Syftet med denna uppsats Àr att med en kvalitativ metod undersöka om dramapedagogiska övningar kan vara ett verktyg i undervisning av Argentinsk tango. Genom respondentintervju har jag försökt fÄnga elevernas upplevelse av dramapedagogiska övningar, om de tycker att det kan vara ett redskap för att utveckla kroppsmedvetenhet. Min intention med uppsatsen Àr att synliggöra dramapedagogiska övningar i undervisningen av Argentinsk tango. UtifrÄn detta har jag tittat pÄ om det i förlÀngningen kan förenkla lÀrandet av steg och sekvenser. Svaren frÄn intervjuerna har sammanstÀllts och sedan bearbetats och analyserats genom valda begrepp utifrÄn litteraturen.

Slutsatser: Revisorn ska inför varje nytt uppdrag göra en prövning av om det föreligger hot mot hans eller hennes oberoende, enligt analysmodellen. Föreligger hot skall motĂ„tgĂ€rder vidtas. Är detta inte möjligt eller inte kan anses tillrĂ€ckligt, sĂ„ ska uppdraget avböjas. De verksamheter som revisorn fĂ„r Ă€gna sig Ă„t Ă€r revisionsverksamhet, verksamhet med naturligt samband och i vissa fall Ă€ven sidoverksamhet. Verksamhet med naturligt samband Ă€r sĂ„dan verksamhet som ryms inom revisorns kĂ€rnkompetens.Trots att inga förbud lĂ€ngre finns i lagen, sĂ„ Ă€r vissa verksamheter inte tillĂ„tna.

Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka vad revisorn har för betydelse i de smÄ aktiebolagen vid bankernas kreditbedömningar. Detta Ästadkoms genom att analysera revisorns roll samt hur bankerna anvÀnder informationen som denne bidrar med vid en kreditbedömning. VÄr problemformulering lyder som följer: Blir det lÀttare för företagen att erhÄlla krediter med eller utan en granskande revisor i företaget?Metod: Intresset för revisorns betydelse vid bankernas kreditbedömningar, har fÄngats genom de senaste diskussionerna angÄende det eventuella införandet av frivillig revision i de smÄ aktiebolagen i Sverige. Studien genomförs med en kvalitativ metod, genom semistrukturerade intervjuer.

 I denna rapport undersöks hur ett antal kundspecifika faktorer som belÄningrad, bank och inkomst pÄverkar svenska hushÄlls individuella bolÄnerÀntor. Metoden som anvÀnds Àr multipel linjÀr regression med transformeringar av förklarande variabler. Transformer som anvÀnds Àr log-linjÀr, linjÀr-log, log-log samt styckvis linjÀr. Datan innehÄller ett stickprov om ca. 7000 rörliga bolÄn frÄn juli 2013 insamlade av organisationen VillaÀgarna pÄ frivillig basis.

Studien har sin utgÄngspunkt i ett samarbetsprojekt mellan Högskolan för Design och Konsthantverk i Göteborg och daglig verksamhet i SDF Norra Hisingen. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka mötet i samarbetsprojektet mellan Högskolan för Design och Konsthantverk (HDK) och daglig verksamhet i SDF Norra Hisingen. Vidare Àr uppsatsens syfte att undersöka projektdeltagarna syn pÄ produktens betydelse, samt delaktighet och meningsfullhet inom daglig verksamhet. Kraven pÄ kommunerna skÀrps dÄ behovet för insatsen daglig verksamhet har ökat stadigt det senaste decenniet. Detta stÀller krav pÄ bÄde formen och innehÄllet.

Studiens syfte Àr att beskriva hur förskollÀrarna konstruerar förskolan som en inkluderande verksamhet. ForskningsfrÄgor: Hur beskriver förskollÀrarna att de förhÄller sig gentemot barnen för att undvika utanförskap? Vilka faktorer beskriver förskollÀrarna som försvÄrande respektive gynnnsamma i konstruktionen av en inkluderande verksamhet? Genomförande: VÄr teoretiska utgÄngspunkt Àr socialkonstruktionistisk och vi har gjort en kvalitativ undersökning dÀr vi utfört parintervjuer med totalt 6 Reggio-Emilia inspirerade förskollÀrare. Intervjuerna har transkiberats och bearbetats hermeneutiskt. Resultatet visade att en inkluderande verksamhet förutsÀtter att förskollÀrarna respekterar barnens olika tanker, kompetenser och egenskaper.

Vi har valt att skriva om tematiskt arbete i förskolan. Tematiskt arbete innebÀr att pedagogen integrerar flera olika Àmnen under ett och samma tema. Grundidén Àr att barnen fÄr möjlighet att utvecklas och lÀra sig om temat pÄ olika sÀtt, bÄde teoretiskt och praktiskt. VÄrt syfte med denna undersökning Àr att belysa tematiskt organiserad verksamhet i förskolan. För att nÄ fram till detta undersökte vi hur en pedagog resonerar kring det tematiska arbetssÀttet samt hur det ter sig i den pedagogiska verksamheten.

Detta Ă€r en kvalitativ studie som bygger pĂ„ tvĂ„ veckors fĂ€ltbesök pĂ„ organisationen Ankur i New Delhi, Indien. Resultatet bygger pĂ„ sex semistrukturerade individuella intervjuer, varav fem av dessa hölls med unga kvinnor frĂ„n verksamheten och en med Ankurs verksamhetsansvariga. Även tvĂ„ fokusgruppintervjuer hölls med kvinnor frĂ„n verksamheten samt deltagande observationer. Syftet med denna studie Ă€r att utifrĂ„n ett empowermentteoretiskt perspektiv undersöka hur Ankurs verksamhet verkar för att bemĂ€ktiga unga kvinnor samt vilka eventuella effekter bemĂ€ktigandet av dessa enskilda unga kvinnor kan tĂ€nkas fĂ„ i den större kontext i vilken de lever. Studien har visat pĂ„ att grunden i Ankurs verksamhet Ă€r kreativa uttryck och artikulation som har sin utgĂ„ngspunkt i reflektion, enskilt och tillsammans med andra.

NÀr viktiga beslut skall fattas i en verksamhet utgörs en del av detta i nÄgon form av problemlösning innan beslutet kan faststÀllas. De olika beslut som fattas inom en verksamhet kan delas in i tre olika nivÄer, strategiska, taktiska och operativa. PÄ dessa nivÄer finns olika chefer som har till uppgift att leda och fatta beslut i viktiga frÄgor. Ett beslutsstödjande system Àr ett system avsett att stödja en beslutsfattare nÀr denne skall fatta beslut i semistrukturerade beslutssituationer. Tanken med ett beslutsstödjande systemet Àr att det skall vara ett hjÀlpmedel för beslutsfattaren och utöka dennes beslutsförmÄga men inte ersÀtta hans eller hennes omdöme.

VÄrt samhÀlle prÀglas idag av stÀndiga förÀndringar. Allt pekar pÄ att dessa processer kommer att tillta i framtiden. Detta leder i sin tur till ökade krav pÄ de enskilda individerna. Motivation, tilltro till sig sjÀlv och en vilja till förÀndring Àr nÄgra egenskaper som Àr bra att ha i detta sammanhang.Inom förskolans verksamhet sker en rad förÀndringar. Det kan innebÀra att anpassa arbetssÀttet efter barnens behov och intresse.

Syftet med denna C-uppsats har varit att undersöka hur de utvecklingsstördas individuella utveckling kan frÀmjas i daglig verksamhet. Uppsatsen Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ intervjuer gjorda pÄ tvÄ dagliga verksamheter i tvÄ olika stora kommuner. För att ge ett djup till den empiriska undersökningen delger jag Àven lÀsaren hur det historiskt har sett ut för personer med utvecklingsstörning i Sverige samt beskriver de arbetsmetoder som anvÀnds pÄ de enheter som intervjuerna Àr genomförda pÄ. Analysarbetet har bestÄtt av att skapa en helhet av det som framkommit under mina intervjuer genom att koppla, beskriva och förklara intervjumaterialet med hjÀlp av teorier som kommunikation, behaviorismen och kognitiv teori. Generellt visar resultatet att personalen pÄ daglig verksamhet idag ser till individens behov och intresse nÀr planering görs för de aktiviteter som ska ge individen möjlighet till individuell utveckling.

Bakgrund:Valet av daglig verksamhet som undersökningsomrÄde gjordes dÄ vi ville undersöka hur personer med funktionsnedsÀttning upplever sin arbetssituation. Empowerment som perspektiv kÀndes passande i studien dÄ mÄnga av de teoretiska begrepp vi ville anvÀnda oss av förekommer inom empowerment.Syfte:Syftet med denna studie Àr att utifrÄn ett empowermentperspektiv beskriva och analysera hur deltagare upplever och skapar mening inom daglig verksamhet.Metod:Studien Àr av kvalitativ karaktÀr med semistrukturerade intervjuer dÀr empirin grundar sig pÄ fem transkriberade intervjuer. De personer som intervjuats har valts ut utifrÄn tvÄ kriterier, att de kunde uttrycka sig muntligt samt beviljats och arbetar inom daglig verksamhet enligt LSS (1993:387). För att fÄ svar pÄ vÄra intervjufrÄgor utarbetades en intervjuguide. Empirin analyserades utifrÄn studiens tre teoretiska begrepp tillhörighet, meningsfullhet och makt.

I vÄrt examensarbete har vi valt att skriva om skoldaghemmet och dess verksamhet. Vi stÀller oss frÄgan om skoldaghem Àr det bÀsta alternativet för eleverna med olika svÄrigheter. I litteraturavsnittet tar uppsatsen bland annat upp en historisk bakgrund och skoldaghemmets verksamhet samt antagningsprocessen. I forskningsavsnittet intervjuar vi pedagoger och elever pÄ skoldaghem för att fÄ svar pÄ vÄr frÄga. Resultaten visar att skoldaghem uppfattas som ett bra alternativ för elever med sociala och emotionella svÄrigheter.

Sammanfattning Mitt syfte med uppsatsen Àr att utforska om eftergymnasiala danselever upplever att Benesh Movement Notation kan var ett hjÀlpmedel i den praktiska dansundervisningen. Studiens syfte Àr Àven att förtydliga vikten av att koppla teori till det praktiska ut-övandet av danskunskap. Min metod i denna undersökning har varit att intervjua 12 eftergymnasiala danselever om deras upplevelser, det vill sÀga, fördelar och nackdelar med Benesh Movement Notation i praktisk danstrÀning, möjligheten att skriva egna anteckningar och i repertoararbete. Resultatet visar att genom att kombinera praktik och studier i Benesh Movement Notation utvecklar eleverna sin analysförmÄga i rörelse och sjÀlvstÀndigt tÀnkande i den praktiska danstrÀningen. Eleverna utvecklar vidare sin förmÄga att uttrycka sig och formulera sig verbalt i danstrÀningen, och fÄr en djupare kunskap i förmÄgan att tolka interpretationen..

Jag har i denna studie valt att titta pÄ hur slöjdlÀrare arbetar och planerar sin undervisning i slöjd. Syftet var att se i vilken mÄn det finns utrymme till teoretiska avsnitt i undervisningen. Jag har fokuserat pÄ hur slöjdlÀrarna lÄtit eleverna planera och utvÀrdera och reflektera över sina arbeten och försökt att se vilket utrymme teori ges i undervisningen. Jag har Àven försökt att se om slöjdÀmnet Àr integrerat med andra Àmnen vilket i sÄ fall skulle kunna öppna för en större variation i Àmnet. Jag har gjort litteraturstudier som knyter an till Àmnet och sjÀlv gjort fem kvalitativa intervjuer med utbildade slöjdlÀrare.