Hur kommer ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten attpÄverka revisorer? Kommer efterfrÄgan pÄ revision att förÀndrasoch kommer nÄgra alternativa redovisnings- och revisionstjÀnsteratt uppkomma?Syftet med uppsatsen Àr att beskriva hur revisorer anser sig pÄverkas av revisionspliktens eventuella avskaffande. De slutsatser som framkom genom uppsatsen Àr att avskaffandet leder till ett gynnsammare företagsklimat. MÄnga företag kommer att vÀlja revision pÄ frivillig basis. Avskaffandets övergÄngsperiod kommer att vara turbulent.

En kvalitativ studie har genomförts dÀr syftet var att undersöka personalchefers kÀnsla och Äsikter kringsubjektivitet och objektivitet under rekryterings-och bedömningsprocesser. Telefonintervjuer har gjortsmed fem personalchefer inom kommunal verksamhet,bÄde i stora och smÄ kommuner. Teorier som lyfts fram i litteratur har behandlats och jÀmförts med intervjuers resultat. UtgÄngspunkten för resultatet ligger i det empiriskt insamlade materialet som visade att bÄde subjektivitet och objetivitet i rekryterings-och bedömningsprocesser har en betydande rol.

Med hjÀlp av filosofen John Rawls definition av rÀttvisa och David Beetham finner uppsatsen att dagens system med tv-licens dels skapar ett rÀttviseproblem och ett legitimitetsunderskott inom vissa grupper i samhÀllet. Dessa grupper Àr vad Rawls skulle kategorisera som de sÀmst stÀlld. RÀttviseproblemet uppstÄr p.g.a. det nuvarande systemet med en tvÄngsfinansierad avgift som inte tar hÀnsyn till mÀnniskors inkomster. För att göra systemet rÀttvisare i Rawls mening finns det tre alternativ, 1) avskaffa public service, 2) finansiera public service via skattesedeln och 3) införa en frivillig avgift i den mening att de som anvÀnder public service Àr de som betalar..

Bakgrund och problem: Idag mÄste alla svenska aktiebolag oavsett storlek anlita enextern kvalificerad revisor som granskar Ärsredovisning och bokslut. NÀr denna lagtogs i bruk 1983 var syftet att förebygga ekonomisk brottslighet i de smÄ bolagen ochatt hjÀlpa Àgarna att uppmÀrksamma ekonomiska problem inom företaget. FörnÀrvarande Àr det endast Sverige och Malta som fortfarande har kvar den lagstiftaderevisionsplikten inom EU. Den förra regeringen tillsatte en utredning som fick iuppdrag att göra en utvÀrdering av behovet av revision i smÄ företag. Förslagen frÄnutredaren skall minska företagens börda sÄ lÄngt det Àr möjligt, utan att intressenterseller Àgarminoriteters behov av tillförlitlig finansiell information ÄsidosÀtts.Syfte: Syftet med studien var att undersöka vad Àgare av smÄ aktiebolag anser omvikten av revision och om de skulle vÀlja att göra frivillig revision om pliktenavskaffas.

HÄllbarhet har blivit en allt viktigare frÄga i samhÀllet och kraven pÄ att företagen bidrar till en hÄllbar utveckling ökar dÀrför. MÄnga företag har dÀrför börjat hÄllbarhetsredovisa. Denna redovisning Àr helt frivillig och utgÄr vanligtvis frÄn miljöfrÄgor samt ekonomiska och sociala frÄgor. Denna uppsats har till syfte att reda ut begreppet hÄllbarhetsredovisning, samt ta reda pÄ de drivkrafter som ligger bakom de undersökta företagens val att redovisa hÄllbarheten. Uppsatsen tar ocksÄ upp GRI:s riktlinjer som för tillfÀllet Àr de mest anvÀnda normerna vid hÄllbarhetsredovisning.I teoridelen görs bland annat en genomgÄng av olika teorier som kan förklara att företagen hÄllbarhetsredovisar.

Syfte Vi ska arbeta fram ett balanserat styrkort för Ronneby Kommuns kommunledningskontor med nÀringslivsinriktning. Vidare vill vi beskriva vÄra erfarenheter av denna process som vi sjÀlva deltar i. Metod Detta Àr ett projektarbete som bygger pÄ ett arbete med en projektgrupp, en inre grupp samt intervjuer med berörda personer inom nÀringslivet i Ronneby kommun. Dessutom har en webbenkÀt och en ?tycka till dag? genomförts för att komplettera arbetet.

Detta Àr en kvalitativ uppsats som baseras pÄ intervjuer med elever som gÄr Ärskurs tvÄ pÄ estetiska programmet och lÀser den obligatoriska kursen Estetisk orientering. I inledningsavsnittet ges en bild av de estetiska Àmnenas funktion och plats i skolan, hur det ses pÄ praktiskt kontra teoretiskt kunnande, att lÀra med olika sinnen samt de estetiska Àmnenas minskade utrymme i skolan. Studiens övergripande syfte Àr att beskriva gymnasieelevers upplevelse av en integrerad undervisning i estetiska Àmnen i skolan. ForskningsfrÄgorna ringar in hur eleverna resonerar kring sin individuella sjÀlvbild utifrÄn undervisning dÀr dans, teater, bild och musik ingÄr. Elevintervjuerna belyser Àven gruppens betydelse för formandet av den enskilda elevens sjÀlvbild samt hur eleven talar om kroppen i relation till rörelsemomenten i estetÀmnesundervisningen.

Hur en verksamhet skall förbÀttrar sin interna styrning genom anvÀndning av kundinformation Àr ett omdiskuterat Àmne. I studien ?Kundinformationen utvecklar den interna styrningen?. Undersöker författarna hur företag som tillÀmpar anvÀndningen av CRM i sin vardagliga verksamhet, har möjlighet att effektivisera för hur de skall nÄ sin vision. Detta möjliggjordes genom att frÄga ett antal verksamheter, hur de ser pÄ vikten av anvÀndandet av IT ? relaterade verktyg.

Syftet med den hÀr studien Àr att granska nÄgra musik- och kulturskolors elevrekrytering och elevunderlag ur ett tillgÀnglighetsperspektiv, samt hur ett antal instrumentallÀrare resonerar kring detta. Bakgrunden till syftet vilar pÄ skollagens och lÀroplanernas paragrafer rörande alla elevers lika rÀtt till utbildning samt ett personligt engagemang i frÄgan. Eftersom musik- och kulturskolor Àr en helt frivillig skolform Àr frÄgan om vilka elever som deltar mer komplex Àn i den obligatoriska skolan, vilket gör den intressant att studera. Studien har en fenomenologisk ansats och anvÀnder en kvalitativ intervjustudie som (informationsinhÀmtnings-)metod. De intervjuade Àr instrumentallÀrare inom musik- och kulturskolans verksamhet.

Tidigare forskning om skapande verksamhet i socialt arbete berör ofta bara en form av skapande, riktad till en specifik mÄlgrupp som exempelvis konst eller trÀdgÄrdsodling för gruppen psykisk ohÀlsa eller teater för gruppen funktionshindrade. Denna studie syftar till att undersöka hur skapande verksamhet, oavsett form fungerar som metod i socialt arbete.Skapande verksamhet i socialt arbete, Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ deltagares upplevelser av att anvÀnda sig av skapande metoder, inom det sociala arbetets verksamhetsfÀlt.Studiens teori utgÄr ifrÄn analysmetoden grounded theory och bygger pÄ intervjumaterial ifrÄn fyra fokusgrupper som representerar olika sociala verksamheter i Sverige.BÀttre sjÀlvförtroende, identitetsskapande och lÀttare integration i samhÀllet Àr nÄgra av slutsatserna som presenteras..

Under 1980- och 1990-talet examinerades musiklÀrare med rytmisk sÄng som huvudinstrument i en svensk reformerad utbildning som ansÄgs motsvara samhÀllets krav pÄ en ?modern? musiklÀrare. Hur formades studenter, lÀrare och traditioner i denna reform? Denna kvalitativa studie fokuserar sÄngpedagogisk verksamhet med inriktning mot afroamerikansk tradition med syfte att undersöka rytmiska sÄngpedagogers upplevelser av sin verksamhet, kompetens och kunskapsutveckling i relation till sin egen utbildning och yrkespraktik. Tre sÄngpedagogers unika och personliga berÀttelser ligger till grund för studien vars resultat visar pÄ att den mÄngfacetterade sÄngpedagogiska verksamheten bÀr pÄ utmaningar som gÄr att koppla till bland annat traditioner kring undervisning i högre utbildning, kompetens och sjÀlvinsikt.

Syftet med studien var att genom ett kvalitetsarbete fÄ en förstÄelse för gymnasieelevers upplevelser av sitt eget lÀrande i en konstnÀrlig, skapande process. Kvalitetsarbetet genomfördes pÄ dansinriktningen vid ett estetiskt program i Norrbotten dÀr jag under min verksamhetsförlagda utbildning lÀt eleverna arbeta individuellt med att skapa en koreografi, ett solo, som de senare redovisade. Soloredovisningarna filmades och inspelningen anvÀndes som minnesstimulerare vid de kvalitativa intervjuerna enligt metoden Stimuladed recall. Resultatet visar att eleverna upplever ett lÀrande dÄ de arbetar i en individuell, konstnÀrlig skapandeprocess. Eleverna uttrycker sin kunskap och sina förmÄgor med sin kropp, dock Àr det tydligt att eleverna med varierat resultat kan förmedla detta verbalt..

Arbetet behandlar chefer i kommunal verksamhet och vad de ska ha fokus pÄ i sitt chefskap för att öka uppfattningen hos sina medarbetare att de Àr bra chefer. Syftet med studien Àr att pÄ ett överskÄdligt vis redogöra för hur stor betydelse olika delar av ledarskapet har för hur medarbetare uppfattar chefer som helhet. Den övergripande frÄgestÀllningen Àr: Vad ska chefer i kommunal verksamhet fokusera pÄ för att ha nöjda medarbetare? För att besvara vÄr frÄgestÀllning har vi utgÄtt frÄn ett kvantitativt insamlat material som bestÄr av enkÀtundersökningar utförda i Ätta svenska kommuner, mellan Ären 2004 till 2006. Antalet svarande totalt sett Àr 30 318 personer, varav nÀra 2 300 Àr chefer.

De aktuella skattereglerna för fÄmansföretag Äterfinns i 57 kap. IL. Reglerna syftar till att motverka att arbetsinkomsten omvandlas till kapitalinkomst. Allt sedan de första reglerna om fÄmansföretag och dess Àgare infördes Är 1977 har reglerna diskuterats och det Àr tydligt att problem kvarstÄr. Reglerna Àr allmÀnt formulerade och har visat sig vara svÄrtolkade och svÄrtillÀmpade. De andelar som innehas av aktiva delÀgare kallas kvalificerade andelar.

Tidigare forskning om skapande verksamhet i socialt arbete berör ofta bara en form av skapande, riktad till en specifik mÄlgrupp som exempelvis konst eller trÀdgÄrdsodling för gruppen psykisk ohÀlsa eller teater för gruppen funktionshindrade. Denna studie syftar till att undersöka hur skapande verksamhet, oavsett form fungerar som metod i socialt arbete.Skapande verksamhet i socialt arbete, Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ deltagares upplevelser av att anvÀnda sig av skapande metoder, inom det sociala arbetets verksamhetsfÀlt.Studiens teori utgÄr ifrÄn analysmetoden grounded theory och bygger pÄ intervjumaterial ifrÄn fyra fokusgrupper som representerar olika sociala verksamheter i Sverige.BÀttre sjÀlvförtroende, identitetsskapande och lÀttare integration i samhÀllet Àr nÄgra av slutsatserna som presenteras..