Denna uppsats handlar om hur organisationen/systemet och samarbetet mellan gymnasiesĂ€rskolan, arbetsförmedlingen och kommunen ser ut nĂ€r det gĂ€ller att förbereda eleverna inför arbetslivet. Jag har valt att jĂ€mföra Stockholm, som arbetar traditionellt gentemot arbetsförmedlingen i Göteborg som arbetar via ett EU-projekt och Östersunds arbetsmodell som arbetar via en kommunal daglig verksamhet. Syftet med studien Ă€r att finna nĂ„gra möjliga orsaker till varför 50% av gymnasiesĂ€rskoleeleverna gĂ„r direkt över till daglig verksamhet och pension inom sin hemkommun och inte till den öppna arbetsmarknaden med lönebidrag enligt Föreningen Utvecklingsstörda Barn och ungdomar (FUB) undersökning 1998. Studien Ă€r gjord i form av en explorativ undersökning i ett försök att generera frĂ„gestĂ€llningar och formuleringar av hypoteser för att dessa sedan skall kunna ligga till grund för senare mer ingĂ„ende undersökningar. Uppsatsen bygger pĂ„ litteratur, undersökningar, tidigare forskning och olika utredningar och betĂ€nkanden som omfattar Ă€mnet arbete för personer med utvecklingsstörning samt en egen undersökning.

Mitt syfte med arbetet har varit att fÄ en inblick i hur musik ser ut i förskolans verksamhet i UmeÄ kommun. Detta arbete tar Àven upp om barnets motoriska utveckling stimuleras genom musik. Arbetet bygger pÄ litteraturstudier och intervjuer. Jag har intervjuat sex stycken förskollÀrare i en spridd radie i staden för att inte för att inte hamna inom samma samhÀllsklass och typ av förskolor. FörskollÀrarna arbetar i olika Äldersblandade grupper med spÀnnvidd av barn i Äldrarna 1-5Är.

Syftet med denna studie Àr att fÄ en djupare insikt i hur klasslÀrare i grundskolans tidigare Ärskurser arbetar med estetisk verksamhet. Studiens fokus Àr inriktad pÄ att fÄ en djupare förstÄelse kring hur estetiska verktyg anvÀnds inne i klassrummets undervisning tillsammans med elever i Ärskurserna 1-5. Materialet till studien samlades in med hjÀlp av kvalitivaintervjuer. Totalt intervjuades tio verksamma lÀrare frÄn tre olika skolor. Resultatet visade att en övervÀgande del av informanterna hade ett litet intresse för estetik, trots detta sÄg mÄngainformanter fördelar med estetisk verksamhet för elever med framförallt svÄrigheter i de teoretiska Àmnena.

Syftet med detta arbete Àr att klargöra hur begreppet ?verksamhet? och ?verksamhetsutövare? tolkas i miljöbalken (1998:808) samt hur balken allmÀnna hÀnsynsregler kan pÄverka verksamhet som styrs i annan lagstiftning, i detta fall verksamhet enligt lag om skydd mot olyckor (2003:778). Som utgÄngspunkt anvÀnds ett rÀttsfall frÄn Miljödomstolen i VÀxjö. Det skall dock pÄpekas att vid tiden för denna hÀndelse var Ànnu inte lag om skydd mot olyckor införd utan domskÀlen baseras pÄ en tidigare rÀddningstjÀnstlag. Miljöbalken infördes i svensk rÀtt den 1 januari 1999.

Syftet med arbetet var att studera hur pedagoger diskuterade kring höglÀsning och hur de arbetade med denna. Undersökningen var menad att uppmÀrksamma pedagoger om sin egen verksamhet och förmÄga att utveckla den. Jag anvÀnde mig av enskilda intervjuer följt av videoobservationer som underlag för uppföljningsintervjuer. Slutligen anvÀndes gruppintervju för att arbetslaget skulle fÄ ett gemensamt forum för diskussion kring eventuella förÀndringar av verksamheten. Undersökningen visade att det infann sig ett reflekterande hos pedagogerna kring deras verksamhet kring höglÀsning.

MervĂ€rdesskatten infördes i Sverige den 1 januari 1969 med lagen (1968:430) om mervĂ€rdeskatt, sĂ„ kallad moms. År 1994, Ă„ret innan Sveriges intrĂ€de i EU, infördes MervĂ€rdesskattelagen (1994:200) som anpassats till EG-rĂ€tt. MervĂ€rdesskatten Ă€r alltid 25 procent om inget annat anges. Kunderna betalar moms till företaget och företagaren betalar in skillnaden mellan utgĂ„ende moms och ingĂ„ende moms till Skatteverket. MĂ„nga företag bedriver blandad verksamhet, det vill sĂ€ga bĂ„de momsfri och momspliktig verksamhet som berĂ€ttigar till avdrags- eller Ă„terbetalningsrĂ€tt av mervĂ€rdesskatten.

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka vad som hÀnder med en grupp studenter dÄ de Äker ivÀg för att ta del av en frÀmmande kultur. Kulturmötet Àgde rum i Senegal dÀr studenterna lÀrde sig spela djembetrumma och dansa afrikansk dans. Det ingick ocksÄ för dem att besöka olika skolor och Àven försöka hÄlla i lektionsundervisning pÄ dessa. Studien Àr gjord pÄ ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt dÀr jag intervjuat studenternas lÀrare som följer med pÄ resan, hÀlften av de sex studenterna och sen har jag Àven pÄ plats gjort egna observationer som innefattar hela gruppen.   Resultatet av studien visar pÄ att studenterna i början av vistelsen försöker hÄlla samman gruppen men efter en tid uppstÄr det en individuell splittring frÄn var och en av studenterna. Det visar sig att viljan till att uppleva den nya kulturen i sÄ hög grad som möjligt stÄr över viljan till att hÄlla samman den resande gruppen.

Min uppsats handlar om hip hop som ungdomsfenomen. Syftet Àr att belysa breaking som en del av hip hop-kulturen och vad breaking bestÄr av. Hip hoppens utveckling och kulturella drag i relation till hip hoppens fyra element rapmusik, breakdance, dj: s och graffiti beskrivs. Jag har ocksÄ undersökt vad breaking betyder för utövarna och vad de vill uttrycka med dansen. I mitt resultat sammanfattas mina observationer, intervjuer och studier av texter.

Det övergripande syftet med denna uppsats Àr att beskriva och förstÄ den viljeinriktning som prÀglar en privat daglig verksamhet för personer med utvecklingsstörning utifrÄn olika utsa-gor frÄn handledare och deltagare. Vi har i vÄr studie utgÄtt frÄn tvÄ olika sÀtt att tÀnka angÄ-ende stödet till personer med utvecklingsstörning. Vi anger dessa skilda viljeinriktningar som det linjÀra och det cirkulÀra tÀnkandet. Resultatet analyseras utifrÄn Bradleys modell i svensk översÀttning av Jönsson (1995) Misa AB. Sex respondenter intervjuades, tre handledare och tre deltagare, varav tvÄ mÀn och fyra kvinnor.

Syftet med studien har varit att undersöka i vilken utstrÀckning utbildade fritidspedagogers genusarbete vilar pÄ en teoretisk grund och vilka effekter detta fÄr pÄ planerad verksamhet ur ett genusperspektiv. Studien utgick frÄn en kvalitativ forskningsansats med semistrukturerad intervju som metod. I studien intervjuades tre fritidspedagoger. I resultatet kan man utlÀsa stora genusteoretiska kunskapsbrister hos fritidspedagogerna samt en avsaknad av genusperspektiv i planerad verksamhet. Detta kan frÀmst förklaras med bristande utbildning och fortbildning inom just genus, men ocksÄ pÄ grund av avsaknad av direktiv frÄn rektorerna pÄ respektive skola..

Syftet med detta arbete Àr att försöka fÄ en bild av vad det var som gjorde att kursen Estetisk verksamhet ansÄgs viktig nog att bli ett kÀrnÀmne 1994, och varför den inte lÀngre ansÄgs viktig och togs bort 2011. Med hjÀlp av kritisk diskursanalys undersöks argument för och emot kursen som de förs fram i texter frÄn regering, riksdag och media vid dessa tidpunkter, med betoning pÄ vad dessa sÀger om kursens status och position i gymnasiet och i den skolpolitiska debatten. Studien visar att nÀr Estetisk verksamhet infördes 1994 var det för att lÄta eleverna uppleva och sjÀlva skapa, baserat i en humanistisk diskurs. NÀr kursen togs bort 2011 var det för att andra Àmnen ansÄgs behöva mer utrymme för att ge eleverna en tydligare yrkes- eller högskoleförberedande utbildning, baserat i en marknadsekonomisk diskurs. Fokus för vad som var viktigt i gymnasieskolan skiftade under de sjutton Är som gÄtt dÀremellan, och i den nya lÀroplanens inriktning pÄ nyttobaserad utbildning fick inte Estetisk verksamhet plats. Den skolpolistiska synen pÄ kunskap förÀndrades frÄn en demokratisk tanke om att ge alla samma möjligheter, till ett differentierat ideal dÀr individens kunskap ska vara mÀtbar och samhÀllsnyttig. .

Sammanfattning Titel: MÄlstyrning i offentlig verksamhet ? En studie av de anstÀlldas upplevelser och deras delaktighet i mÄlstyrning pÄ Skatteverkets Blekingekontor. Författare: Annika Abrahamsson, Angelica Bernström och Jonna Gustafsson Handledare: Eva LövstÄl Institution: Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete i företagsekonomi 15 hp Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva och försöka identifiera vad det fÄr för konsekvenser pÄ lokal nivÄ att en mÄlstyrd offentlig verksamhet samtidigt Àr en hierarkiskt uppbyggd organisation dÀr besluten fattas pÄ en högre nivÄ. Det vi frÀmst behandlar i vÄr studie Àr hur mÄlen och mÄlstyrningen upplevs av de anstÀllda och vad det Àr som pÄverkar att de ska kÀnna sig delaktiga. Metod: Studien genomfördes pÄ Skatteverkets Blekingekontor med hjÀlp av tre kvalitativa intervjuer med en chef och tvÄ informatörer. Vi genomförde Àven en kvantitativ enkÀtundersökning bland de anstÀllda. Detta för att fÄ ett bra underlag till att besvara vÄr frÄgestÀllning. Slutsatser: VÄr studie visar att konsekvensen av att Skatteverket Àr en mÄlstyrd verksamhet dÀr mÄlen sÀtts högt i hierarkin blir att de anstÀllda pÄ lokala kontor upplever en begrÀnsad delaktighet nÀr mÄlen sÀtts.

I en atmosfÀr av starka nationalistiska strömningar och en tid med mycket djupgÄende politiska motsÀttningar bildades Göteborgs frivilliga motorbÄtsflottilj Är 1913. NÄgra Är senare skulle denna ombildas till en av Sveriges första riksomfattande frivilliga försvarsorganisationer, Sveriges frivilliga motorbÄtskÄr. Uppsatsen syftar till att öka kunskapen om denna relativt okÀnda frivilliga försvarsorganisations tillkomst i en för Sverige ovanligt ?turbulent? politisk period och studera bakomliggande motiv för dess bildande. Analysmetoden kan beskrivas som idé- och mentalitetshistorisk och Àr till sin karaktÀr kvalitativ i tolkningen av berörda gruppers intentioner med deras deltagande.

I skolreformen som kom 1991 stod det att kommunerna skulle erbjuda sexÄringarna plats i sexÄrsverksamhet i skolans lokaler i mÄn av plats. I kommunen som denna studie genomförts bereddes plats i skolan för sexÄrsverksamheten 1993. Innan dess tillhörde sexÄringarna daghem eller deltidsgrupper. Daghem var det som idag heter förskola och dÀr barnen vistades medan förÀldrarna arbetade eller studerade. Deltidsgrupp innebar att sexÄringarna fick gÄ tre timmar om dagen i den verksamhet som i folkmun kallades "lekis".Tidigare forskning visar att lek och lÀrande Àr oskiljaktiga i barns utveckling eftersom barn erhÄller en mÀngd olika kunskaper genom leken.

V?lf?rdsteknik ?r enligt medlemsorganisationen Sveriges kommuner och regioner (SKR) l?sningen f?r att uppr?tth?lla befintlig v?lf?rd d? vi i framtiden kommer ha f?rre arbetsf?ra personer och fler personer i behov av v?rd och omsorg. Syftet med studien ?r att unders?ka hur omsorgspersonal i daglig verksamhet f?rh?ller sig till befintlig v?lf?rdsteknik i sitt dagliga arbete. Enligt SKR kr?vs det samverkan, styrning, kompetens och f?r?ndrat arbetss?tt f?r en lyckad implementering och omsorgspersonalens nuvarande f?rh?llningss?tt blir d?rf?r relevant inf?r framtiden. F?r att besvara forskningsfr?gan har jag genomf?rt ett etnografiskt f?ltarbete p? ett par dagliga verksamheter inom G?teborgs stad.