Aldrig har det funnits ett problem som man förstÄtt sÄ vÀl, och för vilket sÄ litet görs!Enligt svensk lagstiftning Àr vissa yrkesutövare skyldiga att anmÀla till socialtjÀnsten om ett barn far illa eller vid endast misstanke pÄ detta. Med detta examensarbete ville vi fÄ klart för oss vad vi som blivande förskollÀrare har för skyldigheter och rÀttigheter mot dessa barn som far illa av nÄgot slag. Genom intervjuer har vi fÄtt höra förskollÀrares syn pÄ anmÀlningsskyldigheten och hur man förhÄller sig till barn som far illa. VÄrt resultat visar att de intervjuade förskollÀrarna Àr fullt medvetna om sina skyldigheter men agerandet till att anmÀla brister pÄ grund av att de inte anser sig ha tydliga bevis..

Bakgrund: H?lso-och sjukv?rden ?r h?rt belastade verksamheter med otillr?ckliga personalresurser vilket kan f? konsekvenser f?r sjuksk?terske- och l?karstudenters m?jlighet att tr?nas i kliniska f?rdigheter och uppn? sina l?randem?l under den verksamhetsf?rlagda utbildningen (VFU). Genom att anv?nda Personcentrerade Virtuella Patientfall (PVP) i undervisningen ges studenter m?jlighet att tr?na p? sina kommunikativa och kliniska f?rdigheter i en trygg milj? utifr?n deras olika f?ruts?ttningar, men mer kunskap om studenters upplevelser av detta nya pedagogiska verktyg beh?vs. Syfte: Syftet ?r att beskriva studenters upplevelser av PVP och dess anv?ndbarhet i l?randet av kliniska f?rdigheter. Metod: En kvalitativ studie med induktiv ansats anv?ndes. En fokusgruppintervju med fem deltagare utf?rdes och materialet analyserades utifr?n tematisk inneh?llsanalys. Resultat: Tv? huvudteman och sex underteman identifierades.

Sammanfattning En bra grund Àr en grundlÀggande förutsÀttning för varje husbyggnation.  Den vanligaste grundlÀggningsmetoden Àr platta pÄ mark som i sitt grundutförande krÀver plant underlag. En konsekvens av rationaliserade byggmetoder har blivit att man vid grundlÀggning pÄ berg sprÀnger en plan yta att förlÀgga grunden pÄ. Att sprÀnga i berg skapar irreversibla skador. I SotenÀs kommun, en kommun belÀgen pÄ BohuslÀns kust, finns berg som genom sin sÀrprÀgel blivit klassade som riksintresse enligt Miljöbalken. En tradition i BohuslÀn Àr att anpassa bebyggelsen efter naturens förutsÀttningar, vilket bland annat resulterat i grunder byggda efter bergets formationer.

Bakgrund: Att leva med bipola?r sjukdom inneba?r att drabbas av va?xlande maniska och depressiva skov. Begra?nsningar uppsta?r na?r sjukdomen pa?verkar det dagliga livet. Bipola?r sjukdom a?r kronisk och kra?ver farmakologisk och icke-farmakologisk behandling.Syfte: Syftet med studien var att belysa upplevelsen av att leva med bipola?r sjukdom.Metod: Litteraturstudien baserades pa? fem sja?lvbiografier och Lundman & Ha?llgren Graneheims (2008) kvalitativa inneha?llsanalys med ett manifest tillva?gaga?ngssa?tt anva?ndes som analysmetod.Resultat: I resultatet framkom fem kategorier som beskrev upplevelsen av att leva med bipola?r sjukdom.

Detta arbete bygger pÄ en jÀmförelse mellan Boverkets Byggregler och Eurokoder för en befintlig limtrÀkonstruktion. Referensobjektet Àr en tennishall belÀgen i Botkyrka kommun. Objektet byggdes under början pÄ 90-talet i form av en treledsram med taktÀckning av PVC duk som vilar direkt pÄ limtrÀbalkarna, inklusive en inre duk med mellanliggande isolering och luftspalt. Under de senaste Ären har konstruktionen uppvisat tecken pÄ svagheter med bl.a. stora sprickor i limtrÀbalkarna, dessa skador kulminerade i att pÄ begÀran av kommunen stÀnga av anlÀggningen för fortsatta spel.Oavsett om berÀkningarna utförs med BKR eller Eurokoder som Àr norm idag sÄ har stommen inte tillrÀckligt bÀrighet för sin egentyngd och dagens snölast.

Stockholm a?r en mycket expansiv region med flera sto?rre infrastrukturella projekt plane- rade vilket kommer att medfo?ra arbeten i och vid berg. Utan no?dva?ndiga fo?runderso?kningar o?kar risken fo?r ras i samband med byggnationen och en fara fo?r framtida stabilitet fo?relig- ger. En ingenjo?rsgeologisk fo?runderso?kning da?r man kartla?gger strukturer i det pa?ta?nkta omra?det bo?r genomfo?ras och som beskriver de bergtekniska parametrar enligt Q- och RMR-systemen fo?r bergkvalitetsklassificering.

Allteftersom dag- och spillvattenledningarna blir Ă€ldre sĂ„ uppstĂ„r skador och defekter som ökar riskenför att vatten lĂ€cker in i dessa ledningar. Detta inlĂ€ckage kan leda till att ledningarnas kapacitetöverskrids med en möjlig brĂ€ddning eller översvĂ€mning som resultat.Detta examensarbete anvĂ€nde sig av modellering, TV-inspektion, jĂ€mförelse av meteorologiska datamot spillvattenavrinning och fĂ€ltarbete i form av omrĂ„desinspektion, okulĂ€rbesiktning,ammoniummĂ€tning och flödesmĂ€tning i spillvattenledning. Med hjĂ€lp av dessa moment faststĂ€lldesbelastningen pĂ„ ledningar och pumpstationer, genom att bestĂ€mma volym pĂ„ spillvattenproduktion ochdagvattenbildning i det studerade omrĂ„de i östra Knivsta.BerĂ€kningar visade att utan inlĂ€ckage var belastningen pĂ„ spillvattenledningarna lĂ„ngt under denmaximala kapaciteten. Simulering av dagvattenbildningen visade dock att dagvattenledningarnaskapacitet Ă€r för liten för 2-, 5- och 10-Ă„rsregn.Ur TV-inspektionen framgick att det fanns mĂ„nga defekter pĂ„ bĂ„de dag- och spillvattensystemen,vilket kan leda till inlĂ€ckage. Öppna sprickor kan under kraftig nederbörd innebĂ€ra en stor extra volymi spillvattenledningen.

Bakgrund: Att leva med bipola?r sjukdom inneba?r att drabbas av va?xlande maniska och depressiva skov. Begra?nsningar uppsta?r na?r sjukdomen pa?verkar det dagliga livet. Bipola?r sjukdom a?r kronisk och kra?ver farmakologisk och icke-farmakologisk behandling.Syfte: Syftet med studien var att belysa upplevelsen av att leva med bipola?r sjukdom.Metod: Litteraturstudien baserades pa? fem sja?lvbiografier och Lundman & Ha?llgren Graneheims (2008) kvalitativa inneha?llsanalys med ett manifest tillva?gaga?ngssa?tt anva?ndes som analysmetod.Resultat: I resultatet framkom fem kategorier som beskrev upplevelsen av att leva med bipola?r sjukdom.

Konspirationsteorier ?r ett v?xande problem f?r demokratins vidmakth?llande och det finns behov f?r en ?kad f?rst?else f?r under vilka omst?ndigheter konspiratoriskt t?nkande ?r starkt. Tidigare forskning visar att hotuppfattning resulterar i subjektiva k?nslor av os?kerhet, kontrollf?rlust och oro, som kan ligga till grund f?r konspiratoriskt t?nkande. Det finns en brist p? empiriska studier av sambandet mellan hotuppfattning och konspiratoriskt t?nkande. Det finns ocks? grund att tro att sambandet kan se olika ut beroende p? vilken typ av hotfull situation det r?r sig om.

Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka hur lÀs- och skrivinlÀrning kan se ut hos barn med sprÄkstörning. För att samla data till vÄrt arbete har vi gjort litteraturstudier och kvalitativa intervjuer med tre respondenter, vilket utgör ett litet urval. Av intervjuerna framgÄr att den sprÄkliga medvetenheten Àr viktig bÄde för barn med sprÄkstörning och barn med typisk sprÄkutveckling inför kommande lÀs- och skrivinlÀrning. Sammanfattningsvis kom vi fram till att barn med sprÄkstörning behöver en tydlig undervisning för att lÀra sig pÄ bÀsta sÀtt, genom att pedagogen talar tydligt, pekar, och anvÀnder sig av gester och bilder. Pedagogen kan tala i ?klartext?, förklara tydligt och sÀga ?landet Sverige? istÀllet för ?Sverige?.

Syftet med min undersökning Àr att se om en ledarledd fritidsaktivitet innebÀr en kunskapsöver-föring, ett intuitivt lÀrande hos ungdomar frÄn vuxna, av det slag som förekom under ?den andra dagen? pÄ den tiden ungdomar gick i skolan varannan dag eller varannan vecka.Jag har genomfört fem intervjuer med slumpvis utvalda elever med höga skolbetyg och fem med slumpvis utvalda elever med lÄga skolbetyg pÄ gymnasieskolan.Min utgÄngspunkt Àr att de ungdomar som deltar i ledarledda aktiviteter pÄ sin fritid fÄr upplevelser, fÀrdigheter och erfarenheter som gagnar deras skolarbete.Resultatet bekrÀftar min utgÄngspunkt. Framför allt fÄr de uppleva glÀdje och gemenskap som de ocksÄ upplever i skolan medan de som inte har nÄgon sÀrskild organiserad aktivitet upplever skolan som ?seg? och nÄgot som de mÄste ?gÄ av?..

Det hÀr examensarbetet undersöker hur fyra svensklÀrare verksamma inom grundskolan och gymnasiet anvÀnder film som didaktiskt verktyg i syfte att normproblematisera och utveckla elevers sprÄk. Metoden som anvÀnds Àr semistrukturerad intervju. Resultatet visar att svensklÀrarna lÄter sina elever diskutera och reflektera kring vad filmer förmedlar genom bÄde muntliga och skriftliga uppgifter samt övningar av olika slag. De Àr av Äsikten att arbete med film Àr sprÄkutvecklande och att man kan diskutera mÄnga olika aspekter utifrÄn film. Slutsatsen vi drar Àr att svensklÀrare med hjÀlp av film kan skapa meningsfulla sammanhang som gynnar elevernas utveckling vad gÀller sprÄk och medvetenhet kring normer..

Detta arbete handlar om lÀrares och övrig skolpersonals kunskaper om barn i sorg samt kunskaper och kÀnnedom om skolans krisplan. Vi vill vara förberedda nÀr vi en dag stÄr dÀr med barn som drabbats av sorg eller kris av nÄgot slag.VÄrt syfte med detta arbete Àr att studera hur lÀrare och ledningspersonal förhÄller sig till krisplaner och krishantering i skolan. Genom att ta del av forskning, övrig litteratur och intervjuer med verksamma inom skolan har vi kommit fram till för oss överraskande resultat. Genom kvalitativa intervjuer, bÄde med lÀrare och med ledningspersonal, har vi kommit fram till att vÀldigt fÄ i dagens skola har den beredskap som verkligen krÀvs..

Bakgrund: Procedurrelaterad sm?rta hos barn ?r ett ?terkommande och underbehandlatproblem inom h?lso- och sjukv?rd. Procedurrelaterad sm?rta omfattar den sm?rta somuppst?r vid medicinska och diagnostiska ingrepp. Vid utf?randet av sm?rtsamma ingrepp?r sjuksk?terskan oftast delaktig.

Syftet med min undersökning Àr att se om en ledarledd fritidsaktivitet innebÀr en kunskapsöver-föring, ett intuitivt lÀrande hos ungdomar frÄn vuxna, av det slag som förekom under ?den andra dagen? pÄ den tiden ungdomar gick i skolan varannan dag eller varannan vecka.Jag har genomfört fem intervjuer med slumpvis utvalda elever med höga skolbetyg och fem med slumpvis utvalda elever med lÄga skolbetyg pÄ gymnasieskolan.Min utgÄngspunkt Àr att de ungdomar som deltar i ledarledda aktiviteter pÄ sin fritid fÄr upplevelser, fÀrdigheter och erfarenheter som gagnar deras skolarbete.Resultatet bekrÀftar min utgÄngspunkt. Framför allt fÄr de uppleva glÀdje och gemenskap som de ocksÄ upplever i skolan medan de som inte har nÄgon sÀrskild organiserad aktivitet upplever skolan som ?seg? och nÄgot som de mÄste ?gÄ av?..