Tidigare forskning om skapande verksamhet i socialt arbete berör ofta bara en form av skapande, riktad till en specifik mÄlgrupp som exempelvis konst eller trÀdgÄrdsodling för gruppen psykisk ohÀlsa eller teater för gruppen funktionshindrade. Denna studie syftar till att undersöka hur skapande verksamhet, oavsett form fungerar som metod i socialt arbete.Skapande verksamhet i socialt arbete, Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ deltagares upplevelser av att anvÀnda sig av skapande metoder, inom det sociala arbetets verksamhetsfÀlt.Studiens teori utgÄr ifrÄn analysmetoden grounded theory och bygger pÄ intervjumaterial ifrÄn fyra fokusgrupper som representerar olika sociala verksamheter i Sverige.BÀttre sjÀlvförtroende, identitetsskapande och lÀttare integration i samhÀllet Àr nÄgra av slutsatserna som presenteras..

Tidigare forskning om skapande verksamhet i socialt arbete berör ofta bara en form av skapande, riktad till en specifik mÄlgrupp som exempelvis konst eller trÀdgÄrdsodling för gruppen psykisk ohÀlsa eller teater för gruppen funktionshindrade. Denna studie syftar till att undersöka hur skapande verksamhet, oavsett form fungerar som metod i socialt arbete.Skapande verksamhet i socialt arbete, Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ deltagares upplevelser av att anvÀnda sig av skapande metoder, inom det sociala arbetets verksamhetsfÀlt.Studiens teori utgÄr ifrÄn analysmetoden grounded theory och bygger pÄ intervjumaterial ifrÄn fyra fokusgrupper som representerar olika sociala verksamheter i Sverige.BÀttre sjÀlvförtroende, identitetsskapande och lÀttare integration i samhÀllet Àr nÄgra av slutsatserna som presenteras..

Denna kvalitativa studie handlar om förskolans gÄrd som pedagogisk miljö. Syftet med studien var att undersöka förskollÀrares syn pÄ förskolans gÄrd som pedagogisk miljö samt hur de anser sig anvÀnda den i praktiken. Det genomfördes nio intervjuer med yrkesverksamma förskollÀrare pÄ olika förskolor. Det stÀlldes inga krav pÄ att de skulle ha specifik erfarenhet av verksamhet pÄ förskolans gÄrd eftersom vi ville fÄ en allmÀn bild av hur förskollÀrarna ser pÄ gÄrden som pedagogisk miljö. Resultatet visar att gÄrden anvÀnds i planerad pedagogisk verksamhet och aktiviteter som förekom var temaarbete, samlingar och fri lek.

Ett vÀl utforskat omrÄde inom sociologin Àr hur förÀldrar pÄverkar sina barn. FÄ studier har dock gjorts pÄ hur barn i sin tur kan pÄverka sina förÀldrar, dÀrmed behandlar denna studie ett outforskat omrÄde. HÀlsogruppen, som har sin verksamhet i en kommun i södra Sverige, arbetar med att skapa livsstilsförÀndringar hos överviktiga barn och ungdomar. Förutom att verksamheten har positiva hÀlsoeffekter pÄ barnet uppger vissa av förÀldrarna att Àven deras hÀlsa har förbÀttrats, som ett resultat av deras barns medverkan. Syftet med den hÀr studien Àr att utforska hur barn indirekt kan pÄverka sina förÀldrars upplevda hÀlsa positivt genom att vara deltagare i en hÀlsofrÀmjande verksamhet.

I EG-domstolen avgjordes nyligen ett mÄl mellan Skatteverket och SKF AB. Domen har föranlett skrivandet av uppsatsen dÄ EG-domstolens resonemang kring avdragsrÀtt för ingÄende mervÀrdesskatt i blandad verksamhet förefaller intressant. Under senare Är har flera liknande mÄl avgjorts, dÀr EG-domstolen anvÀnder begreppet out of scope. Begreppet Äsyftar de kostnader som faller utanför avdragsrÀtt för ingÄende mervÀrdesskatt. Uppsatsen syftar sÄledes till att göra en analys av avdragsrÀtt för ingÄende mervÀrdesskatt i blandad verksamhet utifrÄn praxis.Blandad verksamhet innebÀr att ett företag bedriver sÄvÀl mervÀrdesskattepliktig som ej mervÀrdesskattepliktig verksamhet.

Denna studies syfte Àr att beskriva det förhÄllningssÀtt som pedagoger i förskolans verksamhet har till att arbeta med och synliggöra matematiken för barn. En ny lÀroplan för förskolan Àr under planering och i den kommer matematiken att fÄ ett mycket större utrymme och dÀrmed blir det ocksÄ betydelsefullt att visa hur det ser ut i förskolans verksamhet idag. Pedagogernas tidigare erfarenheter speglar av sig i det sÀtt de förhÄller sig till matematik och dÀrmed syftar denna studie till att ta reda pÄ hur. Detta Àr en kvalitativ studie dÀr intervjuer med och observationer av pedagoger har gjorts i förskolans verksamhet. Studiens resultat sammanfattas som att pedagogers förhÄllningssÀtt till matematik speglar av sig i sÀttet de arbetar och det synsÀtt som de bÀr med sig gör att de synliggör matematiken pÄ skilda sÀtt.

Syftet med denna studie var att fÄ en uppfattning om hur specialpedagogisk verksamhet hanteras i grundskolan. Vi valde att se pÄ hur verksamheten fördelas mellan flickor/pojkar och pÄ olika uppgivna orsaker (t.ex. ÀmnessvÄrigheter, dyslexi, koncentrationssvÄrigheter), samt hur verksamheten utformas och hur urvalet av elever till verksamheten gÄr till. VÄr ambition var ocksÄ att fÄ en inblick i lÀrares resonemang om specialpedagogisk verksamhet. Undersökningsgruppen svarade pÄ frÄgor via enkÀter och dÀrefter blev nÄgra av lÀrarna intervjuade.

Tidigare forskning om skapande verksamhet i socialt arbete berör ofta bara en form av skapande, riktad till en specifik mÄlgrupp som exempelvis konst eller trÀdgÄrdsodling för gruppen psykisk ohÀlsa eller teater för gruppen funktionshindrade. Denna studie syftar till att undersöka hur skapande verksamhet, oavsett form fungerar som metod i socialt arbete.Skapande verksamhet i socialt arbete, Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ deltagares upplevelser av att anvÀnda sig av skapande metoder, inom det sociala arbetets verksamhetsfÀlt.Studiens teori utgÄr ifrÄn analysmetoden grounded theory och bygger pÄ intervjumaterial ifrÄn fyra fokusgrupper som representerar olika sociala verksamheter i Sverige.BÀttre sjÀlvförtroende, identitetsskapande och lÀttare integration i samhÀllet Àr nÄgra av slutsatserna som presenteras..

Idag tÀnker och tar alla, frÄn individen pÄ lÀgsta nivÄ till organisationer pÄ högsta nivÄ, hÀnsyn till miljön i större utstrÀckning Àn tidigare. Medvetenheten kring miljön och dess betydelse har skapat starka reaktioner frÄn olika hÄll, vilket stÀller nya krav pÄ företag och deras strategier. Numera verkar varje företag pÄ ett eller annat sÀtt för att ?tÀnka? och ?handla? ?grönt?. Bilindustrin som anses vara ett stort hot, och som ocksÄ anses stÄ för en stor del av klimatförÀndringen, Àr för sin överlevnads skull tvungna att miljöinrikta sig.   Syftet med denna uppsats Àr att fÄ en förstÄelse för konsumenters preferenser och hur de förhÄller sig till ansvarsvarstagande, och dÄ frÀmst kring miljöarbete inom bilindustrin.

För att förhindra att delÀgare i fÄmansföretag utnyttjar det faktum att de har den reella bestÀmmanderÀtten har 3:12-reglerna utformats. Reglernas syfte Àr att neutralisera be-skattningen mellan delÀgare i fÄmansföretag och delÀgare i andra bolag. Om en delÀgare eller nÀrstÄende Àr aktiv i betydande omfattning i ett fÄmansföretag eller annat företag som bedriver samma eller likartad verksamhet innehar delÀgaren kvalificerade andelar. Beskattning av kvalificerade andelar sker i inkomstslaget kapital upp till grÀnsbeloppet och sedan ska resterande del beskattas i inkomstslaget tjÀnst. Vad som omfattas av be-greppet samma eller likartad verksamhet Àr inte nÀrmare definierat i varken lagtext eller förarbeten varför Högsta Förvaltningsdomstolens praxis ger ledning till hur begreppet ska tolkas.I praxis fastslÄs att begreppet samma eller likartad verksamhet omfattar situationer dÀr hela eller delar av verksamheten har överförts till ett nytt bolag vars verksamhet ligger inom ramen för den tidigare bedrivna verksamheten.

Sverige Àr ett av de fÄ EU-lÀnder som inte avskaffat revisionsplikten hos mindre aktiebolag. Svenska regeringen har tillsatt en utredning som föreslagit ett slopande av revisionsplikten som ska gÀlla frÄn 1 juli, 2010 i Sverige. GÄr förslaget igenom innebÀr det en stor förÀndring pÄ kort tid. Utredningens förslag Àr att revision skall omfatta aktiebolag med en nettoomsÀttning pÄ 83 miljoner SEK, en balansomslutning pÄ 41,5 miljoner SEK, 50 anstÀllda och som uppfyller minst tvÄ av dessa krav. GrÀnsen Àr betydligt högre satt Àn den som förekommit i tidigare debatter.Den problemformulering vi utgÄr ifrÄn Àr, vilken instÀllning bankerna har till revision och hur bankerna tror slopandet av revisionsplikten för smÄ aktiebolag kommer pÄverka kreditgivningen?Syftet Àr att undersöka de eventuella problem och förÀndringar vilka kan uppstÄ vid kreditgivningsprocessen.

Försvarsmakten fÄr fler och svÄrare uppgifter att lösa i framtiden. Internationella insatser blir en allt större del av Försvarsmaktens verksamhet. Konflikterna i insatsomrÄdena Àr komplexa och krÀver att Försvarsmakten har vÀlutbildade officerare och soldater. Samtidigt strÀvar Försvarsmakten efter att ha förband redo att sÀttas in och genomföra insats pÄ kort varsel. Detta har medfört att Försvarsmakten i framtiden kommer rekrytera soldater pÄ frivillig grund och det innebÀr att vÀrnplikten avskaffas.

Syftet med undersökningen Àr att försöka skapa en bild av hur nÄgra lÀrare ser pÄ matematikundervisningen, Àr den en del av den övriga undervisningen eller Àr den en egen verksamhet, ser lÀrarna nÄgra fördelar med att integrera matematiken med övrig undervisning och hur ser lÀrarna pÄ begreppet Àmnesintegration. Intervjuer har varit den metod som anvÀnts och resultatet har analyserats med en kvalitativ innehÄllsanalys. De intervjuade lÀrarna beskriver alla vikten av att föra samman matematikundervisningen med övrig undervisning och har olika sÀtt att göra detta pÄ och gör det i olika hög utstrÀckning. Yttre pÄverkan sÄvÀl som egen planering upplevs vara hinder till integration mellan matematik och övriga Àmnen. Alla intervjuade lÀrare Àr eniga om att matematiken egentligen Àr en del i nÄgot större men att den i skolan ofta kan upplevas som en egen verksamhet..

Denna kvalitativa studie handlar om förskolans gÄrd som pedagogisk miljö. Syftet med studien var att undersöka förskollÀrares syn pÄ förskolans gÄrd som pedagogisk miljö samt hur de anser sig anvÀnda den i praktiken. Det genomfördes nio intervjuer med yrkesverksamma förskollÀrare pÄ olika förskolor. Det stÀlldes inga krav pÄ att de skulle ha specifik erfarenhet av verksamhet pÄ förskolans gÄrd eftersom vi ville fÄ en allmÀn bild av hur förskollÀrarna ser pÄ gÄrden som pedagogisk miljö. Resultatet visar att gÄrden anvÀnds i planerad pedagogisk verksamhet och aktiviteter som förekom var temaarbete, samlingar och fri lek.

Att ha en utvecklingsstörning leder ofta till svÄrigheter att utföra dagliga aktiviteter. Detta resulterar i behov av anpassat stöd för att kunna vara delaktig. Personer somhar en utvecklingsstörning blir allt Àldre och gÄr inte i pension vid samma Älder somden övriga befolkningen. DÀrför har den dagliga verksamheten en stor betydelse förderas vardag. Syftet med studien var att undersöka hur Àldre personer som har enutvecklingsstörning upplever sin delaktighet i daglig verksamhet.