Bakgrund: Missbruk av substanser ?r ett globalt problem och kr?ver insatser fr?n h?lso- och sjukv?rd f?r att b?de hj?lpa personer att ta sig ur ett missbruk och hantera andra symtom eller sjukdomar. Samtidigt ?r det l?ngt ifr?n alla som har missbruk som s?ker v?rd n?r de beh?ver f? hj?lp. Ovilja att s?ka v?rd kan resultera i negativa konsekvenser p? b?de individ- och samh?llsniv?.

Wastewater contains biodegradable materials, which are often measured as BOD7.Trickling filters are sometimes used as a purification step for BOD-reduction. Atrickling filter is a tower, which is filled with a carrier material. Microorganisms growon the carrier material in the form of a biofilm. This biofilm consists mostly of bacteriathat purify water from BOD.In ÄlgarĂ„s? wastewater treatment plant the water is purified by a trickling filter.However the treatment plant has difficulties reaching the emission requirements forBOD.

I och med det nya ramdirektivet för vatten som trÀdde i kraft Är 2000 kom frÄgor rörande dagvatten i fokus. TillstÄndet i sjöar och vattendrag skall bevaras och förbÀttras inom en tidsperiod av 15 Är. Ett av de absolut största hoten mot vattenmiljön Àr föroreningarna i dagvattnet. Med hjÀlp av olika lagar skall ett försök göras till att begrÀnsa utslÀppen av miljöfarliga Àmnen med dagvattnet. Reningstekniker Àr under stÀndig utveckling och utredning.

Detta examensarbete har utförts pĂ„ Stena Aluminium (SA) i Älmhult. Undersökningen handlar om att mĂ€ta vĂ€tgashalten genom densitetsindexprover pĂ„ smĂ€lt aluminium, för att kartlĂ€gga hur vĂ€tgashalten pĂ„verkas av processtegen vid Ă„tervinning av aluminium i SAs produktions-anlĂ€ggning. I arbetet ingick att undersöka vĂ€tgashalten för tvĂ„ olika legeringstyper (EN-AB 43400 och 46000), utvĂ€rdera avgasningseffektivitet för de utvalda legeringstyperna och att utvĂ€rdera den befintliga utgjutningssystemet. MĂ€tningar för undersökningen Ă€r utförda i SAs smĂ€ltverk, vid processtegen raffinering och utgjutning..

Avloppsreningsverket i Hallsberg kommun Àr belÀget i direkt anslutning till Hallsberg, med RalaÄn som recipient. Tekniken pÄ reningsverket bygger pÄ principerna för en klassisk aktivslamanlÀggning med mekanisk rening, kemisk rening, biologisk rening och en slambehandling dÀr rötning av primÀr- och sekundÀrslam anvÀnds för utvinning av biogas.Hallsberg ARV har under en lÀngre tid haft problem med kvÀvereningen. Under senaste Ären har man överskridit riktvÀrdet för kvÀveutslÀpp vid ett flertal tillfÀllen och under 2009 överskreds Àven grÀnsvÀrdet. RiktvÀrdet för Hallsberg ARV Àr i dagslÀget satt till 10mg NH4-N/l som medelvÀrde per mÄnad, grÀnsvÀrdet Àr satt till 10 mg NH4-N/l som medelvÀrde per kalenderÄr. DÄ Hallsberg ARV inte drivs vid full kapacitet antas en minskning av kvÀveutslÀppen vara möjlig att genomföra genom trimning av befintligutrustning och processer pÄ verket.

Syftet med arbetet var att utveckla en metod för att rena fram cytokrom c-Id1 ur periplasma frÄn Ideonella dechloratans. Inledningsvis undersöktes proteinets stabilitet vid lÄga pH. Flera olika kromatografiska metoder provades under arbetets gÄng. Till de inledande experimenten anvÀndes flow-through fraktioner frÄn rening av annat protein som startmaterial. Senare försök gjordes pÄ periplasma frÄn I.

Syftet med arbetet var att utveckla en metod för att rena fram cytokrom c-Id1 ur periplasma frÄn Ideonella dechloratans. Inledningsvis undersöktes proteinets stabilitet vid lÄga pH. Flera olika kromatografiska metoder provades under arbetets gÄng. Till de inledande experimenten anvÀndes flow-through fraktioner frÄn rening av annat protein som startmaterial. Senare försök gjordes pÄ periplasma frÄn I.

Syftet med arbetet var att utveckla en metod för att rena fram cytokrom c-Id1 ur periplasma frÄn Ideonella dechloratans. Inledningsvis undersöktes proteinets stabilitet vid lÄga pH. Flera olika kromatografiska metoder provades under arbetets gÄng. Till de inledande experimenten anvÀndes flow-through fraktioner frÄn rening av annat protein som startmaterial. Senare försök gjordes pÄ periplasma frÄn I.

Syftet med arbetet var att utveckla en metod för att rena fram cytokrom c-Id1 ur periplasma frÄn Ideonella dechloratans. Inledningsvis undersöktes proteinets stabilitet vid lÄga pH. Flera olika kromatografiska metoder provades under arbetets gÄng. Till de inledande experimenten anvÀndes flow-through fraktioner frÄn rening av annat protein som startmaterial. Senare försök gjordes pÄ periplasma frÄn I.

Ma?let med denna underso?kning har varit att finna metoder fo?r rening av struvitpa?va?xt i ro?r pa? Sko?vde biogasanla?ggning samt metoder fo?r att undvika uppkomst av struvit. Detta fo?r att man pa? anla?ggningen ska kunna o?ka verkningsgraden och fungera mer resursoptimerat fo?r att pa? sa? sa?tt komma na?rmare en ha?llbar samha?llsutveckling. Struvit (magnesiumammoniumfosfat hexahydrat) a?r ett vitt ha?rt mineral som vanligtvis fo?rekommer i ro?r, va?rmeva?xlare, pumpar och centrifuger pa? vattenreningsanla?ggningar och efter ro?tningsprocess pa? biogasanla?ggningar.

Rent vatten Àr en förutsÀttning för allt liv pÄ jorden men utslÀpp av föroreningar frÄn mÀnskliga aktiviteter snedvrider ekosystemen med allvarliga konsekvenser som följd. BristfÀllig rening och utslÀpp av obehandlat avloppsvatten till naturen orsakar syrebrist och övergödning i vattenmiljöer. I svenska stÀder renas avloppsvatten i kommunala reningsverk genom mekanisk, biologisk och kemisk rening. Utanför stÀderna dÀr kommunal anslutning inte Àr möjlig finns smÄ anlÀggningar, sÄ kallade enskilda avlopp, som renar avloppsvatten frÄn en enskild fastighet eller ett mindre antal hushÄll. Avloppsvatten frÄn bensinstationer renas ofta i enskilda avloppsanlÀggningar dÀr smÄ reningsverk blir en allt vanligare reningsmetod.

Huvudsyftet med denna uppsats Ă€r redogöra hur tvĂ„ vĂ„tmarker i Ängelholms kommun har kommit till och dess nytta för miljön. För att kunna besvara denna frĂ„ga har jag noga studerat beslutsgĂ„ngen, gjort fĂ€ltstudier, talat med markĂ€gare tagit del av opublicerat material och studerat Ă€ldre och nya kartor över de bĂ„da vĂ„tmarkerna, bĂ„da belĂ€gna i trakten av Höja, ungefĂ€r fem kilometer sydost om Ängelholm, och Ă€ven gjort fĂ€ltstudier.Utöver detta har jag visat hur Ängelholms och Åstorps kommun arbetar för att frĂ€mja anlĂ€ggningen av vĂ„tmarker. BĂ„da intresserar sig för att minska övergödningen och med vĂ„tmarker sĂ„ Ă„stadkommer de detta. Utöver vattenrenare sĂ„ Ă€r vĂ„tmarker ocksĂ„ av intresse rent utbildningsmĂ€ssigt och bra för att fĂ„ en heterogen landskapsbild.SlutsatserDet Ă€r skillnad pĂ„ storleken av vĂ„tmarker i nordvĂ€stra SkĂ„ne gentemot i Danmark. Detta beror pĂ„ att Danmark tidigare var indelade i amt som hade hand om vattenfrĂ„gor och kunde genomdriva vĂ„tmarksanlĂ€ggningar i större utstrĂ€ckning.VĂ„tmarkerna i Skörpinge och Höja fungerar bĂ„da som naturliga reningsverk av nĂ€rsalter.

Ekologiskt byggande har utvecklats och förstÀrkts under de senaste decennierna. FrÄn det att ekobyar började planeras pÄ 70-talet, till dagens lÄgenergibyggnader. Kunskapen om vÀrmesystem, avloppsrening, byggmaterial och teknik har utvecklats. Hur skulle ett ekologiskt bostadsomrÄde utformas med hjÀlp av den kunskap och teknik som finns idag?Examensarbetet skrivs för JM AB i Jönköping.

I utbildningen till Drifttekniker vid Linköpings universitet, Campus Norrköping ingÄr det att under vÄren pÄ andra Äret utföra ett examensprojekt. Just det hÀr projektet utfördes pÄ KV1 pÄ Oscarsgatan, som Àr en del av Tekniska Verken i Linköping.Projektet gick först ut pÄ att uppdatera befintliga provtagningsinstruktioner frÄn 1999 som Àr bifogade i slutet av rapporten. Jag skulle se som det fanns nÄgot att Àndra, ta bort eller lÀgga till. Sedan utvecklades projektet och rapporten till att Àven beskriva reningscyklerna för matarvattnet och rökgaskondenseringen, och med det i stora drag ta upp de viktigaste fakta och information om de olika reningsmetoderna och reningsstegen.Rapporten ska fungera som en ?snabbkurs? dÀr man lÀr sig det viktigaste och nödvÀndigaste ifall att ordinarie drifttekniker av nÄgon anledning inte kan utföra sin uppgift.

Ma?let med denna underso?kning har varit att finna metoder fo?r rening av struvitpa?va?xt i ro?r pa? Sko?vde biogasanla?ggning samt metoder fo?r att undvika uppkomst av struvit. Detta fo?r att man pa? anla?ggningen ska kunna o?ka verkningsgraden och fungera mer resursoptimerat fo?r att pa? sa? sa?tt komma na?rmare en ha?llbar samha?llsutveckling. Struvit (magnesiumammoniumfosfat hexahydrat) a?r ett vitt ha?rt mineral som vanligtvis fo?rekommer i ro?r, va?rmeva?xlare, pumpar och centrifuger pa? vattenreningsanla?ggningar och efter ro?tningsprocess pa? biogasanla?ggningar.