Under hösten 2012 genomfördes en enkÀtundersökning med syfte att undersöka pojkars och flickors instÀllning och motivation till Àmnet idrott och hÀlsa i olika Äldrar. Syftet var Àven att undersöka instÀllning och motivation till Àmnet idrott och hÀlsa hos elever som Àr fysiskt aktiva respektive inaktiva pÄ fritiden. Totalt ingick 124 elever i Ärskurs 5, 7 och 9. Dessa valdes ut pÄ tvÄ skolor i en kommun i södra Sverige. EnkÀten bestod av bÄde öppna och slutna frÄgor för att pÄ sÄ vis ge utrymme för elevernas tankar.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vad killar och tjejer, som gÄr andra Äret pÄgymnasiet, har för attityd till Idrott och hÀlsa och i vilken utstrÀckning lÀraren pÄverkar attityder. Uppsatsen behandlar Àven om skolÀmnet Idrott och hÀlsa kan verka som ett verktyg för regelbunden motion. Undersökningen Àr genomförd pÄ en skola dÀr enkÀt och intervjuer ligger till grund för det empiriska materialet. Resultatet av studien visar att majoriteten av eleverna Àr positiva till Àmnet samt att lÀraren har en stor inverkan för vilken attityd eleverna har till Àmnet. Ett visst könsmönster gÄr att urskilja nÀr det gÀller lektionsinnehÄllet, trots att detta inte efterfrÄgades av oss i enkÀten.

I denna studie undersöks orsaker till att vissa elever inte Ă€r aktiva i nĂ„gon föreningsidrott samt hur idrott och hĂ€lsa kan fĂ„ fler elever intresserade och engagerade i föreningsidrotten. Fokus har varit att undersöka de föreningsinaktiva elevernas perspektiv och hur deras motivation i Ă€mnet idrott och hĂ€lsa ser ut.Studien utgĂ„r frĂ„n strukturerade intervjuer med tio elever samt en svensk version avSport motivation scale och Academic motivation scale för att tydliggöra elevernas motivation. Resultatet visar att de elever som inte Ă€r aktiva i en idrottsförening har lĂ„g motivation till idrott och hĂ€lsa. De anledningar som framkommer till att eleverna inte Ă€r delaktiga i nĂ„gon idrottsförening Ă€r frĂ€mst att de inte har nĂ„got intresse eller har andra intressen. Även tidsbrist och för seriös satsning inom idrottsföreningarna uppges som orsak till att inte delta i en idrottsförening.

Uppsatsen handlar om aktivitetsgraden pÄ lektioner i Àmnet Idrott och hÀlsa. Syftet med undersökningen var att mÀta hur aktiva ett urval elever var under lektioner i Àmnet Idrott och hÀlsa. MÀtningarna gjordes med hjÀlp av stegrÀknare vid tre tillfÀllen i tre olika klasser, skolÄr 1, 5 och 9. MÀtningarna kompletterades med observationer vid varje mÀttillfÀlle i vardera klass i skolÄr 1, 5 och 9. Ordinarie lÀrare som undervisar klasserna i Idrott och hÀlsa intervjuades.

En analys av den idrottspolitiska diskursen i Sverige. Med utgÄngspunkt i Pierre Bourdieus sociologi..

I mitt examensarbete har jag undersökt hur mellanstadieelever i Ärskurs 4-6 ser pÄ och upplever sin idrottsundervisning idag och om de pÄ idrottslektionerna kan se nÄgon begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet med det som de gör i Àmnet Idrott och hÀlsa. Syftet Àr att se om en teori som KASAM kan underlÀtta införlivandet och öka individens förstÄelse för Àmnet Idrott och hÀlsa samt hur man kan tillÀmpa dessa kunskaper för ett praktiskt och didaktiskt genomförande pÄ idrottslektionerna..

Syftet med detta arbete Àr att belysa hur dans kan erbjuda elever med koncentrationssvÄrigheter att utveckla kommunikativa och empatiska kompetenser för att pÄ sÄ sÀtt ha möjlighet att hitta vÀgar mot skolans mÄl. I detta fall menar vi mÄlen som stÄr beskriva under rubriken MÄl att strÀva mot i lÀroplanen Lpo94. DÀr beskrivs att eleverna ska lÀra sig att respektera andra mÀnniskor och ta avstÄnd frÄn krÀnkande behandling sÄ som mobbning. Eleverna ska ocksÄ kunna leva sig in i och förstÄ andra mÀnniskors situation. Skolan skall dessutom strÀva efter att eleverna utvecklar en vilja att hjÀlpa andra mÀnniskor.

Abstract Syftet med denna studie var att undersöka vad flickor i skolĂ„r 9 har för förestĂ€llningar om skolĂ€mnet idrott och hĂ€lsa. FrĂ„gestĂ€llningarna var hur ser flickor i skolĂ„r 9 pĂ„ skolĂ€mnet idrott och hĂ€lsa gĂ€llande följande omrĂ„den: Intresse för Ă€mnet? Samundervisning? Bollspelets eventuella prioritering? SjĂ€lvbestĂ€mmande och delaktighet. Studien inspireras av Askers artikel (2003) om tidigare forskning gjord vid Örebro universitet, som visar att flickor fĂ„r lĂ€gre betyg i Ă€mnet idrott och hĂ€lsa Ă€n pojkarna och att idrottsundervisningen i skolan Ă€r anpassad till pojkar. Vi gjorde vĂ„r undersökning hösten 2005 pĂ„ en skola i SkĂ„ne.

Syftet med denna studie Àr att undersöka gymnasielÀrares uppfattningar kring bedömning i dans; vad de ser som möjligheter och svÄrigheter. Tre kvalitativa intervjuer genomfördes och analyserades genom en fenomenografisk teoriansats.I resultatet framgÄr att lÀrarna försöker integrera tvÄ olika synsÀtt; det ena representerar den professionella dansvÀrlden dÀr fokus ligger pÄ kÀnsla, intuition och produkten (förestÀllningen). Den andra representerar den skolastiska vÀrlden, dÀr konkreta och sakliga betygskriterier tillsammans med processen (utvecklingen) Àr prioriterat. LÀrarna visar alla prov pÄ frustration över betygskriterierna, speciellt dÄ de ska beskriva olika kvaliteter inom dansen. Dessa anses svÄröversatta, och de krÀver dessutom en gradering, dÀr det klart framgÄr vad som skiljer olika betyg emellan.

Syftet med denna studie Àr att undersöka behöriga lÀrare i idrott och hÀlsas attityder till överviktiga elever samt om det finns nÄgon skillnad i lÀrarens förvÀntningar pÄ normalviktiga och överviktiga elevers allmÀnna idrottsliga prestation. Studien bygger pÄ enkÀtsvar av 70 behöriga lÀrare i idrott och hÀlsa i södra Sverige. Resultatet visar att lÀrare i idrott och hÀlsa har en viss negativ attityd mot elever med övervikt (N=69;M=3,59) och att det finns en skillnad i lÀrare i idrott och hÀlsas förvÀntning pÄ överviktiga elever och normalviktiga elever i avseende, styrka (t=1,98;df;=69;P=0,05), rörlighet (t=9,95;df=69;P=0,01), uthÄllighet (t=10,48;df=69;P=0,01), koordination (t=8,71;df=69;P=0,01), förvÀntad allmÀn prestation (t=7,28;df=69;P=0,01) samt den totala förvÀntningen av elevernas prestation (t=10,35;df=69;P=0,01). Studien bekrÀftar tidigare forskning som Àven de funnit att lÀrare i idrott och hÀlsa har en viss negativ attityd till överviktiga elever. Nyckelord: FörvÀntningar, attityder och övervikt .

Undersökningens syfte var att studera hur skolÀmnet idrott och hÀlsa har formulerats i storstadspress under 1995 och 2012. Undersökningen utgick frÄn tre frÄgestÀllningar, (1) Vilka Äsikter fanns om skolÀmnet idrott och hÀlsa 1995 och 2012? (2) Vilka konstateranden fanns om skolÀmnet idrott och hÀlsa 1995 och 2012? (3) Vilka förÀndringar kan ses över tid?KÀllmaterialet bestod av storstadspress frÄn Ären 1995 och 2012, metoden utgörs av en innehÄllsanalys med övergripande kategorier utifrÄn frÄgestÀllningarna och Äsikts- eller orsaksförklarande underkategorier. Den teoretiska utgÄngspunkten för uppsatsen var dagordningsteorin det vill sÀga medias dagordning och överföringen av den till allmÀnhetens dagordning.De tydligaste resultaten för Är 1995 var att bÄde negativa Äsikter och negativa konstateranden om skolÀmnet idrott och hÀlsa dominerade. För Är 2012 var resultaten de motsatta, med mer positiva Àn negativa Äsikter och positiva Àn negativa konstateranden om skolÀmnet.

Syftet med denna studie Àr att fÄ kunskap om hur sex danslÀrare uppfattar sitt arbete med bedömning i dans i gymnasieskolan, inom de nya Àmnes-och kursplanerna frÄn 2011. Studien avser ocksÄ undersöka hur danslÀrarna gÄr tillvÀga under feedbacksamtal i dansÀmnet. Mitt syfte för studien grundar sig i att jag sjÀlv har ett starkt intresse för bedömning och hur jag kan utveckla olika bedömningsmetoder. De metoder jag har anvÀnt mig av i studien Àr tre kvalitativa intervjuer, samt tre intervjuer via mail. Intervjupersonerna har valts pÄ grunderna att de undervisar elever inom det estetiska programmet inriktning dans, samt att de undervisar elever enligt de nya Àmnes-och kursplanerna.

Syftet med vÄrt examensarbete var att belysa lÀrarens arbete med ÄtgÀrdsprogram i Àmnet idrott och hÀlsa i Ärskurs f-6.  Vi ville ta reda pÄ hur processer och rutiner sÄg ut nÀr lÀrare i idrott och hÀlsa utformade ÄtgÀrdsprogram, vilken roll elev och vÄrdnadshavare hade, vilka ÄtgÀrder de tog till, hur det skedde konkret i praktiken samt hur uppföljningen sÄg ut. För att uppnÄ vÄrt syfte anvÀnde vi oss av kvalitativ forskningsmetod och semistrukturerade intervjuer. Det visade sig svÄrt att fÄ intervjupersoner att stÀlla upp dÄ mÄnga som vi kontaktade inte hade erfarenheter av att skriva och medverka i ÄtgÀrdsprogram. Vi fick svar frÄn 24 stycken varav 4 hade erfarenhet av ÄtgÀrdsprogram inom idrott och hÀlsa. Avsikten Àr att lyfta fram de lÀrare i idrott och hÀlsa som skrivit ÄtgÀrdsprogram och hur de gör det.

Pupils learn in different ways, varied teaching is needed to encourage all pupils. Aesthetic can be a good tool in this work and dance is one of the aesthetic subjects that can be used in the education. Dance gives the pupils an awareness of their bodies and what they can express through it. The essay discusses diffrent angel of incidence of dance in school and its positive effects and examines what kinds of dance there are in the schools of VĂ€nersborg?s municipal.

Syftet med arbetet Àr att undersöka lÀrares medvetenhet och resonemang kring individanpassad idrottsundervisning i Àmnet Idrott och hÀlsa samt undersöka om de tar hÀnsyn till de enskilda individerna i sin undervisning och i sÄ fall vilka metoder de anvÀnder sig av. Undersökningen innefattar Àven lÀrare i Àmnet Idrott och hÀlsas syn pÄ möjligheter och svÄrigheter med individanpassad idrottsundervisning. En kvalitativ studie har genomförts, dÄ Ätta lÀrare i Àmnet Idrott och hÀlsa, i Är F-5, observerades under sina idrottslektioner, varpÄ de sedan intervjuades om sin syn pÄ individanpassad idrottsundervisning. Majoriteten av respondenterna arbetade inte med individanpassad idrottsundervisning, det framkom under bÄde observationerna och intervjuerna. De intervjuade ansÄg dock att eleverna skulle fÄ en mer positiv bild av idrott och rörelse om de fick valmöjligheter under lektionerna.