Att drabbas av cancer och genomga? cytostatikabehandling kan inverka pa? patienters sexualitet. Sjuksko?terskor bo?r se till patienters alla behov fo?r att kunna ge en god omva?rdnad. Syftet var att beskriva sjuksko?terskors reflektioner kring a?mnet sexualitet i omva?rdnadsarbetet med cytostatikabehandlade vuxna patienter med cancer.

Mainstream contemporary phenomenology understands the phenomenology of movement and dance through ?the lived body? of Merleau-Ponty. This paper rather suggests a phenomenology of movement and dance based on an understanding through ?the danced body? with ability to meta-feeling. It is here argued that we need to use a phenomenology of dance to understand the phenomenon of movement whatsoever.

Abstract Syftet med att studera detta Àr att undersöka anledningen till den könsuppdelade idrottsundervisningen samt vilka effekterna blivit med fokus pÄ flickornas situation. Detta har vi gjort genom att bedriva observationer i tvÄ olika skolor i Blekinge, dÀr en av skolorna fortfarande har gemensam idrott och den andra skolan övergÄtt till könsuppdelad idrottsundervisning. För att bredda vÄrt material har vi Àven intervjuat inblandade parter, det vill sÀga elever, rektorer samt idrottslÀrare. Resultatet av observationerna och intervjuerna visade att flickornas situation förbÀttrats i den skola dÀr man infört könsseparerad idrott. Flickorna tar för sig, lever ut och tycker det Àr roligare med idrott dÀr de kan vara för sig sjÀlva.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet var att undersöka hÀlsans roll i skolÀmnet idrott och hÀlsa A pÄ tvÄ olika gymnasieskolor i Dalarna.FrÄgestÀllningar:? Vad stÄr det i de konkretiserade betygskriterierna om hÀlsa i skolÀmnet idrott och hÀlsa A pÄ de tvÄ olika gymnasieskolorna i Dalarna?? Vad bedriver de tvÄ lÀrarna i idrott och hÀlsa A för undervisning i hÀlsa pÄ de tvÄ olika gymnasieskolorna i Dalarna?? Vad har eleverna i Ärskurs tvÄ pÄ de tvÄ olika gymnasieskolorna i Dalarna för kunskaper i hÀlsa?MetodUndersökningen utgÄr ifrÄn en textgenomgÄng av de konkretiserade betygskriterierna i Àmnet idrott och hÀlsa A pÄ en gymnasieskola och ett idrottsgymnasium i Dalarna. Intervju undersökning om tvÄ lÀrares bedrivna hÀlsoundervisning i Àmnet idrott och hÀlsa A pÄ de tvÄ gymnasieskolorna i Dalarna har genomförts. Slutligen ingÄr ett kunskapsprov i hÀlsa pÄ tvÄ klasser om elevers kunskaper i hÀlsa utifrÄn de konkretiserade betygskriterierna i Àmnet idrott och hÀlsa A pÄ de tvÄ gymnasieskolorna. Undersökningen Àr bÄde kvalitativ och kvantitativ.ResultatBegreppet hÀlsa i de konkretiserade betygskriterierna i Àmnet idrott och hÀlsa A bestÄr av faktorer som pÄverkar hÀlsan positivt och negativt, kostens betydelse, ergonomi, avspÀnning, avslappning, livsstil, livsmiljö, hÀlsa för livskvalitet samt drogers pÄverkan.

I Idrottens betydelse för elever i skolan undersöker Andreas Jönsson och Viktor von Eggers Patron hur idrottstimmarna och dess betydelse har förÀndrats ur ett större perspektiv. Det empiriska materialet Àr baserat pÄ lÀrarintervjuer och elevenkÀter. LÀrarintervjuerna har varit i fokus dÄ lÀrarna har Är av erfarenhet i och större inblick i Àmnet. PÄ sÄ sÀtt kan de ge sin bild om idrottens betydelse, exempelvis hur eleverna pÄverkas av idrotten över en lÀngre tidsperiod, vilket eleverna inte alltid kan göra. Undersökningens frÄgestÀllning Àr: Hur pÄverkar idrott och hÀlsa barnens övriga studier? Hur kan idrott och hÀlsa pÄverka elevernas koncentrationsförmÄga samt deras inlÀrningsförmÄga? RÀcker det att ha idrott & hÀlsa pÄ schemat för att det ska ha nÄgon effekt eller krÀvs det en viss mÀngd av det? Kan skolan pÄverka barnens hÀlsa genom idrott och hÀlsa? Resultaten visar att om eleverna har mycket idrott pÄ schemat höjs deras betyg i övriga Àmnen samtidigt som det ökade deras inlÀrningsförmÄga.

Under hösten Är 2011 ska nya styrdokument implementeras i samtliga grundskolors verksamhet. Den kommande kursplanen för Àmnet idrott och hÀlsa Àr strukturerad efter tre centrala innehÄll, varav friluftsliv utgör ett av dessa tre. Syftet med denna studie Àr att synliggöra lÀrare i idrott och hÀlsas förhÄllningssÀtt till begreppet friluftsliv och dess formuleringar i nuvarande och kommande styrdokument för undervisningen i grundskolans Ärskurs 6-9 inom Àmnet idrott och hÀlsa. Studien bygger pÄ en textanalys av lokala kursplaner och intervjuer genomförda med lÀrare i idrott och hÀlsa verksamma pÄ grundskolor inom MÀlardalsregionen. Resultatet visar att lÀrarna anser att friluftsliv inte Àr nÄgot exklusivt som behöver bedrivas sÀrskilt lÄngt bort frÄn skolan.

Undersökningens syfte var att synliggöra hur nÄgra verksamma lÀrare i grundskolans senare Är upplever och uppfattar hÀlsa i undervisningen i Àmnet Idrott och hÀlsa. Studien utgÄr frÄn den kvalitativa forskningsansatsen dÀr semistrukturerade intervjuer tillÀmpades vid utförandet. Data insamlingen utgörs av sju respondenter valda utefter specifika kriterieurval. Resultatet visar att hÀlsa Àr ett svÄr definierat begrepp med mÄnga dimensioner, vilket Àven litteraturen pÄvisar. Begreppets oklarhet visar att hÀlsa kommer till olika uttryck i undervisning.

Det Àr med utgÄngspunkt i LÀroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 som intresset för dansens utrymme i skolan har vÀckts och bidrar till ett allmÀngiltigt intresse dÄ lÀroplanen ligger till grund för all undervisning. Syftet med studien Àr att fÄ kunskap om hur dans som estetisk lÀrprocess kan uttryckas och stÀrkas i svenskundervisningen i grundskolans tidigare Är, F-3. Studien bygger pÄ kvalitativ metod dÀr intervjuer med danspedagoger har genomförts samt tvÄ experimentella lektioner med dans i svenska som utgÄngspunkt. De experimentella lektionerna innefattade observationer av varandra. Resultatet grundas pÄ intervjuunderlaget dÀr dataproduktionen analyserats med hjÀlp av de tre utgÄngspunkterna frÄn teoriavsnittet; Lindströmsmodellen, kroppsligt meningsskapande och demokrati.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet Àr att undersöka hur olika lÀrare implementerar hÀlsa i undervisningen i Àmnet Idrott och hÀlsa.FrÄgestÀllningar:-Vad innebÀr, för lÀrare i Idrott och hÀlsa, begreppet hÀlsa i undervisningen?-Hur bedriver lÀrare i Idrott och hÀlsa sin hÀlsoundervisning?-Har lÀrare i Idrott och hÀlsa nÄgra mÄl med sin hÀlsoundervisning, i sÄ fall vilka?MetodDatainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer med fem lÀrare i skolÀmnet Idrott och hÀlsa. Kriterierna för urvalet var att informanterna skulle vara behöriga pÄ gymnasienivÄ och inneha minst 50% av sin undervisningstid i det nÀmnda Àmnet, samt att en del skulle innefatta kursen idrott och hÀlsa A. Intervjuerna transkriberades av bÄda författarna och analyserades sedan med hjÀlp av diskurser. Diskurserna anvÀnds Àven som hjÀlp i resultatframstÀllningen.Resultat/SlutsatsHÀlsa implementeras hos vÄra informanter genom bland annat teoretisk verksamhet i form av exempelvis kost, trÀningslÀra, ergonomi och konfliktlösning.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka lÀrarnas uppfattningar om betygsÀttning för pojkar och flickor i idrott och hÀlsa. Undersökningen Àr gjord pÄ intervjuer dÀr fem lÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa har gett sin syn pÄ hur bedömningen kan ske bland de olika könen. I undersökningen anvÀndes en kvalitativ metod för att skapa en djupare förstÄelse av frÄgestÀllningarna. Semistrukturerad intervju anvÀndes som verktyg i undersökningen för att kunna besvara frÄgestÀllningarna. Underlaget motsvarar lÀrare som arbetar pÄ gymnasieskolor i södra Sverige.

En historisk tillbakablick pÄ lÀroplaner visade att Àmnet idrott och hÀlsa har förÀndrats över tid. I dagens idrott och hÀlsa Àmne Àr det den ?manliga normen? som styr undervisningen. Detta kan pÄverka vad elever lÀr sig och blir bedömda pÄ. Syftet med denna studie var att utveckla kunskap och förstÄelse om vad flickor respektive pojkar anser att de lÀr sig och blir bedömda pÄ i skolÀmnet idrott och hÀlsa.

I kursplanen för Àmnet Idrott & hÀlsa stÄr det vilka mÄl som eleverna ska uppnÄ. Dessa mÄl tror vi Àr okÀnda för mÄnga elever och de vet dÀrför inte riktigt vad de ska göra för att uppnÄ mÄlen. IstÀllet har mÄnga en bild av hur de ska vara för att fÄ ett visst betyg utan att ha tagit del av de egentliga uppnÄendemÄlen. DÀrför tror vi att syftena med undervisningen ÄsidosÀtts och eleverna fÄr inte den kunskap och förstÄelse som de borde fÄ. Detta examensarbete ingÄr som en del i lÀrarutbildningen.

Kommunikation har en central roll i dagens samhÀlle, sÀrskilt i vÄra skolor dÀr det anvÀnds för social interaktion, för att sprida information och för att befÀsta kunskap. Syftet med den hÀr studien Àr att identifiera och definiera kommunikationen som Àger rum i Àmnena bild och engelska ? hur den gÄr till vÀga vad som utmÀrker och skiljer kommunikationen Ät mellan de bÄda Àmnena. Den hÀr studien innehÄller en kvantitativ studie av GY11:s Àmnesplaner för bild och engelska, och en kvalitativ studie av Ätta stycken intervjuer med lÀrare inom Àmnena bild och engelska pÄ gymnasial nivÄ i VÀxjö. Resultatet av den hÀr studien visar pÄ att definitionen av vad kommunikation Àr skiljer sig Ät i de bÄda Àmnesplanerna.

Fo?ljande underso?kning handlar om hur la?rare och blivande la?rare ser pa? a?mnet musik och estetiska la?rprocesser i fo?rha?llande till den nya la?roplanen Lgr11. Fokus fo?r underso?kningen ligger pa? de som undervisar eller ska undervisa i ka?rna?mnen det vill sa?ga svenska, engelska eller matematik i grundskolan a?rskurs 3?6. Metoden har varit intervjuer av tre kategorier: la?rare, la?rarstudenter och la?rarutbildare.

SammanfattningSyfte Syftet med denna studie har varit att undersöka om och hur gymnasielÀrare i kursen idrott och hÀlsa A anvÀnder lÀroböcker i sin undervisning samt hur lÀroböcker inom kursen följer styrdokumentens intentioner. MetodMetoden som valdes var en digital enkÀtundersökning som riktades till 45 slumpmÀssigt utvalda gymnasieskolor och till de lÀrare i idrott och hÀlsa som arbetade pÄ dessa skolor. 63 av totalt 111 lÀrare besvarade enkÀten (57% svarsfrekvens). DÀrtill har vi genomfört en textanalys av de, enligt enkÀtsvaren mest frekvent anvÀnda lÀroböckerna i kursen idrott och hÀlsa A. Textanalysen bestod av en kvantitativ innehÄllsanalys av lÀroböckernas innehÄll satt i relation till uppnÄendemÄlen för idrott & hÀlsa A.