenskaper vilket gör dem unika. Gemensamt för många av dem är dock att orterna har en genomfartstrafik vilken idag håller en hastighet som i många fall överskrider den skyltade hastigheten. Eftersom det i samtliga orter finns oskyddade trafikanter som i varierande grad har ett visst anspråk på att vistas bland fordonstrafiken, måste hastighetsdämpande åtgärder anläggas längs genomfarterna. Hastigheten i trafiken måste sänkas för att minimera krockvåldet som uppstår vid en eventuell olycka. En effektiv hastighetsdämpare är vägguppet vilken dock har den negativa effekten att komforten för tyngre trafik försämras.

Det här examensarbetet tittar närmare på hur det fungerar att gestalta i natur och föratt visa natur. Gestaltning handlar om att ge struktur och organisation åt ett område,skapa platser, ge identitet, lära ut och skapa tillgänglighet. Med visa natur menar jag attfå folk att upptäcka och uppleva naturen. Landskapsarkitekter kan genom sin kunskapom natur, landskap och gestaltning spela en viktig roll för att synliggöra naturen ochge folk möjlighet att uppleva den. Inom det här examensarbetet försöker jag besvarafrågeställningarna: Hur visar och tillgängliggör man natur genom gestaltning? Hur kanarkitektur medverka till att skapa ett intresse hos allmänheten att ta sig ut i naturen?Hur kan man genom gestaltning visa på en gemensam identitet? Metoden har varit attbesöka referensprojekt, läsa litteratur och genomföra ett gestaltningsförslag för entréområdettill Billuddens naturreservat.Arbetet är uppdelat i en bakgrundsstudie och i en gestaltningsdel.

Det är ett faktum att sjukfrånvaron i Sverige ökat dramatiskt det senaste decenniet, vilket medfört stora påfrestningar på samhällsekonomin. Vanligt förekommande förklaringar till det plötsliga sjukskrivningsutbrottet kan sammanfattas i att svenskarna blivit äldre, arbetslöshetsnivån ändrats, ersättningsnivåerna i sjukförsäkringen blivit generösare samt att arbetsmiljöerna blivit sämre. Något större fokus har däremot inte riktats på huruvida införandet av arbetsgivarnas medfinansiering av sjukförsäkringen har bidragit till ökade sjukskrivningsnivåer. Denna aspekt blir än mer intressant att undersöka i och med regeringens aktuella förslag att utöka arbetsgivarnas betalningsansvariga sjuklöneperiod att gälla tre veckor istället för nuvarande två. Uppsatsens syfte är att analysera hur ett korrekt kostnadsansvar för arbetsgivarna bör se ut och om dagens svenska sjukförsäkring är utformad i enlighet med detta.

 Föredömet Sverige i korthetÅr 1930 kunde Sverige för första gången klassas som ett invandrarland. Allt sedan dess har den demografiska sammansättningen varit under stor förändring. I samma tidsperiod började de mänskliga rättigheterna sitt intåg på den internationella scenen. "Allas likhet i värde och rättigheter" tydliggjordes i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, som mynnade ut i flertalet konventioner, vilka Sverige inte varit sena på att ratificera. Trots att Sverige har undertecknat och ratificerat konventionerna som förkunnade allas lika värde, var det ändock tveksamt om alla behandlades lika i landet.Sverige blundade länge för förekomsten av diskriminering, åtminstone på grund av etnicitet och religion.

De första skogsägarföreningarna bildades under 1910- och 1920-talen för att i första hand främja en bättre skötsel av böndernas skogar. Under skogsägarföreningarnas snart hundraåriga historia har deras roll sedan förändrats. På grund av skogsindustrins starka ställning gentemot bönderna kom virkesförmedlingen ganska snart få en viktig roll i föreningarna.Det var dock först genom andra världskrigets brännvedshantering som skogsägarföreningarna kunde nå en större del av landets bönder och skogsägare. När skogsägarrörelsen växte och blev allt större kom tanken om att en egen industri i föreningarnas regi skulle förstärka skogsägarnas position på virkesmarknaden ytterligare. Brist på kapital gjorde dock att en industrisatsning drog ut på tiden.

Skogsstyrelsen i norra Hälsingland utförde under vintern och våren 2005 en analys av röjningsbehov med fjärranalysredskapet Enforma. Man ville se om denna metod för identifikation av markägare med röjningsbehov gav önskad effekt, dvs. var kostnadseffektiv och identifierade ett verkligt röjningsbehov. Skogsstyrelsen ville också se om riktad röjningsinformation till skogsägare med ett identifierat röjningsbehov gav högre röjningsintensitet än mer allmän röjningsinformation. Slutligen ville man analysera hur denna form av information emottogs av skogsägarna. Studien utfördes genom enkätutskick år 2005 till två grupper om 40, respektive 39, skogsägare, som båda identifierats ha ett röjningsbehov via Enforma.

Bakgrund och problemformulering: År 1990 fastställdes beslut om den s.k. ansvarsprincipen för skolan. Syftet med denna ansvarsprincip var att tydliggöra ansvarsfördelningen inom skolan samt att målstyrning skall användas. Staten skall se till att utbildningen i landet är likvärdig och av hög kvalitet genom att sätta nationella riktlinjer och mål. Kommunerna har stor frihet att själva utveckla skolverksamheten inom de lagar och riktlinjer som fastställts av regering och riksdag.

Elmarknaden i Sverige som sedan början av 1900-talet varit kontrollerad av staten avreglerades 1996 och öppnade för en fri konkurrens för handel med elektricitet. Negativ kritik har under de senaste åren riktats mot energibolagen där bland annat kundernas missnöje över höga priser och dålig kundservice uttryckts. Vid en avreglering kan problem uppstå då organisationen vuxit fram ur ett tänkande baserat på en monopolmarknad istället för på en konkurrensutsatt marknad. Konkurrensen och kundernas missnöje har medfört att energibolagen varit tvungna att internt ändra och anpassa sitt arbete efter marknaden och kunden. Syftet med uppsatsen är öka förståelsen för den interna kommunikationens betydelse för företag i omvandling mot en mer kund- och marknadsorienterad organisation.

SyfteSyftet var att undersöka hur resursfördelningen för elever i behov av särskilt stöd i matematik ser ut idag. Vad är resurs för särskilt stöd i matematik och vem är i behov utav det? Hur fördelas de och stämmer fördelningsmodellen med behovet av särskilt stöd i matematik? Hur används resurserna och har det blivit mer eller mindre resurser till förmån för särskilt stöd i matematik?MetodMed en kvalitativ forskningsansats intervjuades fyra rektorer i ett lågt, lågt/medelt, medelt respektive högt resurstilldelningsområde. Därefter följdes resultatet upp och ställdes mot forskningsbaserad litteratur och styrdokument. Fenomenet belystes också utifrån information från personal inom den administrativa resursfördelnings faktorn.

Samtidigt som Sveriges totala energianvändning ökar varje år, pågår en ständig debatt om att förändringar inom flera olika områden är ett måste för miljön och klimatets skull. För att miljön inte ska skadas alltför mycket påpekas det gång på gång, i bland annat media, hur viktigt det är att energianvändningen i landet minskar. Vad det gäller bostadssektorn, står den för cirka 40 % av landets totala energianvändning, vilket innebär att småhusägare, hyresgäster, fastighetsbolag med flera, har ett betydande ansvar om vi ska lyckas minska energianvändningen. I de uttalade miljömålen finns det bland annat mål om att energianvändningen i bostäder och lokaler ska minska. Trots att det finns subventioner, bidrag och skatter går utvecklingen trögt och kanske krävs mer motivation för att få fastighetsägare att faktiskt satsa på en förändring.

Sjöröveri anses vanligen ha uppstått i samband med att något av värde för första gången lämnande land. Sedan dess har pirater funnits på många av världens hav och utgjort ett hot mot sjöfarten. Förekomsten av pirater har gått upp och ner under tidens gång. När sjöröveri återigen började ta fäste under 1900-talet beslutade Nationernas förbund om att kodifiera sedvanerätten på området. Detta arbete fortsattes av FN och på 1980-talet färdigställdes FN:s havsrättskonvention som innehåller ett antal relevanta artiklar.

Ystads hamn har en historisk bakgrund som hamnstad med färjeförbindelser medBornholm och Polen. Trelleborg konkurrerar med Ystad om färjetrafik.Studiens syfte har varit att kartlägga hur olika aktörer ser på utvecklingen avYstads hamn, presentera och analysera de alternativ som finns. Undersökningenhar genomförts genom intervjuer och dokumentstudier.För att öka konkurrenskraften har man i Ystad fört olika diskussioner och förslagom utbyggnad och omstrukturering av hamnen. Ambitionen från styrandepolitiker är att bygga ut hamnen, att anpassa den för större fartyg och för enutökad färjetrafik, både gods- och passagerartrafik.Under planeringsprocessen har det i kommunen bildats en motståndsgrupp"hamnupproret" som motsätter sig kommunens planer och som har en annaninriktning för hamnen än kommunen. Denna inriktning innebär begränsning avgodstrafiken och att hamnområdet skall upplåtas för byggande av bostäder,näringsliv och turistanpassad verksamhet enligt "Waterfront-modell".Hamnen är beroende av goda transportvägar till och från hamnen och av ett brajärnvägsnät.

Mervärdesskattebedrägerier inom den gemenskapsinterna handeln är idag ett utbrett problem. I och med den inre marknadens framväxt och det gemensamma mervärdesskattesystemets struktur har nya former av mervärdesskattebedrägerier uppstått. Då den inre marknaden öppnades 1993 togs den fysiska tullkontrollen bort och kvar återstod endast en administrativ kontroll. Till dess att en fullständig harmonisering kan genomföras på mervärdesskatteområdet tillämpas destinationslandsprincipen på gemenskapsintern handel mellan näringsidkare. För att undvika dubbelbeskattning har regler om gemenskapsinterna förvärv framtagits.

Mervärdesskattebedrägerier inom den gemenskapsinterna handeln är idag ett utbrett problem. I och med den inre marknadens framväxt och det gemensamma mervärdesskattesystemets struktur har nya former av mervärdesskattebedrägerier uppstått. Då den inre marknaden öppnades 1993 togs den fysiska tullkontrollen bort och kvar återstod endast en administrativ kontroll. Till dess att en fullständig harmonisering kan genomföras på mervärdesskatteområdet tillämpas destinationslandsprincipen på gemenskapsintern handel mellan näringsidkare. För att undvika dubbelbeskattning har regler om gemenskapsinterna förvärv framtagits.

Syftet är att analysera på vilka sätt akademikerna kan uppmuntras till att ändra synen på egenföretagande. Fokus läggs på att ta fram förslag på vad som kan göras bättre för att underlätta för akademikerna vid Karlstads universitet och ge dem insikt i egenföretagarens värld.Arbetsmarknaden för de akademiker som examineras idag är inte lika öppen som den var för 15 år sedan. Parallellt med den försämrade arbetsmarknaden ser vi svårigheterna i nybildningen av företag. Idag behöver man förhållandevis mer kapital, mer kunskap, fler kontakter och dessutom i de flesta fall en säregen innovation eller idé för att ha någon chans att lyckas. Trots detta ökar nyföretagandet successivt enligt institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS).Universiteten runtom i landet erbjuder olika kurser och utbildningar med entreprenöriell inriktning.