Denna uppsats har som syfte att analysera problematiken kring så kallade exit-upplägg. Syftet är vidare att hitta en möjlig lösning för att minska exit-upplägg som utförs av fysiska personer. Efter EU-Domstolens dom iX och Y-fallet öppnades en möjlighet att utföra exit-upplägg. Ett exit-upplägg innebär att en person gör en un-derprisöverlåtelse till ett holdingbolag i utlandet som personen själv äger för att se-dan efter en fullständig utflyttning få sina kapitalvinster beskattade i den nya hem-viststaten. Väljs ett land med låg eller ingen beskattning på kapitalvinster och har landet ett skatteavtal med Sverige som inte ger Sverige såsom källstat en rätt att be-skatta vinster kan beskattning av andelar minskas eller helt undgås.Problematiken kring exit-upplägg ligger i att tioårsregeln i 3 kap.

Uppsatsen är en komparativ studie av dansk och svensk integrationspolitik. I uppsatsen ställs frågan om vilka åtgärder Sverige och Danmark vidtagit för att nå integration av invandrare och vad resultatet blivit av dessa. Uppsatsen fokuserar på fyra olika områden som kan anses indikera hur väl man i länderna lyckats med sitt integrationsarbete. Dessa områden är Arbete, utbildning, politiskt deltagande och bostadssituation, vilka har undersökts med hjälp av svensk och dansk statistik. Uppsatsen visar att invandrare på alla dessa områden ligger efter övriga invånare.

Denna rapport syftar till att undersöka hur NCC i Sverige kan ta lärdom av NCC i Finland för att effektivisera sitt eget industriella bostadsbyggande. I rapporten behandlas synen på prefabbyggande inom NCC Sverige idag, prefabindustrins struktur samt en jämförelse med NCC Finland. Arbetet har utförts inom ramarna för ett examensarbete i både Sverige och Finland. I Sverige har två examensarbetare jobbat, i Finland en. Arbetet har resulterat i en generell beskrivning av förhållandena i Sverige och Finland, faktorer som skiljer sig signifikant mellan de båda länderna har utförligt analyserats.

Möjligheten till val av redovisningsvaluta i Sverige och Danmark har funnits sedan år 2001 respektive år 1999. En undersökning som gjordes år 1997 i Sverige visade behov för företagen att redovisa i annan relevant valuta. Hur många som idag gått över till annan valuta och varför finns det ingen undersökning på och vårt syfte med uppsatsen är att förklara företagens val av redovisningsvaluta. Vi har gjort en dokumentundersökning som omfattar företag på Stockholmsoch Köpenhamnbörsen med säte i respektive land. Institutionell teori ligger till grund för de hypoteser som bildas. Den informella påtryckningen är från intressenter vilka påverkar företagen på olika vis och olika mycket.

Denna uppsats visar att ba?de svenska och danska la?rarstudenter utan erfarenhet av isla?ndska har sa? pass mycket fo?rkunskaper med sig fra?n sitt eget modersma?l, att de kan fo?rsta? det va?sentliga av inneha?llet i enklare isla?ndska texter som simultant presenteras i skrift och ljud. Texterna som anva?ndes vid denna grannspra?ksunderso?kning var dels ett avsnitt ur barnboken Hodja og to?frateppið och dels en artikel ur den isla?ndska morgontidningen Morgunblaðið. Informanterna fick svara pa? fra?gor om inneha?llet.

In my study I have participated at the Fifth Dimension / Active Worlds site in Villa Gymnastiken in Ronneby, where I have worked both as an assistant to the project leader and as a researcher, but also as a participant together with the children. The children are working in a virtual world called Femtedim, created in a internet-based program named Active Worlds Education Universe. The Femtedim-world are bridging together two physical worlds in Ronneby and Copenhagen. My main focus is on an intervention that occurred in the 12th of March when the research-team in Copenhagen, which runs the project in Denmark, decided to create a new challenge for the children since some of them started to get bored. They added gravitation to the Femtedim-world, which lead to a few different reactions among the children. Most of the children didn´t like it and were very hostile towards the idea that they would not be able to fly around freely in the Femtedim-world.

Malmfälten står inför en stor förvandling, samhällsomvandling som kommer att ske under lång tid. Mycket planering och eftertanke krävs för denna pågående process. Flera aktörer, myndigheter och människor är inblandade. Anledningen till att det blir en samhällsomvandling är för att LKAB:s verksamhet har börjat närma sig det nuvarande samhället. För att LKAB ska kunna fortsätta sin gruvdrift så måste detaljplanen i berörda områden ändras till industriområde.

Malmfälten står inför en stor förvandling, samhällsomvandling som kommer att ske under lång tid. Mycket planering och eftertanke krävs för denna pågående process. Flera aktörer, myndigheter och människor är inblandade. Anledningen till att det blir en samhällsomvandling är för att LKAB:s verksamhet har börjat närma sig det nuvarande samhället. För att LKAB ska kunna fortsätta sin gruvdrift så måste detaljplanen i berörda områden ändras till industriområde.

Parallellt med en stark tillväxt av lantbruket i EUs nya medlemsstater har, sedan halvtidsöversynen av den gemensamma jordbrukspolitiken, marknaden för insatsvaror stagnerat i Sverige. I Danmark kan skönjas en liknande utveckling bland annat genom en allt mer reglerad marknad för exempelvis handelsgödsel. Dessutom sker en kraftig strukturrationalisering hos tillverkarna av lantbruksförnödenheter. Den största aktören på den svenska marknaden för insatsvaror till lantbruket är Lantmännen ek för. Motsvarande aktör på den danska marknaden är Dansk Landbrugs Grovvaresellskab a.m.b.a (DLG). Båda företagen är kooperativt ägda av lantbrukare i respektive land.

Denna rapport ingår som en del av magisterkursen Management. Vi har under kursen arbetat med ett projekt för Malmö-Sturup flygplats räkning. I och med avregleringen av flygmarknaden och tillkomsten av Öresundsbron har möjligheterna för Malmö-Sturup att attrahera nya kundsegment ökat. Projektet har i korthet gått ut på att skapa en förståelse för hur flygplatsen skall arbeta mot den danska marknaden. Vi har också som en del av kursen deltagit i internat med både praktiska övningar och föreläsningar.

SammanfattningI denna undersökning har fokus legat på att jämföra den fackliga verksamheten vid Karlskrona örlogsvarv med den fackliga verksamheten som funnits inom den civila varvsindustrin. Den tes som ställts upp i sammanhanget har präglats av att den fackliga verksamheten vid örlogsvarvet präglats dels av att staten varit arbetsgivare med delvis andra företagsmål än en privat arbetsgivare, dels att verksamheten varit nära inkorporerad med den militära verksamheten vilket kan ha påverkat den politiska inriktningen på arbetsplatsen. Utifrån detta resonemang har jag ställt upp tesen att den fackliga verksamheten inom Försvarets civilanställdas personalförbund avdelning 36 utmärkts av en mer arbetsgivarvänlig attityd än vad var brukligt vid de civila varven.I min uppsats har jag följande frågeställning:Hur skiljer sig fackföreningen, Försvarets civilanställda personalförbunds, verksamhet vid örlogsvarvet i Karlskrona åt jämfört med fackföreningar vid civila varv i allmänhet?För att kunna svara på denna frågeställning har jag använt mig av kvalitativ och kvantitativ metod där jag främst studerat årsberättelserna från avdelning 36 vid Karlskrona varvet. I vissa fall har jag dykt ner i vissa protokoll för att få sammanhanget förtydligat eller för att säkerställa korrektheten i uppgifterna jag fått fram.

Uttrycket IT började höras i mitten av 1990-talet och blev snabbt ett modeord och i slutet av 1990-talet blev bredband i det närmaste ett lika haussat ord. Företag som Framfab och Bredbandsbolaget med helt nya affärsidéer gjorde fantastiska resultat på börsen. 2000-talet inleddes med ett abrupt uppvaknande där luften helt gick ur börsen och där 1990-talets mest okritiska profeter för den nya ekonomin i det närmaste fick ett löjets skimmer över sig. Det finns många intressanta aspekter av detta skeende och mycket att säga och skriva om det.Det specifika syftet med denna uppsats är att i ur huvudsak nationalekonomiskt perspektiv belysa, diskutera och analysera den svenska bredbandsutbyggnaden med särskild inriktning på statens roll.Uppsatsen inleds av en teknisk beskrivning som försöker ge läsaren en bild av hur bredband fungerar, vilka olika nivåer det finns i ett bredbandsnät samt vilka olika typer av bredband som finns.Därefter följer den huvudsakliga empirin där först de olika utredningar och rapporter som inriktats på IT och bredbandsutbyggnaden behandlas, därefter de beslut som fattats angående bredband (framförallt IT-propositionerna) och slutligen det reella läget vad gäller utbyggnaden. Tanken är alltså att påvisa en röd tråd från beslutsunder-lag, till beslut och slutligen resultaten av besluten.

Uppsatsen har gjort gällande att det som serveras oss ?på silverfat? är lätt att ta för givet. Det är definitivt enklare än att själv behöva reflektera kring varför detta sker. Dock, i den här uppsatsen har just detta ägt rum. Det har reflekterats kring hur sociala och politiska konstruktioner skapar och upprätthåller omedvetna konsumtionsmönster bland samhällets invånare.

Denna uppsats visar att ba?de svenska och danska la?rarstudenter utan erfarenhet av isla?ndska har sa? pass mycket fo?rkunskaper med sig fra?n sitt eget modersma?l, att de kan fo?rsta? det va?sentliga av inneha?llet i enklare isla?ndska texter som simultant presenteras i skrift och ljud. Texterna som anva?ndes vid denna grannspra?ksunderso?kning var dels ett avsnitt ur barnboken Hodja og to?frateppið och dels en artikel ur den isla?ndska morgontidningen Morgunblaðið. Informanterna fick svara pa? fra?gor om inneha?llet.

 Efter åtskilliga rubriker i media om problematiken kring sms-lån kommer uppsatsens huvudsakliga uppgift vara att försöka besvara den centrala frågan i debatten, om varför unga vuxna sms-låntagare hamnar hos Kronofogden.Sms-lån etablerades på den svenska marknaden i början av 2006 och karaktäriseras främst av låga lånebelopp, kort kredittid och en enkel ansökan. Idag finns det cirka 30 olika aktörer på den svenska marknaden som tillhandahåller denna typ av kredit. Sms-lån har även etablerats på den danska marknaden under mars månad, 2008.Vårt syfte med uppsatsen är att med hjälp av intervjuer och olika typer av sekundärdata belysa hur sms-låntagarens lånemönster ser ut. Vi vill även ge konkreta förslag till företag, myndigheter och låntagare om hur hanteringen av sms-lån kan förbättras. Detta för att förhindra att fler ungdomar hamnar i skuldproblem.