Syftet med denna undersökning Àr att studera hur nÄgra pedagoger, som arbetar med utomhuspedagogik i sin verksamhet, uppfattar hur barn pÄverkas av televisionen samt hur det barnprogrammen förmedlar kan anvÀndas inom förskolans verksamhet. De frÄgestÀllningar vi har utgÄtt frÄn Àr: Hur anser pedagoger att barnen inom förskolan pÄverkas av barnprogram? Hur kan man ta tillvara pÄ det som Sveriges Televisions barnprogram förmedlar i den pedagogiska verksamheten? Hur anser de pedagoger vi intervjuat att de fÄr inspiration till sin utomhuspedagogiska verksamhet? Sker det via barnprogram? Vi har anvÀnt oss av kvalitativ metod för att studera detta fenomen. Detta skedde genom intervjuer med pedagoger som arbetar inom utomhuspedagogisk verksamhet. Resultatet visade att de intervjuade pedagogerna anvÀnde sig av televisionen i sin utomhuspedagogiska verksamhet pÄ mycket skilda sÀtt, exempelvis genom att anvÀnda aktiviteter som inspirerats av programmen samt att de sade sig ta tillvara pÄ barnens intresse för vad de ser pÄ televisionen.

Syftet med studien Àr att fÄ en uppfattning om hur rörelseaktiviteter kan praktiseras i förskolans verksamhet samt hur pedagoger ser pÄ dess betydelse. Vi har valt att anvÀnda oss av kvalitativa intervjuer som metod för att samla vÄr empiri. Arbetet Àr Àven grundat i tidigare forskning och relevant litteratur. Intervjuerna gjordes med tio pedagoger frÄn olika avdelningar eller förskolor. För att fÄ en större spridning har vi valt att genomföra studien bÄde pÄ förskolor med olika pedagogiska inriktningar och förskolor som inte har nÄgon uttalad profil.

Syftet med den hÀr uppsatsen var att undersöka hur Röda Korset har utvecklats frÄn en idé till en etablerad hjÀlporganisation i det moderna samhÀllet.Organisationen fick sitt avstamp i och med Henri Dunants bok Europas blodband - minnen frÄn Solferino som kom att pÄverka hur vi ser pÄ frivillig hjÀlp i dag. Uppsatsen drar ocksÄ paralleller mellan Dunant och Elsa BrÀndström som fann sitt kall i Dunants idéer..

Syftet med den hÀr uppsatsen var att undersöka hur Röda Korset har utvecklats frÄn en idé till en etablerad hjÀlporganisation i det moderna samhÀllet.Organisationen fick sitt avstamp i och med Henri Dunants bok Europas blodband - minnen frÄn Solferino som kom att pÄverka hur vi ser pÄ frivillig hjÀlp i dag. Uppsatsen drar ocksÄ paralleller mellan Dunant och Elsa BrÀndström som fann sitt kall i Dunants idéer..

Företagens intressenter har ökat betydligt dĂ„ allt fler privatpersoner sparar i aktier eller fonder, vilket Ă€ven ökat deras behov av information. Årsredovisningen utgör sannolikt den viktigaste lĂ€nken i den information om ett företag som olika intressentgrupper förfogar över för analys. Investerare efterfrĂ„gar information sĂ„ att de kan vĂ€rdera företagen och ta investeringsbeslut. Ett incitament för företagen att publicera frivillig information Ă€r att konkurrensen efter investerare pĂ„ kapitalmarknaden Ă€r hĂ„rd. Den frivilliga informationen i Ă„rsredovisningarna innebĂ€r en kostnad för företagen.

Bakgrunden till min studie Àr ett intresse av att undersöka vilka faktorer som leder till vÀlbefinnande för Àldre. I det sammanhanget blev den kommunala trÀffpunkten en möjlig plats att studera. Studiens syfte Àr att skapa förstÄelse kring vÀlbefinnande i sociala sammanhang med den kommunala trÀffpunkten som exempel. FrÄgestÀllningarna har varit följande: Hur Àr trÀffpunkten organiserad?Vilka betydelser har trÀffpunkten för de Àldre och deras vÀlbefinnande?För att nÄ syftet har jag anvÀnt mig av enskilda intervjuer.

Projekt Spider Integration Music Project (S.I.M.P.) hade som syfte att befrÀmja integration och inkludering i det svenska samhÀllet. Idén var att skapa en musikverksamhet för flickor/kvinnor i Karlskrona kommun och startade vÄren 2001. Projektet hade som utgÄngspunkt att i ett befintligt nÀtverk kunna skapa och förbÀttra förutsÀttningar för flickor/kvinnor att skapa musik. Mordet pÄ Fatime, som intrÀffade vid den hÀr tiden, vidgade tankarna till att i projektbeskrivningen skulle till en början innefatta flickor/kvinnor med invandrarbakgrund. Motverkan av frÀmlingsfientlighet, diskriminering och utanförskap med kulturutövning vÀxte sig starkare genom tanken att försöka kombinera tjejer och musik och tjejer med invandrarbakgrund.

Den första januari 1998 infördes enligt ett riksdagsbeslut förskoleklassen i hela landet. Det innebar i praktiken att förskolans verksamhet för sexÄringarna flyttades in i skolan och blev en egen skolform, en frivillig verksamhet i den obligatoriska skolan. Vid inrÀttandet av förskoleklassen var en intention att ge sexÄringarna en likvÀrdig grund inför skolstarten samt att föra in förskolepedagogiken i skolan. Syftet med vÄrt arbete Àr ta reda pÄ var förskoleklassen befinner sig i förhÄllande till förskolans tradition respektive skolans tradition. Vi vill ocksÄ lyfta fram förskoleklassens relation till att den inte Àr obligatorisk, vilket grundskolan Àr.

Inom Brottsofferjouren finns ideellt verksamma vittnesstöd och stödpersoner sedan nÄgra decennier tillbaka. FörÀndringar inom bÄde samhÀllet och kring ett av uppdragen vÀcker reaktioner hos uppdragstagarna. Funderingar kring deras insats och omgivning vÀcks ocksÄ i samband med dessa förÀndringar. NÄgra av uppdragstagarna kÀnner sig ambivalenta angÄende regeringens pÄbud om att den ideella vittnesstödsverksamheten bör finnas vid alla tings- och hovrÀtter i landet. Det för in frÄgan pÄ om de borde fÄ betalt för sin insats och varför de egentligen arbetar ideellt.

Uppsatsen behandlar möjligheten att etablera ny verksamhet i ett omrÄde dÀr miljökvalitetsnormer överskrids eller riskerar att överskridas. Fokus ligger dÀrför pÄ 16 kap. 5 § MB som anger att tillstÄnd, godkÀnnande eller dispens inte fÄr meddelas för ny verksamhet som medverkar till att en miljökvalitetsnorm övertrÀds. Andra stycket i bestÀmmelsen möjliggör emellertid etablering av ny verksamhet om verksamhetsutövaren sÀnker miljöpÄverkan i omrÄdet genom att vidta kompensationsÄtgÀrder. Uppsatsen redogör för hur möjligheterna till kompensationsÄtgÀrder ser ut i svensk rÀtt idag.

Syftet för min studie Àr att se hur den estetiska verksamheten anvÀnds inom förskola, förskoleklass och grundskolans tidigare Är samt vilket synsÀtt pedagogerna har pÄ estetisk verksamhet. Studien har skett genom kvalitativa intervjuer i fokusgrupper, mindre Äterkopplingsintervjuer och observationer med Ätta lÀrare, tvÄ - fyra inom varje yrkeskategori. Mitt resultat har visat att estetisk verksamhet anvÀnds i betydligt större omfattning, och med en mer medveten syn, inom förskola och förskoleklass Àn i grundskolan. I grundskolan ansÄg informanterna att de inte hade tid med estetisk verksamhet och anvÀnde sig dÀrför inte av den sÄ mycket i sin undervisning. Slutsatserna i min studie Àr att anvÀndandet av och ambitionen med estetisk verksamhet i hög grad existerar inom förskola och förskoleklass men i vÀldigt liten grad i grundskolan.

Studien undersöker hur klienter och kontaktpersoner upplever motivationsarbetet pÄ Frösö LVM-hem. I studien tillÀmpades bÄde kvalitativ och kvantitativ metod. I ett första skede genomfördes intervjuer med avdelningsförestÄndare pÄ samtliga tre avdelningar pÄ institutionen. Detta intervjumaterial anvÀndes för utformandet avenkÀter som besvarades separat av klienter och kontaktpersoner. EnkÀten mÀter upplevelsen av motivationsarbete genom skattning av hur viktiga olika insatser och faktorer Àr för att klienten skall utveckla motivation till fortsatt frivillig vÄrd, hur dessa insatser och faktorer fungerar pÄ Frösö LVM-hem och i vilken omfattninginsatserna tillÀmpas, samt slutligen klientens egen motivation att fortsÀtta i frivillig vÄrd.

Titel:Frivillig revision ? PĂ„verkande faktorer hos företaget och företagsledaren Författare: Linda Borg och Sofia Johansson Handledare: Jan Svanberg Datum: Juni 2014 UtbildningsnivĂ„: Kandidatuppsats, ekonomprogrammet - inriktning redovisning SprĂ„k: SvenskaÅr 1895 blev det lagstadgat för svenska aktiebolag att anvĂ€nda sig av revision vilket pĂ„gick under en lĂ„ng tid. NĂ€r sedan Sverige gick med i EU har flertalet lĂ€nder slopat revisionsplikten och efter diskussioner ledde det Ă€ven till att Sverige föll in i samma spĂ„r och revisionsplikten slopades i november 2010 dock med lĂ€gre grĂ€nsvĂ€rden Ă€n EU:s rekommendationerDĂ„ detta Ă€r ett relativt nytt omrĂ„de i den svenska historian sĂ„ finns det bristfĂ€lligt med studier gjorda men dĂ€remot finns det liknande studier gjorda i t ex Storbritannien och Danmark dĂ€r revisionsplikten slopades tidigare dĂ€r en av den största diskussionspunkten har varit den minskade kostnaden slopad revisionsplikt medför för företagen. Dock pĂ„pekar Bolagsverket att de förutspĂ„r en försĂ€mrad kvalitĂ© pĂ„ företagens Ă„rsredovisningar och förseningar gĂ€llande att fĂ„ in Ă„rsredovisningarna i tidSyftet med denna studie var att kartlĂ€gga hur smĂ„företagens beslut om externa redovisningstjĂ€nster pĂ„verkas utifrĂ„n faktorer rörande företaget och företagsledarenData samlades in genom en elektronisk enkĂ€t dĂ€r vi fick anvĂ€ndbara svar frĂ„n 63 respondenter. EnkĂ€tfrĂ„gorna rörde företaget och företagsledaren och dess anvĂ€ndande av redovisnings- och revisionstjĂ€nster och dessa svar har sedan fungerat som grund för denna studie.Resultatet i vĂ„r studie gav oss inget större samband mellan faktorer hos företaget och företagsledaren och dess anvĂ€ndande av redovisnings- och revisionstjĂ€nster.

Bakgrund Sedan efterkrigstiden har det skett en ökning av modernaorganisationsidéer. En av dessa idéer Àr employer branding som utgörvarumÀrket för företaget som arbetsgivare och som syftar till att lockatill sig och behÄlla rÀtt personal. Offentlig verksamhet har börjat arbetamed detta begrepp som en följd av new public management menstudier pÄ detta omrÄde saknas.Syfte Syftet med studien Àr att skapa förstÄelse för de svÄrigheter som finns iatt utforma ett employer brand i en offentlig verksamhet somkaraktÀriseras av new public management-idéer. Vi vill bidra till denföretagsekonomiska diskussionen om employer branding genom attbidra med ett kritiskt förhÄllningssÀtt till begreppet inom offentligverksamhet.Metod Studien Àr hermeneutisk med en abduktiv ansats. Fallstudier haranvÀnts för att samla in det empiriska materialet.

Lagstiftning och normgivning kring Ärsredovisningen, vill skydda intressenter mot felaktig och bristfÀllig information. Det finns en del i Ärsredovisningen som inte Àr lagstadgad, den benÀmns frivillig information. Omfattning och val av vilken frivillig information som företag vÀljer att redovisa beror till stor del pÄ vilken redovisningsstrategi som företaget tillÀmpar.Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och analysera vilken redovisningsstrategi som svenska aktiebolag noterade pÄ Stockholmsbörsen tillÀmpar, nÀr de redovisar frivillig information i Ärsredovisningen. Vidare Àr syftet att undersöka vad som pÄverkar val och utformning av redovisningsstrategi, vi utreder huruvida anlitad revisionsbyrÄ Àr en förklarande variabel, samt om det finns andra aktörer och faktorer som pÄverkar.Vi har undersökt variablerna; anstÀllda, kreditgivare, aktieÀgare, andra företag noterade pÄ Stockholmsbörsen, branschkollegor, anlitad revisor och Vd/företagsledning, för att utreda om dessa aktörer och faktorer pÄverkar valet.BÄde en kvantitativ och kvalitativ metod har anvÀnts för att uppfylla uppsatsens syfte. Genom en enkÀt, via e-mail, till företagen i vÄrt urval, har vi undersökt i vilken utstrÀckning de olika variablerna pÄverkar samt huruvida det leder till att en viss redovisningsstrategi tillÀmpas.