Sök:

Sökresultat:

165 Uppsatser om Dalarnes sjuksköterskeförening - Sida 2 av 11

NykterhetsfrÄgan i Hedemora : vad gjordes och sades av politiker, IOGT och lokaltidningen i samband med folkomröstningen 1922

The aim of this essay is to see how the IOGT, local politicians and the local newspaper acted in the city of Hedemora in Sweden in connection with the referendum held in 1922 whether or not to ban the use of alcoholic beverages. To accomplish this I have examined protocols from local IOGT-groups, the town council and the local newspaper Södra Dalarnes tidning. I find that the local IOGT not only worked with the issue of alcohol but served as an institution that deepened democracy and education in the local community through discussions, study circles and applying pressure on local politicians. The locally elected bodies in turn were generally in favour of the good work the IOGT did, although not always overwhelmingly so. Many of the local politicians that handled the issues of alcohol were themselves active members in organisations promoting absolutism.

Lekmannarevisorns ansvar : En studie kring lekmannarevisorns faktiska ansvar i en ideell förening

En lekmannarevisor i en ideell fo?rening har inget krav pa? sig att vara utbildad, utan ska endast ha den insikt och kunskap som kra?vs fo?r det uppdrag som ska utfo?ras. Det kan sa?ledes vara en medlem i fo?reningen som tagit pa? sig ansvaret att agera revisor och a?r da?rmed inte ansta?lld av na?gon revisionsbyra?. En lekmannarevisor i en ideell fo?rening omfattas inte av na?gon specifik lag och kan ofta bli tillsatta utan att egentligen ha sa? stor kunskap kring vad uppdraget inneba?r.

Föroreningen av Östersjöns vatten : Enskilda avlopp och Ă„tgĂ€rder för en lĂ„ngsiktig uthĂ„llig vattenanvĂ€ndning

I denna uppsats undersöks det hur det fungerar med enskilda avlopp utanför kommunens VA-nĂ€t. Hur enskilda avlopp Ă€r uppbyggda och hur de fungerar. Varför man bör ha avloppsrening, och vilka lagar och regler som styr enskilda avlopp. Jag utreder vidare varför man ska jobba för en ökad rening av avlopp och varför man ska jobba mot att uppnĂ„ ett uthĂ„lligt samhĂ€lle.Uppsatsen har en teoridel som handlar om hur och varför vi ska strĂ€va efter en uthĂ„llig samhĂ€llsutveckling. En strĂ€van som kommuner som Söderköping har nĂ€r dom försöker fĂ„ mĂ€nniskor att byta till hĂ„llbara VA-system.Med dom hĂ€r funderingarna som bakgrund och ett antal frĂ„gestĂ€llningar har jag skrivit en fyllig bakgrund som gĂ„r igenom Östersjöns problematik och Ă€ven relevant information om enskilda avlopp.

Sjuksk?terska p? lika villkor - Hur j?mst?llt ?r det inom sjukv?rden?

I en tid d?r samh?llet st?ndigt f?r?ndras och utvecklas har banksektorn f?tt m?ta nya krav och f?rv?ntningar fr?n marknaden. Efterfr?gan p? digitala l?sningar, tekniska innovationer och nya kundbeteenden ?r saker svenska banker beh?vt anpassa sig till under senare ?r. I ett f?r?ndringsklimat kan akt?rer i banksektorn beh?va genomf?ra strategiska f?r?ndringsarbeten f?r att forts?tta f?lja utvecklingen och den r?dande efterfr?gan.

Miljöstrategisk jÀmförelse mellan tvÄ reningsmetoder för enskilda avlopp

Den hÀr studien syftar till att göra en miljöstrategisk jÀmförelse av tvÄ olika tekniker för rening av enskilda avlopp. Detta innebÀr en jÀmförelse av sÄvÀl juridiska som ekonomiska aspekter utöver den grundlÀggande reningseffektiviteten. MÄlsÀttningen Àr att visa att en rotzon Àr ett vÀl sÄ bra alternativ som en markbÀdd vid rening av enskilda avlopp. Detta visade sig ocksÄ stÀmma. BetrÀffande reningseffektivitet verkar teknikerna vara likvÀrdiga.

Kontinuerlig biologisk rening : En driftoptimering av pilotanlÀggningen för biologisk kvÀverening av lakvatten vid Löt avfallsanlÀggning

Lakvatten innehĂ„ller ofta stora mĂ€ngder föroreningar som kan vara skadliga för mĂ€nniskor och miljön. PĂ„ Löt avfallsanlĂ€ggning som Ă€gs och drivs av Söderhalls renhĂ„llningsverk AB (SÖRAB) finns en aktiv deponi för icke-farligt avfall (IFA-deponi) som ger upphov till ett lakvattenflöde med höga halter av ammoniumkvĂ€ve. Om höga halter av kvĂ€ve lĂ€cker ut i naturen kan det pĂ„verka biologiska processer negativt och orsaka problem som övergödning.Fram till 31/12 2014 stĂ„r Löt avfallsanlĂ€ggning under prövotid. Under prövotiden har SÖRAB fĂ„tt Ă„lagt att bland annat utvĂ€rdera den kemiska karaktĂ€ren pĂ„ samtliga vattenströmmar pĂ„ anlĂ€ggningen och optimera vattenreningen för de olika delströmmarna utifrĂ„n vattnets karaktĂ€r. Under prövotiden har SÖRAB tilldelats provisoriska utslĂ€ppsvillkor i form av riktvĂ€rden.  PĂ„ grund av de höga halterna av kvĂ€ve i lakvattnet frĂ„n IFA-deponin har SÖRAB haft svĂ„rt att klara de provisoriska riktvĂ€rden som satts upp för utslĂ€pp av kvĂ€ve.För att undvika skadlig miljöpĂ„verkan i recipienten dit vatten frĂ„n anlĂ€ggningen avleds har SÖRAB utvecklat och konstruerat en pilotanlĂ€ggning för kontinuerlig biologisk rening (KBR-anlĂ€ggning) dĂ€r lakvattnet frĂ„n IFA-deponin ska behandlas för att reducera utslĂ€ppen av kvĂ€ve frĂ„n avfallsanlĂ€ggningen.

Kemisk fa?llning av sorteringsvatten

Lakvatten bildas da? regnvatten perkolerar genom en deponi och har en varierande fo?roreningsgrad. Sorteringsvatten a?r vatten fra?n ha?rdbelagda sorteringsytor da?r avfallet sorteras efter karakta?r. Fo?r en deponiverksamhet a?r lak- och sorteringsvatten de i huvudsak sto?rsta pa?verkande faktorerna pa? den omgivande miljo?n.

Biologisk rening vid pappers- och massabruk - risker betrÀffande Legionella: En litteratursammanstÀllning

Flera fall av insjuknande i legionÀrssjukan, dÀr smittan kunnat hÀrledas till bioslamsanlÀggningar vid pappers- och massabruk, har uppmÀrksammats de senaste Ären. Vid de svenska pappers- och massbruken har rekordhöga halter av legionellabakterier, som kan orsaka legionÀrssjukan, konstaterats. Syftet med denna rapport var att genom en litteraturstudie skapa en kunskapsöverblick betrÀffande legionellabakterier och dess efterföljande risker kopplat till pappers- och massabruk. Vad Legionella Àr, vad det orsakar samt vilka risker som finns och hur riskerna kan ÄtgÀrdas vid pappers- och massabruk har sammanstÀllts i denna rapport.Det som konstaterats Àr att legionellabakterier Àr mycket tÄliga och att dess förmÄga till tillvÀxt har ett starkt samband med tillgÄng till protozoer. Vidare konstateras direkt smittorisk frÀmst finnas i anslutning till den biologiska reningens luftningssteg samt vid hantering av legionellahaltigt slam.

Visualisering vid framsteg imatematikstudier

Regnvatten, smÀltvatten och spolvatten som rinner av frÄn hÄrdgjorda ytor kallas dagvatten. Dagvatten Àr ofta förorenat av tungmetaller eller svÄrnedbrytbara organiska Àmnen, som kan göra stor skada om vattnet inte renas innan det nÄr recipienten. I dagslÀget finns det inga nationellt fastslagna riktvÀrden för föroreningshalter i dagvatten. Dagvattengruppen pÄ Vattenfall AB VÀrme Uppsala har tillsammans med miljökontoret i Uppsala tagit fram riktvÀrden för föroreningshalter frÄn kvarteret BrÀnnugnen, som omrÄdet som studerats i detta examensarbete kallas. Vattenfall har idag problem med att klara dessa riktvÀrden för bland annat metaller i en del av kvarterets dagvattenbrunnar.

Idrottsfo?rening som fo?rla?ngt varuma?rke : - En kvantitativ studie i effekterna av sportsliga resultat, upplevd samho?righet och varuma?rkesuppfattning

Eftersom sportklubbar i Sverige a?gs av sina medlemmar kan inte privata akto?rer komma in och ko?pa upp en klubb. Vad som ha?nder i Sverige a?r ista?llet att ideella idrottsfo?reningar och ideella fo?reningar sammanblandar sitt varuma?rke. Pa? detta omra?de finns ingen tidigare forskning.

Konkreta förbÀttringsförslag pÄ farmaceutisk produktion för minimering av skadat innehÄll av Salazopyrin EN-tabs 500mg

Regnvatten, smÀltvatten och spolvatten som rinner av frÄn hÄrdgjorda ytor kallas dagvatten. Dagvatten Àr ofta förorenat av tungmetaller eller svÄrnedbrytbara organiska Àmnen, som kan göra stor skada om vattnet inte renas innan det nÄr recipienten. I dagslÀget finns det inga nationellt fastslagna riktvÀrden för föroreningshalter i dagvatten. Dagvattengruppen pÄ Vattenfall AB VÀrme Uppsala har tillsammans med miljökontoret i Uppsala tagit fram riktvÀrden för föroreningshalter frÄn kvarteret BrÀnnugnen, som omrÄdet som studerats i detta examensarbete kallas. Vattenfall har idag problem med att klara dessa riktvÀrden för bland annat metaller i en del av kvarterets dagvattenbrunnar.

EkosystemtjÀnster hos öppen dagvattenhantering : utgÄngspunkt för lokalt anpassad grönytefaktormodell

KlimatförĂ€ndringar gör dagvattenhantering allt mer komplicerad, framför allt i hĂ„rdgjorda miljöer, med översvĂ€mningar, sĂ€nkt grundvattennivĂ„ och spridning av föroreningar som konsekvens. För att förhindra detta kan öppna anlĂ€ggningar anvĂ€ndas som komplement till traditionell dagvattenhantering. Öppna dagvattenanlĂ€ggningar ligger i eller nĂ€ra markytan och hanterar dagvatten pĂ„ sĂ€tt som Ă„terfinns i naturen. De bidrar till ekosystemtjĂ€nsterna utjĂ€mning av flödestoppar, grundvattenbildning och dagvattenrening, men olika anlĂ€ggningar bidrar i varierande grad till tjĂ€nsterna. I examensarbetet har fem öppna dagvattenanlĂ€ggningar studerats. Tre av dessa, infiltration pĂ„ grĂ€sytor, svackdiken och översvĂ€mningsytor, Ă€r vegetationsklĂ€dda.

Renare dagvatten frÄn kvarteret BrÀnnugnen

Regnvatten, smÀltvatten och spolvatten som rinner av frÄn hÄrdgjorda ytor kallas dagvatten. Dagvatten Àr ofta förorenat av tungmetaller eller svÄrnedbrytbara organiska Àmnen, som kan göra stor skada om vattnet inte renas innan det nÄr recipienten. I dagslÀget finns det inga nationellt fastslagna riktvÀrden för föroreningshalter i dagvatten. Dagvattengruppen pÄ Vattenfall AB VÀrme Uppsala har tillsammans med miljökontoret i Uppsala tagit fram riktvÀrden för föroreningshalter frÄn kvarteret BrÀnnugnen, som omrÄdet som studerats i detta examensarbete kallas. Vattenfall har idag problem med att klara dessa riktvÀrden för bland annat metaller i en del av kvarterets dagvattenbrunnar.

Utformning av multifunktionella dagvattendammar : litteraturstudie och förslag

Genom historien har mycket mark dikats ut för att förbÀttra förutsÀttningarna för jordbruk. Det har dock medfört att vÀxter och djur förlorat livsmiljöer. Samtidigt har vattnets transport mot havet pÄskyndats vilket minskar den naturliga reningen och bidrar till övergödning av vattendrag och kustvatten. TÀtbebyggda omrÄden bidrar ocksÄ till ökade flöden eftersom andelen hÄrdgjorda ytor ökar nÀr tÀtorterna expanderar eller förtÀtas. HÄrdgjorda ytor hindrar vattnets naturliga infiltration i marken.

Studie av deponigasanlÀggning: kvalitetshöjande ÄtgÀrder
samt alternativa anvÀndningsomrÄden

Öresundskraft driver en kraftvĂ€rmeanlĂ€ggning med deponigas frĂ„n Filborna avfalls- och Ă„tervinningsanlĂ€ggning. Deponigasens kvalitet har försĂ€mrats, frĂ€mst med avseende pĂ„ en ökad halt av svavelvĂ€te. SvavelvĂ€te Ă€r en korrosiv komponent som inte Ă€r önskvĂ€rd och deponigasen har idag en svavelvĂ€tehalt pĂ„ 1000-2000 ppm. PĂ„ grund av den höga svavelvĂ€tehalten i deponigasen har underhĂ„llskostnaderna för kraftvĂ€rmeanlĂ€ggningen stigit och reinvesteringar mĂ„ste göras oftare Ă€n vad som Ă€r normalt. Det finns planer pĂ„ en ny kraftvĂ€rmeanlĂ€ggning för avfallsförbrĂ€nning och deponigasen kan i framtiden förbrĂ€nnas i den pannan istĂ€llet för i denna mindre och underhĂ„llskrĂ€vande kraftvĂ€rmeanlĂ€ggningen men fram till dess att den nya anlĂ€ggningen finns pĂ„ plats kommer problemen med deponigasen att kvarstĂ„.

<- FöregÄende sida 2 NÀsta sida ->